NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Sjette bandet
Grimsby - Hufvudskatt

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1883

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är sjätte bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1883. Några intressanta och längre artiklar i det här bandet handlar om Guld, Gustaf I (Gustaf Vasa), Gustaf II Adolf, Gustaf III, Gustaf IV Adolf, Göteborg, Johann Wolfgang von Göthe (Goethe), Götiska förbundet, Haf (Verldshaf, Ocean), Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Helsingfors (F. Helsinki), Hjernan, Ludvig Holberg.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Grimsby, Great, sjöstad i engelska grefskaet Lincoln - 1-2
Grimsel, högbergspass i schweiziska Bernalperna - 1-2
Grimskär, holme i Kalmar sund - 1-2
Grimstad, stad i Norge - 1-2
Grimsten, härad och tingslag i Nerike - 1-2
Grindal, Edmund - 1-2, 3-4
Grindehvalslägtet - 3-4
Grindelia Willd, bot., farmak. - 3-4, 5-6
Grindelwald, en för sin vilda naturskönhet berömd dal i Berner Oberland i Schweiz - 5-6
Grinderslev-kloster, herregård på Jylland - 5-6
Gringoire l. Gringore, Pierre - 5-6
Grinell, Henry - 5-6
Grinell-land, polar-ö i arktiska Nord-Amerika - 5-6
Grinneröd, socken i Göteborgs och Bohus län - 5-6
Grinstad, socken på Dal - 5-6
Grip, ett fabeldjur - 5-6
Grip, svensk adlig slägt - 5-6, 7-8
Grip, Birger Nilsson - 7-8
Grip, Nils Birgersson - 7-8
Grip, Bo Birgersson - 7-8
Grip, Morits Birgersson - 7-8
Gripbräde l. greppbräde, det på stråkinstrument, guitarrer m. m. vid den öfre, platta delen af halsen fastlimmade bräde, mot hvilken de deröfver löpande strängarna nedtryckas vid fingergreppen - 7-8
Gripenberg, gods i Säby socken - 7-8
Gripenberg, svensk och finsk adlig ätt - 7-8
Gripenberg, Hans Henrik - 7-8, 9-10
Gripenberg, Johan Ulrik Sebastian - 9-10
Gripenhielm, svensk adlig ätt - 9-10
Gripenhielm, Edmund - 9-10
Gripenhielm, Nils - 9-10
Gripenhielm, Karl - 9-10
Gripenstedt, Johan August - 9-10, 11-12
Gripenstierna, Joel - 11-12, 13-14
Grippe, Fr., Ital. Influenza, Lat. Febris catarrhalis epidemica, en sannolikt på atmosferiska inflytanden beroende, epidemiskt uppträdande, allmän sjukdom - 13-14
Gripsholm, slott och kungsgård i Kernbo socken - 13-14, 15-16
Griqualand East, ett af England 1879 med Kap-kolonien förenadt område i Syd-Afrika - 15-16
Griqualand West, ett af England 1871 annekteradt och med Kap-kolonien 1879 förenadt område i Syd-Afrika - 15-16, 17-18
Griquas l. Baastards, sydafrikanskt folk, som uppstått genom blandning af holländska boers och dessas hottentottska slafvar - 17-18
Grisaille, Fr., målarek., grått i grått. Se Camaïeu - 17-18
Grisar, Albert - 17-18
Grisebach, August Heinrich Rudolf - 17-18
Grisebach, Edward Rudolf - 17-18
Griselbjörnen l. grislybjörnen. Se Björn - 17-18
Griselda. Se Grisilla - 17-18
Grisett var i Frankrike ursprungligen namn på ett grått, groft tyg (vadmal) - 17-18
Grisi, Giulia - 17-18
Grisilla (Griselda), hjeltinnan i en af de mest rörande medeltidssagorna - 17-18, 19-20
Grisleslägtet ... - 19-20, 21-22, 23-24, 25-26, 27-28, 29-30
Gros ... - 31-32, 33-34, 35-36, 37-38, 39-40
Grotenfelt ... - 41-42, 43-44, 45-46, 47-48, 49-50
Grubbe ... - 51-52, 53-54, 55-56, 57-58, 59-60
Grufdrift ... - 61-62, 63-64, 65-66, 67-68, 69-70
Grund ... - 71-72, 73-74, 75-76, 77-78, 79-80
Grundlinie ... - 81-82, 83-84, 85-86, 87-88, 89-90
Grundskatt ... - 91-92, 93-94, 95-96, 97-98, 99-100
Grundtvig ... - 101-102, 103-104, 105-106, 107-108, 109-110
Grünhagen ... - 111-112, 113-114, 115-116, 117-118, 119-120
Grå starr ... - 121-122, 123-124, 125-126, 127-128, 129-130
Gräsfly ... - 131-132, 133-134, 135-136, 137-138, 139-140
Gröngölingen ... - 141-142, 143-144, 145-146, 147-148, 149-150
Gröt ... - 151-152, 153-154, 155-156, 157-158, 159-160
Guanahani, infödingarnas benämning på den af Columbus d. 12 Okt 1492 upptäckta ön i Vestindien - 159-160
Guanajuato, förbundsstat i det inre af republiken Mejico - 159-160
Guanajuato, Santa Fé de, hufvudstad i nämnda prov. - 159-160
Guanas (Guanos, Guamas), en ursprungligen i norra delen af Chaco (sydöstra Bolivia), v. om Paraguay bosatt stam - 159-160
Guancas (Huancas, Huanco), en sydamerikansk stam - 159-160
Guancher, urbefolkningen på Kanarieöarna (se d. o.) - 159-160
Guanes, en syd-amerikansk, inom provinsen Santander i Columbia bosatt stam - 159-160
Guanin, kem., ett i guano af Unger 1845 upptäckt ämne - 159-160
Guano. Se Gödningsämnen - 159-160
Guano-öarna. Se Chinchas-öarna - 159-160
Guarache, spansk nationaldans i 3/8 takt och måttligt tempo - 159-160
Guarana, Pasta guarana, farmak., kallas en till utseendet chokoladliknande fast sammanknådning af de krossade fröna till Paullina sorbilis Mart. - 159-160, 161-162
Guarini l. Tupí, gemensam benämning på en stor mängd med hvarandra nära befryndade syd-amerikanska stammar - 161-162
Guaranin. Se Guarana och Koffein - 161-162
Guarauno (Guaraon, Warrau), syd-amerikansk, i Orinoco-deltat bosatt folkstam - 161-162
Guarayos (Guarajuz), syd-amerikansk folkstam - 161-162
Guardafui. Se Gardafui - 161-162
Guardian (Ital. guardiano, väktare, Sp. guardian, Port. guardião), föreståndare l. pater superior i franciskan- eller kapucinkloster - 161-162
Guarini, Giovanni Battista - 161-162, 163-164
Guarino från Verona, italiensk lärd - 163-164
Guarneri, en af de berömdaste violinfabrikantfamiljerna i Cremona - 163-164
Guastalla, stad uti italienska prov. Reggio - 163-164
Guastalla, fordom furstendöme, motsv. den nuv. kretsen af samma namn - 163-164
Guatemala, republik i Central-Amerika - 163-164, 165-166
Guatemala, (Santiago de G. l. G. la Nueva), hufvudstad i nämnda republik - 165-166
Guauchos. Se Gauchos - 165-166
Guaviare, flod i syd-amerikanska republiken Columbia - 165-166
Guayana. Se Guyana - 165-166
Guayanas l. Guayanazes, syd-amerikansk folkstam - 165-166
Guayaquil, hamnstad i syd-amerikanska republiken Ecuador - 165-166
Guaycari, en syd-amerikansk stam vid öfre Orinoco ofvanom Cuchiveros tillflöden - 165-166
Guaycuros. Se Guaicuri - 165-166
Guaycuru, en syd-amerikansk stam - 165-166
Guaycuru-abiponer, en af Fr. Müller införd etnografisk benämning på de sinsemellan beslägtade folk, hvilkas bägge hufvudstammar äro guaycuru och abiponer - 165-166
Guaymas. Se Guaimas - 165-166
Guaymores, Aymores, Engerekmung, en brasiliansk, från hufvudbefolkningen, guarani (se d. o.), isolerad stam - 165-166
Guayqueri, en syd-amerikansk stam - 165-166
Guayra, La. Se Guaira - 165-166
Guazzo. Se Gouache - 165-166
Guba, ett slags ungerskt mantel af ylletyg - 165-166
Gubben Noach, pseudonym för författaren Karl Ekström (f. 1836) - 167-168
Gubbio, stad uti italienska prov. Umbria - 167-168
Guben, stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt - 167-168
Gubernatis, Angelo de. Se De Gubernatis - 167-168
Gubitz, Friedrich Wilhelm - 167-168
Gucku-skon. Se Cypripedium - 167-168
Gud, filos. - 167-168, 169-170
Gudalur. Se Cuddalor - 169-170
Gudba (riktigare Gadaba), en till Kol hörande indisk stam - 169-170
Gudbrand herse l. Dale-Gudbrand, såsom sagorna kalla honom - 169-170
Gudbrandsdalen, dalgång i Kristians amt i Norge - 169-170, 171-172
Gudbrandsdals-Laagen. Se Laagen - 171-172
Gude, Hans Fredrik - 171-172
Gudenå, Danmarks betydligaste strömdrag - 171-172, 173-174
Gudhem, härad och tingslag i Skaraborgs län - 173-174
Gudhem, socken i nämnda härad - 173-174
Gudhems kloster, i Gudhems härad och socken i Vestergötland - 173-174, 175-176
Gudin, Jean Antoine Théodore - 175-176
Gundingefjärden, vik af Östersjön - 175-176
Gudjar (Gudschar), indisk folkstam - 175-176
Gudjarat (Eng. Gujarat, Guzerat), område i nordvestra delen af Främre Indien - 175-176
Gudjarati (Gujarati, Guzerati), ett hufvudsaklingen på halfön Gudjarat taladt, från sanskrit härstammande språk - 175-176
Gudjerat (Eng. Gujrat l. Goojrat). 1. Distrikt i Pandjab, kejsardömet Indien. - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 175-176
Gudjranvala (Eng. Gujranwala). 1. Distrikt i Pandjab, kejsardömet Indien. - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 175-176
Gudlax. Se Glansfisken - 175-176
Gud mitt hopp, drottning Ulrika Eleonoras och Fredrik I:s valspråk - 175-176
Gudmund, ett vanligt fornnordiskt namn - 175-176
Gudmundrå, socken i Ångermanland - 177-178
Gudmundsson, Dade - 177-178
Gudmuntorp, socken i Malmöhus län - 177-178
Gud och folket, konung Gustaf IV Adolfs valspråk - 177-178
Guðr, Nord. mytol. Se Gunn - 177-178
Gudrun, konung Gjukes dotter och Sigurd Fåfnesbanes maka samt syster till Gunnar och Högne - 177-178
Gudrun, namnet på ett medelhögtyskt epos - 177-178
Guðrunarkviða är namnet på tre af den äldre Eddans hjeltesånger - 177-178
Gudröd är ett i norröna skrifter flerstädes förekommande mansnamn - 177-178, 179-180
Gudröd, son till Erik Blodyx och Gunhild - 179-180
Gudröd hette två af Harald Hårfagers söner - 179-180
Gudröd, Björn Farmands son - 179-180
Gudröd Veidekonge ("Jagtkonung"), son af Halfdan milde och fader till Halfdan svarte - 179-180
Gudsberga l. Husby, fordom kloster för munkar af cisterciensorden i Husby socken - 179-180
Gudsdom. Se Ordalier - 179-180
Gudsfrid, en af romersk-katolska kyrkan påbjuden inskränkning i den engelska fejdrätten - 179-180
Gudsfruktan, eg. fruktan för Gud, den känsla af helig försynthet, vördnad och lydaktighet, som en menniska bör hafva gent emot honom - 179-180, 181-182
Guds försyn. Se Försyn - 181-182
Gudsivalag kallades under medeltiden den andliga slägtskap - 181-182
Guds kyrka. Se Baptist - 181-182
Gudspenningen, den afgift mäklare i Stockholm af ålder plägade insamla och till följd af stadgande i 1720 års mäklareordning ålades att utkräfva af såväl köpare som säljare - 181-182
Gudstjenst kallas i vidsträcktaste bemärkelse allt, hvad en menniska gör enligt Guds vilja och till hans ära - 181-182, 183-184, 185-186
Gudstjensttecken, sjöv. en hvit standert med rödt kors - 185-186
Gudsvänner kallade sig ett hemligt brödraskap af lekmän och andlige - 185-186
Gudsö, by i sydöstra delen af Nörrejylland (Danmark) - 185-186
Gudunge, namn på gamla hannen af ejdern - 185-186
Guebrer. Se Parser - 185-186
Guébriant, Jean Baptiste Budes de - 185-186, 187-188
Guebwiller. Se Gebweiler - 187-188
Gueimas. Se Guaimas - 187-188
Guelfer, tysk slägt. Se Welfer - 187-188
Guelfer, partinamn. Se Ghibelliner - 187-188
Guelma. Se Gelma - 187-188
Guender. Se Gondar - 187-188
Guépin, Ange - 187-188
Guérande, stad i franska depart. Loire-inférieure - 187-188
Guercino da Cento, italiensk målare - 187-188
Gueren l. Cren, en af K. F. v. Martius införd gemensam benämning på flere inhemska brasilianska stammar - 187-188
Guéret. Se Creuse - 187-188
Guericke, Otto von - 187-188
Guericke, Heinrich Ernst Ferdinand - 187-188, 189-190
Guéridon, Fr., litet rundt bord, med en fot - 189-190
Guerillakrig. Se Guerrillakrig - 189-190
Guérin, Gilles - 189-190
Guérin, Jean Baptiste Paulin - 189-190
Guérin, Pierre Narcisse - 189-190
Guérin, Jules - 189-190
Guérin-Méneville, Félix Edouard - 189-190
Guernsey, den vestligaste och näst Jersey den största af Kanal-öarna l. Normandiska öarna - 189-190
Guéroult, Adolphe - 189-190, 191-192
Guerazzi ... - 191-192, 193-194, 195-196, 197-198, 199-200
Guilmant ... - 201-202, 203-204, 205-206, 207-208, 209-210
Gula brigaden ... - 211-212, 213-214, 215-216, 217-218, 219-220
Guldbrons ... - 221-222, 223-224, 225-226, 227-228, 229-230
Guldsmedskonsten ... - 231-232, 233-234, 235-236, 237-238, 239-240
Gumælius ... - 241-242, 243-244, 245-246, 247-248, 249-250
Gunnilbo ... - 251-252, 253-254, 255-256, 257-258, 259-260
Gustaf ... - 261-262, 263-264, 265-266, 267-268, 269-270
Gustaf ... - 271-272, 273-274, 275-276, 277-278, 279-280
Gustaf ... - 281-282, 283-284, 285-286, 287-288, 289-290
Gutfeld ... - 291-292, 293-294, 295-296, 297-298, 299-300
Guyon ... - 301-302, 303-304, 305-306, 307-308, 309-310
Gyldenstolpe ... - 311-312, 313-314, 315-316, 317-318, 319-320
Gyllenborg ... - 321-322, 323-324, 325-326, 327-328, 329-330
Gyllenstierna ... - 331-332, 333-334, 335-336, 337-338, 339-340
Gyllenstierna ... - 341-342, 343-344, 345-346, 347-348, 349-350
Gymnospermeæ ... - 351-352, 353-354, 355-356, 357-358, 359-360
Gånggrift ... - 361-362, 363-364, 365-366, 367-368, 369-370
Gåta ... - 371-372, 373-374, 375-376, 377-378, 379-380
Gödningsämnen ... - 381-382, 383-384, 385-386, 387-388, 389-390
Göransson ... - 391-392, 393-394, 395-396, 397-398, 399-400
Gös, sjöv., en mindre flagg - 401-402
Gösar, metallurg., kallas de 3,5 à 4 m. långa tackjernsgaltar - 401-402
Göschel, Karl Friedrich - 401-402
Göschen, Georg Joachim - 401-402
Göschen, George Joachim - 401-402
Göschen, Johann Friedrich Ludwig - 401-402
Göschenen (Geschenen), by i schweiziska kantonen Uri, vid Reuss och norra ingången till Gotthardstunneln - 401-402
Gösen, Lucioperca sandra G. Cuv., zool. - 401-402
Gösslunda (ej Jösslunda), socken i Skaraborgs län - 401-402
Gös-slägtet, Lucioperca Cuv., zool. - 401-402
Gös-stake, sjöv. Se Blindrå och Gös - 401-402
Göstring, härad och tingslag i Östergötlands län - 401-402, 403-404
Göstring, kontrakt i Linköpings stift - 403-404
Göt, Nord. mytol. Se Gautr - 403-404
Göt, metallurg., kallas de stycken, till hvilka smält smidigt jern eller stål formas - 403-404
Göta artilleri-regemente erhöll sin nuvarande organisation 1872 - 403-404
Göta elf, i egentlig mening namnet på sjön Vänerns 90,5 km. långa aflopp till Kattegatt - 403-404
Göta hofrätt. Se Hofrätt - 403-404
Göta kanal, Sveriges förnämsta kanalanläggning, som förenar Östersjön vid Slätbaken med sjöarna Vettern och Vänern - 403-404, 405-406
Götaland, götarnas land - 405-406, 407-408
Göta lejon l. Vestgöta lejon, gammalt fästningstorn på Gullberget, utanför Göteborg der fordom Gullbergs fäste var beläget - 407-408
Götar, kallas den till den skandinaviska grenen hörande forngermanska folkstam - 407-408
Göta rike. Se Götaland - 407-408
Göteborg, betydande handelsstad i Vestergötland, vid Göta elfs södra utloppsgren - 407-408, 409-410, 411-412
Göteborgs handels- och sjöfartstidning, daglig aftontidning i Göteborg - 411-412, 413-414
Göteborgs och Bohus län - 413-414, 415-416
Göteborgs-posten, daglig morgontidning, som utgifves i Göteborg - 415-416, 417-418
Göteborgs stift var från början en superintendentia, som efter Göteborgs stads anläggning 1620 upprättades af Gustaf II Adolf - 417-418
Götene, socken i Skaraborgs län, Kinne härad - 417-418
Göter. Se Götiska förbundet - 417-418
Göteryd, socken i Kronobergs län - 417-418
Götes konung, Fornsv. göta konung, utgör en del af svenske konungens titel - 417-418
Göteve, socken i Skaraborgs län - 417-418
Göthe (Goethe), Johann Wolfgang von - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Göthe, Erik Gustaf - 425-426
Göthe, J. F. Eosander, friherre G. Se Eosander - 425-426
Götiska förbundet, ett fosterländskt, literärt, historiskt och arkeologiskt sällskap i Stockholm i början af nottonde århundradet - 425-426, 427-428, 429-430
Götlunda, socken i Skaraborgs län - 429-430
Götlunda, socken i Nerike - 429-430
Götmetall, metallurg., kallas, till skillnad från vällmetall (se d. o.), allt smidbart jern eller stål, som framställts genom smältning - 429-430
Göttingen, stad i preussiska landdrosteiet Hildesheim (Hannover) - 429-430
Göttingska skaldeförbundet (Göttinger dichterbund) stiftades vid högskolan i Göttingen af en krets unge män - 429-430, 431-432
Göttling, Karl Wilhelm - 431-432
Götved. Se Gautvidr - 431-432
Götz, Johann von - 431-432
Götz, Johann Nikolaus - 431-432
Götz, Hermann - 431-432
Götz von Berlichingen. Se Berlichingen - 431-432
Göye, dansk slägt. Se Gjöe - 431-432
Göze (Goeze), Johann Melchior - 431-432
Göze, Johann August Ephraim - 431-432
H - 433-434, 435-436
Haag, residensstad i konungariket Nederländerna - 435-436, 437-438
Haapajärvi, härad i Uleåborgs län, Finland - 437-438
Haapajärvi, socken i nämnda härad - 437-438
Haapakoski, masugn och puddelverk i Pieksämäki socken, S:t Michels län, Finland - 437-438
Haapaniemi, kronohemman i Rantasalmi socken och härad, S:t Michels län, Finland - 437-438
Haapavesi, socken, belägen kring Pyhäjoki elf och Haapavesi sjö inom Haapajärvi härad, Salo domsaga - 437-438
Haar, bergsrygg. Se Haarstrang - 437-438
Haarlem l. Harlem, stad i nederländska prov. Nord-Holland vid den lilla floden Spaarne - 437-438
Haarlem, Cornelisz van. Se Cornelisz - 437-438
Haarlemmermeer var förr ett innanvatten nära staden Haarlem i Nederländerna - 437-438
Haarlingen l. Harlingen, sjöstad i nederlänska prov. Friesland - 437-438
Haarni. Se Aarni - 437-438
Haarstrang l. Haar, kal bergsrygg i preussiska prov. Westfalen - 439-440
Haartebeesten, Bubalis caama, zool. - 439-440
Haarteigen (Hårteigen), fjälltopp på Hardangervidda - 439-440
Haartman, Johan - 439-440
Haartman, Jakob - 439-440
Haartman, Johan - 439-440
Haartman, von, finsk adlig ätt - 439-440
Haartman, Gabriel Erik von - 441-442
Haartman, Lars Gabriel von - 441-442
Haartman, Karl Daniel von - 441-442, 443-444
Haas, Johannes Hubertus Leonardus de - 443-444
Haase, Heinrich Gottlob Friedrich Christian - 443-444
Haase, Friedrich - 443-444
Haaöen (Håöen), berguppfylld ö i Kristianiafjorden - 443-444
Habab, ett nomadfolk, bosatt på östra sluttningen af den bergssträcka, som löper parallelt med Röda hafvets kust - 443-444
Habakuk var en af de s. k. mindre profeterna i Gamla testamentet - 443-444
Habana. Se Havana - 443-444
Habaner. Se Böhmiska (och Mähriska) bröder - 443-444
Habara, Arab., ett i Egypten allmänt öfverplagg för gifta qvinnor af bättre stånd - 443-444
Habberton, John - 443-444
Habeas-corpus-akten, en i England d. 27 Maj 1679 till skydd mot godtycklig häktning antagen lag - 443-444, 445-446
Habelschwerdt, stad i preussiska regeringsområdet Breslau - 445-446
Habeneck, François Antoine - 445-446
Habenhausen, by vid Weser, nära 5 km. från Bremen - 445-446
Haberbier, Ernst - 445-446
Haberlandt, Friedrich von - 445-446
Habesch. Se Abessinien - 445-446
Habichtswald, bergsrygg i Hessen - 445-446
Habil, skicklig, användbar - 445-446
Habilitet, skicklighet, användbarhet - 445-446
Habilitera sig, visa sig skicklig till någonting - 445-446
Habit, Fr., klädnad, klädedrägt - 445-446
Habit habillé, högtidsdrägt - 445-446
Habitude, Fr., vana, färdighet - 445-446
Habitué, Fr., vanlig besökare, stamkund, t.ex. teater-habitué - 445-446
Habituel, hvad som blifvit till vana - 445-446
Habitus, Lat., hållning, sätt att skicka sig - 445-446
Hablingbo, socken i Gotlands läns södra härad - 445-446, 447-448
Habo, socken, delad å Skaraborgs län och Jönköpings län - 447-448
Habor och Signild. Se Hagbard och Signy - 447-448
Habsburg eg. Habichtsburg, gammalt slott på Wülpelsberg i schweiziska kant. Aargau - 447-448
Habsburg, tyskt furstehus, som leder sina anor upp till Guntram den rike - 447-448, 449-450
Habzelia A. DC., bot. - 449-450
Hacha, La, hamnstad i syd-amerikanska republiken Columbia - 449-450
Hachenburg, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - 449-450
Hachette, Louis Christophe François - 449-450
Hachettes försök. Se Cléments försök - 449-450
Hacienda. Se Fazenda - 449-450
Hackaert (Hakkert), Jan - 449-450
Hacka i vinden, sjöv., under bidevindsegling styra för nära vinden - 449-450
Hackbräde l. Cymbal, musikt., gammalt stränginstrument - 449-450
Hackbräde, skeppsb., den del af skarndäcket, som betäcker ändarna af spanten längst akter ut - 449-450
Hackbult l. Rundhackad bult. Se Bult - 449-450
Hackelse, sönderskuren halm, nyttjas vid utfodring af hästar och nötkreatur - 449-450
Hackert, Jakob Philipp - 449-450, 451-452
Hackländer, Friedrich Wilhelm - 451-452
Hackman, finsk köpmansslägt - 451-452
Hackman, Johan Fredrik - 451-452
Hackman, Johan Fredrik - 451-452
Hackman, Vilhelm - 451-452
Hackspettar, Picidae, zool., är namnet på en familj bland de partåiga foglarna - 451-452, 453-454
Hackspettslägtet, Picus, zool. - 453-454
Hacksta, socken i Upland - 453-454
Hacksta, egendom i Näs socken - 453-454
Hackva, socken i Nerike - 453-454
Hackås, socken i Jämtlands län - 453-454
Hackås och Näs, tingslag i Jämtlands läns östra domsaga - 453-454
Had, Fornnord. Höðr, Nord. mytol., var en af åsagudarna - 453-454, 455-456
Hadamar, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - 455-456
Hádari, det arabiska namnet på den bofasta med jordbruk eller handel sysslande befolkningen, i motsats till de nomadiska beduinerna - 455-456
Haðarlag kallas ett i den fornnordiska skaldepoesien förekommande versmått - 455-456
Haddebo, Öfre och Nedre, landtegendom och bruk nära Hjortqvarn i Svennevads socken - 455-456
Hadding, ett namn, som bäres af flere i forntidens mytiska sagor omnämnda konungar och kämpar - 455-456, 457-458
Haddington l. East Lothian, grefskap i sydöstra Skotland - 457-458
Haddington, hufvudstad i nämnda grefskap - 457-458
Haddorp, frälsesäteri i Slaka socken - 457-458
Hadeland, en fruktbar och väl odlad trakt i Kristians amt i Norge - 457-458
Hadeln, landskap, som numera bildar kretsen Otterndorf, i preussiska regeringsområdet Stade, prov. Hannover - 457-458
Hadéndua (Hadendoa), en i norra delen af egyptiska prov. Taka (i Sudán), mellan floderna Gasch och Barka, dels nomadiserande, dels åkerbrukande stam - 457-458
Hadersleben. Se Haderslev - 457-458
Haderslev (T. Hadersleben), kretsstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein - 457-458
Hades, Grek. mytol., herskaren i underjorden, de dödas eller skuggornas rike - 457-458, 459-460
Hades, teol. - 459-460, 461-462
Hádhari. Se Hadari - 461-462
Hading, mindre riktigt skrifsätt för Hadding. Om Hading l. Hadding och Hunding, se Hadding - 461-462
Hadith, Arab., berättelse, tradition, särskildt rörande profeten Muhammed - 461-462
Hadj, Arab., vallfart (till Mecka) - 461-462
Hadj l. Hadji, muhammedansk pilgrim - 461-462
Hadji Chalfa, egentl. Mustafa-Ibn-Abdallah, kallad Katib Tjselebi, turkisk lärd - 461-462
Hadorph, Johan - 461-462
Hadorph, Daniel - 461-462, 463-464
Hadramaut ... - 463-464, 465-466, 467-468, 469-470, 471-472
Haf (Verldshaf, Ocean), hela den sammanhängande vattenmassa, hvilken på alla sidor omgifver jordens fasta land - 471-472, 473-474, 475-476, 477-478
Hafdhem ... - 477-478, 479-480
Hafsalperna ... - 481-482, 483-484, 485-486, 487-488, 489-490
Haga ... - 491-492, 493-494, 495-496, 497-498, 499-500
Hagelberg ... - 501-502, 503-504, 505-506, 507-508, 509-510
Hahn ... - 511-512, 513-514, 515-516, 517-518, 519-520
Haïti ... - 521-522, 523-524, 525-526
Hakeldama (Hebr. Chakeldema, blodsåker) kallades i Nya testamentet det jordstycke - 527-528
Hakemörsare, krigsv., små mörsare för kastning af handgranater - 527-528
Hakeskytt, krigsv., kallades under 15:de och 16:de årh. den med hakebössa beväpnade fotsoldaten - 527-528
Hakili l. Ehkili, ett i södra Arabien taladt semitiskt språk (jfr Himjaritiska språk) - 527-528
Hakim, Arab., läkare - 527-528
Hakimbaschi, öfverläkaren i seraljen - 527-528
Hakimefendi, sultanens förste lifmedikus - 527-528
Hakim, Arab., domare - 527-528
Hak-ka l. Hok-kin, den i Hongkong brukliga dialekten af det kinesiska talspråket - 527-528
Hakkorset l. Tetraskele är i sin enklaste form ett kors med lika långa och rätvinkligt böjda armar - 527-528
Hakluyt, Richard - 527-528
Haklöh ("högländare"), det inhemska namnet på den del af Kambodjas urinnevånare, khamen - 527-528
Hakodadi l. Hakodate, sjöstad på södra kusten af japanska ön Jesso - 527-528
Hakon. Se Håkan - 527-528
Hakslagg, metallurg., kallas sådan masugnsslagg, som vid dålig masugnsgång ej smält så fullständigt - 529-530
Hakspänn, krigsv., kallas på slaglåset en urtagning på hanens (se d. o.) afrundade del - 529-530
Hakstöd, krigsv., en cylindrisk tapp - 529-530
Hakunge, egendom i Roslagen, Össebygarns socken - 529-530
Hala, sjöv., i allmänhet att draga i ett tåg eller med handkraft förflytta ett föremål, t. ex. hala ned (ej hissa ned) ett segel, en flagg o. d. - 529-530
Halacha. Se Hagada - 529-530
Hala dör. Se Dörhala - 529-530
Halang, namnet på en stam i östliga Siam, hörande till det vilda bergsfolk, som af siameserna kallas Kha - 529-530
Halanzier-Dufresnoy, Olivier - 529-530
Halas, stad i ungerska komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun - 529-530
Halberstadt, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg (Sachsen) - 529-530
Halbig, Johann - 529-530
Hald, dansk herregård, belägen i Nörrejylland - 529-530
Haldats apparat, fys., tjenar till att åskådliggöra lagen för kommunicerande kärl - 529-530
Halden. Se Frederikshald - 529-530
Halding hette två konungar i Svithjod - 529-530
Haldor Snorrason, isländsk bonde - 529-530, 531-532
Hale ... - 531-532, 533-534, 535-536, 537-538, 539-540
Halfkupol ... - 541-542, 543-544, 545-546, 547-548, 549-550
Hall ... - 551-552, 553-554, 555-556, 557-558, 559-560
Hallands infanteribataljon ... - 561-562, 563-564, 565-566, 567-568, 569-570
Haller ... - 571-572, 573-574, 575-576, 577-578, 579-580
Hallonskalbagge ... - 581-582, 583-584, 585-586, 587-588
Hallwyl, gammalt slott i schweiziska kantonen Aargau - 587-588
Hallymeter, fys., instrument för bestämmande af alkoholen i öl - 587-588
Halländska kyrkohemman, kamer., benämnes en del gamla hemman i Halland - 587-588
Halm, sädesväxternas strån efter frönas afskiljande - 587-588
Halm, Friedrich, psevdonym för den tyske skalden Münch-Bellinghausen - 587-588
Halm, Karl Felix - 587-588
Halmahera. Se Djilolo - 587-588
Halmaturus, zool., ett till punghararnas familj inom pungdjurens ordning hörande slägte - 587-588
Halmharmonika, Träharmonika l. Xylofon (T. strohfiedel, holzharmonika), ett särskildt af tyrolare omtyckt musikinstrument - 587-588
Halmmörsare, krigsv., ett artilleriskjutvapen, som bestod af ett kopparrör, kringlindadt med halm - 587-588, 589-590
Halmstad, socken i Malmöhus län - 589-590
Halmstad, fögderi i Hallands län - 589-590
Halmstad, härad och tingslag i Hallands län - 589-590
Halmstad, kontrakt i Göteborgs stift - 589-590
Halmstad, stapelstad i Hallands län, vid Nissans utlopp i Kattegatt - 589-590, 591-592
Halmstråelektroskop, fys., ett elektroskop, hvars index utgöres af två halmstrån i stället för annars brukliga guld- eller stanniolblad. Se Elektroskop - 591-592
Halmstädja, kamer., en afgift af grundskattenatur i Skåne - 591-592
Halna, socken i Skaraborgs län - 591-592
Halo. Se Halo-fenomen - 591-592
Haloander, Gregor (hette egentl. Meltzer) - 591-592
Halo-fenomen, meteor., vissa optiska företeelser, som framträda, när himlen är öfverdragen med en mycket tunn slöja af fjädermoln (cirri) - 591-592
Halofyter, bot., kallas de växter, som endast trifvas vid hafsstränder eller å lokaler, som innehålla salt i jorden - 591-592
Halogaland. Se Hålogaland - 591-592
Halogen. Se Saltbildare - 591-592
Haloïdsalter. Se Ammoniaksalter - 591-592
Halonia Lindley och Hutton, paleont., fossila stamfragment från stenkolssystemet - 591-592
Halorageæ R. Br., bot., en mindre omfattande nat. fam. af vattenväxter - 591-592
Hals, anat., den smala rundade kroppsdel, hvilken som en brygga förbinder hufvud och bål - 591-592, 593-594
Hals, bot. Se Archegonium - 593-594
Hals, husdjurssk. Vid bedömande af hästars och nötkreaturs värde i fråga om de olika ändamål, för hvilka de underhållas, måste man taga i betraktande halsens byggnad och form - 593-594
Hals, metallurg., vid stångjerns räckning under hammare, den del af smältstycket, som bildar öfvergången mellan den redan usträckta delen af jernstången och den ännu oräckta s. k. kolfven - 593-594
Hals, sjöv., tåg, hvarmed ett segels nedre främre hörn fästes eller hålles på sin plats - 593-594
Halsa, att anhala l. ansätta hansarna. Jfr Fockehalsdäfvert - 593-594
Hals, köping i Ålborgs amt (Danmark) - 593-594
Hals, Franz - 593-594, 595-596
Halsa, sjöv. Se Hals 5 - 595-596
Halsar, babords, styrbords, sjöv. Se Babord, Hals(5) och Styrbord - 595-596
Halsar och skot!, kommandoord då hals- och skothornen å underseglen skola något upplyftas för att under en vändning ej hindra rårnas ombrassning - 595-596
Halsbandsflugsnapparen, Muscicapa collaris, zool. - 595-596
Halsbandsorden. Se Annunciata-orden - 595-596
Halsbandsprocessen, en skandalprocess, som 1785-86 utagerades i Paris, och som mäktigt bidrog att nedsätta franska hofvets, i synnerhet Marie-Antoinettes, anseende i allmänhetens ögon - 595-596
Halsbands-vadsvalan. Se Glareola - 595-596
Halsbränna, med., den brännande känsla, som vid magsyra uppstår i halsen - 595-596
Halsdäfvert, sjöv. Se Fockehalsdäfvert - 595-596
Halsfeniga fiskar. Se Bukfenor - 595-596
Halsfistel, med. På halsen förekomma fistelgångar, såsom följder af föregående och ofullständiga läkta bulnader - 595-596, 597-598
Halsfluss, med. Se Halsinflammation - 597-598
Halsgrop ... - 597-598, 599-600
Haltomys ... - 601-602, 603-604, 605-606, 607-608, 609-610
Hamder ... - 611-612, 613-614, 615-616, 617-618, 619-620
Hamilton ... - 621-622, 623-624, 625-626, 627-628, 629-630
Hammare ... - 631-632, 633-634, 635-636, 637-638, 639-640
Hammarsten ... - 641-642, 643-644, 645-646, 647-648, 649-650
Hamnordning ... - 651-652, 653-654, 655-656, 657-658
Hand (Lat. manus), anat., öfre lemmens platta, ytterst i fem fingrar delade perifera ände - 657-658
Handarbetets vänner, en i Stockholm på våren 1874 stiftad förening med ändamål att uppmuntra samt i konstnärlig och fosterländsk ande utveckla den qvinliga hemslöjden - 657-658
Handbokning, bergsv., malmens sönderslagning med handhammare till en viss groflek - 657-658
Handbolaget, kallas den del af Tvärreds socken, som tillhör Ås härad af Elfsborgs län - 657-658
Handbörd, härad och tingslag i Kalmar län - 657-658
Handbörd, kontrakt i Kalmar stift - 657-658
Handel, polit. ekon., i vidsträckt bemärkelse byte och försäljning i allmänhet, i en mer inskränkt betydelse det yrke eller den verksamhet, som består i att köpa varor för att åter sälja dem - 657-658, 659-660
Handelsagent. Se Agent - 659-660
Handelsbalans, polit. ekon., uti inskränkt bemärkelse en tablå öfver förhållandet mellan ett lands förfallna kredit och debet på grund af dess utländska handel - 659-660, 661-662
Handelsbalken, jur., den af balkarna i Sveriges rikes lag, som innefattar lagstiftningen rörande handeln - 661-662
Handelsbok, bok, hvari köpman gör anteckning om sådant, som angår hans rörelse - 661-662, 663-664
Handelsbolag, jur., ett bolag för idkande af handel i vidsträckt mening - 663-664, 665-666
Handelsborgmästare. I äldre tider funnos vanligen i de större landsortsstäderna tre borgmästare - 665-666
Handelsdeputation. Se Deputation - 665-666
Handelsexpeditionen, en af de fem statsexpeditioner, i hvilka kansliet 1713-1719, enl. 1713 års kansliordning, var fördeladt - 665-666
Handelsfirma. Se Firma - 665-666
Handelsflagg, sjöv., en i allmänhet fyrkantig flagg med ett lands nationalfärger - 665-666
Handelsflotta, sjöv., den del af ett lands alla fartyg, som är afsedd uteslutande för handel eller privat persontrafik - 665-666, 667-668
Handelsflottans pensionsanstalt, en för Sverige egendomlig institution - 667-668, 669-670
Handelsfördrag, polit. ekon., särskilda öfverenskommelser stater emellan med hänsyn till deras handelsförhållanden - 669-670, 671-672
Handelskammare, en samling köpmän och f. d. köpmän, utsedda för att åt ett lands styrelse och dess organ antingen på begäran eller af eget initiativ gifva råd i frågor rörande handel och näringar - 671-672
Handelskemist, en person, som sysselsätter sig med att på derom af vederbörande köpmän, fabrikatner, m. fl. framställd begäran, kemiskt undersöka i handeln förekommande varor samt på grund af sina undersökningar deraf afgifva utlåtande eller intyg om varans beskaffenhet - 671-672
Handelskollegium. Se Handels- och ekonomi-kollegium - 671-672
Handelskompani, den form för den stora handeln, som särskildt för 1600- och 1700-talen var kännetecknande - 671-672, 673-674, 675-676
Handelskris, polit. ekon., en plötslig förlamning af affärs- och näringslifvet - 675-676, 677-678, 679-680
Handels- och ekonomi-kollegium. Genom k. förordn. ang. Stockholms stads styrelse d. 12 Dec. 1672 blefvo flere af de magistraten tillhörande judiciella och ekonomiska ärenden fördelade emellan fyra kollegier - 679-680
Handels- och finansexpeditionen, en statsexpedition, som enl. kansliordn. d. 1 Juli 1773 utbröts ur Inrikes civilexpeditionen - 679-680
Handels- och manufakturdeputationen. Se Deputation - 679-680
Handels- och näringsdiskonten, bankt., en mellan 1830 och 1872 bruklig benämning på en af Sveriges riksbanks fonder - 679-680, 681-682
Handels- och sjöfartsfonden, statsr., en särskild tillgång, som K. M:t eger att, oberoende af riksdagen, sjelfständigt disponera - 681-682
Handels- och sjöfartsnämnd, Stockholms stads, består, enl. k. instr. d. 24 Sept. 1867, af 12 ledamöter - 681-682
Handelspartering ("handelsfördelning"), kamer., ett fordom brukligt särskiljande af minuthandeln i grupper - 683-684
Handelsregister, jur., ett, enligt tyska handelslagboken, vid domstolarna fördt offentligt register - 683-684
Handelsrätt, jur., är i vidsträckt mening sammanfattningen af alla de rättsregler, som afse handeln eller varubytet - 683-684
Handelsskolor l. handelsinstitut, läroverk, som hafva till uppgift att meddela undervisning rörande handeln och hvad dermed sammanhänger - 683-684
Handelssocietet. Se Handelspartering - 683-684
Handelsväxter, tekn., benämnas med ett gemensamt namn i allmänhet sådana växter, hvilkas produkter äro föremål för handelsverksamhet - 683-684
Handfältslanga, krigsv., ett eldvapen från 14:de årh. - 685-686
Handfästning. Se Konungaförsäkran - 685-686
Handgemäng (T. handgemenge), krigsv., strid med blanka vapen - 685-686
Handgevärseld, krigsv., eld med handgevär - 685-686
Handgranat l. handkula, krigsv., en 9-12 cm. granat, fylld med krut, hvilken kastades med handen - 685-686
Handgranatmörsare l. Handmörsare, krigsv., äfven efter uppfinnaren, M. Coehoorn, benämnd Coehoorns mörsare - 685-686
Handgrepp, krigsv., kanonservisens olika förrättningar vid pjesens användning - 685-686
Handgrepp, krigsv., kommandoord, som uttrycker, att handgrepp skola öfvas - 685-686
Handgöling. Se Göling - 685-686
Handharmonika. Se Accordion - 685-686
Handhäst, ridhäst, som en beriden karl förer vid handen bredvid sin egen - 685-686
Handhäst, krigsv., spannhäst, som ej rides - 685-686
Handicap, Eng., sportt., ett slags kapplöpning, der utsigterna till seger göras så lika som möjligt för de täflande hästarna, derigenom att större bördor påläggas de starkare - 685-686
Handjar, krigsv., ett hos österländingar och sydslaver brukligt vapen med bred klinga och inåt böjd egg - 687-688
Handkula, krigsv., ett sorts under 16:de årh. brukliga små fyrbollar, som kastades med händerna - 687-688
Handled ... - 687-688, 689-690
Handtverk ... - 691-692, 693-694, 695-696, 697-698, 699-700
Hanna ... - 701-702, 703-704, 705-706, 707-708, 709-710
Hannäs ... - 711-712, 713-714, 715-716, 717-718, 719-720
Hansen ... - 721-722, 723-724, 725-726, 727-728, 729-730
Hanstein ... - 731-732, 733-734, 735-736, 737-738, 739-740
Harcourt ... - 741-742, 743-744, 745-746, 747-748, 749-750
Haren ... - 751-752, 753-754, 755-756, 757-758, 759-760
Harmonisk serie ... - 761-762, 763-764, 765-766, 767-768, 769-770
Harren ... - 771-772, 773-774, 775-776, 777-778, 779-780
Hartmann ... - 781-782, 783-784, 785-786, 787-788, 789-790
Haruggla ... - 791-792, 793-794, 795-796, 797-798, 799-800
Hasledsgalla ... - 801-802, 803-804, 805-806, 807-808, 809-810
Hassenpflug ... - 811-812, 813-814, 815-816, 817-818, 819-820
Háttatal ... - 821-822, 823-824, 825-826, 827-828, 829-830
Hauk Erlendssön ... - 831-832, 833-834, 835-836, 837-838, 839-840
Haute-taille ... - 841-842, 843-844, 845-846, 847-848, 849-850
Hawick ... - 851-852, 853-854, 855-856, 857-858, 859-860
Hazebrouck ... - 861-862, 863-864, 865-866
Hebbel, Friedrich - 865-866
Hebe, Grek. mytol., ungdomsgudinnan (motsvarar romarnas Juventas), dotter af Zevs och Hera - 865-866
Hebel, Johann Peter - 865-866
Heberleins broms. Se Broms - 865-866
Hébert, Jacques-René - 865-866, 867-868
Hébert, Edmond - 867-868
Hébert, Antoine Auguste Ernest - 867-868
Hébertister. Se Hébert, Jacques René - 867-868
Hebra, Ferdinand - 867-868
Hebrandendron, bot., ett annat namn för en del af det till nat. fam. Guttiferæ hörande slägtet Garcinia L. - 867-868
Hebréer l. Ebréer (af Hebr. eber, "från andra sidan", nämligen af Eufrat) kallades den från Abraham härstammande judiska nationen vanligtvis af utländska folk - 867-868, 869-870
Hebréerbrefvet, en af Nya testamentets omfångsrikaste och märkvärdigaste epistlar - 869-870
Hebréerevangeliet kallades den på arameiskt språk skrifna berättelse om Jesu lefnad, hvilken begagnades af de judisk-kristne nazaréerna i stället för våra nuvarande evangelier - 869-870
Hebreiska språket och literaturen - 869-870, 871-872, 873-874
Hebreisk skrift - 873-874
Hebriderna, omkr. 300 i Atlantiska hafvet v. om Skotland belägna öar och holmar - 873-874, 875-876
Hebriderna, Nya. Se Nya Hebriderna - 875-876
Hebron, en af Palestinas, ja verldens äldsta städer - 875-876
Hechingen, stad i preussiska regeringsområdet Sigmaringen - 875-876
Heckel, August von - 875-876
Hecker, Justus Friedrich Karl - 875-876
Hecker, Friedrich Karl Franz - 875-876, 877-878
Heckmann, Georg Julius Robert - 877-878
Heckmondwike, Heckmondwyke l. -wick, stad i West Riding af engelska grefskapet York - 877-878
Heckscher, Johann Gustaf Wilhelm Moritz - 877-878
Hed, Nord. mytol., namnet på en i eddasången Völuspá omnämnd vala eller spåqvinna - 877-878
Hed, en i allmänhet jämn landsträcka, hvilken vanligtvis är sandig, torr och ofruktbar - 877-878
Hed, socken i Vestmanlands län - 877-878
Heda, socken i Östertgötlands län - 877-878
Hedalen, dalgång i Söndre Aurdals socken, i Valders, Kristians amt (Norge) - 877-878
Hedalen, en af Gudbrandsdalens sidodalar i Våge socken - 877-878
Hedared, f. d. kapellförsamling, är till alla delar förenadt med Sandhults socken och kommun i Elfsborgs län, Vedens härad - 877-878
Hedberg, Fredrik Gabriel - 877-878, 879-880
Hedberg, Frans Teodor - 879-880
Hedborn, Samuel Johan - 879-880, 881-882
Heddröpne, Nord. mytol., ett mytiskt väsende - 881-882
Hede, socken i Göteborgs och Bohus län - 881-882
Hede, tingslag i Jämtlands län - 881-882
Hede, socken i Herjeådalen, Jämtlands län - 881-882
Hede, lappförsamling inom Hede pastorat, Hernösands stift - 881-882
Hedeby, det gamla namnet på staden Slesvig, fordom en betydande handelsplats - 881-882
Hedemann, Hans Kristoffer Georg Frederik - 881-882
Hedemarken kallas den fruktbara, sädesrika trakt af Norge - 881-882
Hedemora, uppstad i Dalarna, Kopparbergs län - 881-882
Hedemora, kontrakt i Vesterås stift - 881-882
Hedemora och Garpenbergs tingslag, Kopparbergs län och Näsgårds fögderi - 881-882
Heden (Fornnord. Heðinn), son af konung Hjarrande - 883-884
Hedenborg, Johan - 883-884
Hedendom kallas med ett gemensamt namn de religioner, hvilka man betecknat såsom en dyrkan af det ändliga i stället för det oändliga - 883-884, 885-886
Hedengren, Olof Gabriel - 885-886
Hedenius, Per - 885-886, 887-888
Hedenlunda, gods i Vansbro socken - 887-888
Hedensberg l. Hedensberga, fideikomissegendom i Vestmanlands län - 887-888
Hedensö, gods i Näshulta socken - 887-888
Hedera. Se Murgröna - 887-888
Hedersdoktor. Se Doktor - 887-888
Hedersdomstol, en domstol, som till behandling upptager mål rörande officerare, hvilka icke kunna dragas inför vanlig domstol - 887-888
Hederslegionen, det nuvarande Frankrikes enda militär- och civilförtjenstorden - 887-888, 889-890
Hederstjerna, Erland - 889-890
Hedersvakt. Se Honnörsvakt - 889-890
Hedervärda ståndet. Se Bonde - 889-890
Hedeselskab, det danske, stiftades d. 28 Mars 1866 - 889-890
Hedeskoga, socken i Malmöhus län - 889-890
Hedesunda, socken i Gestrikland - 889-890
Hedin, Sven Anders - 889-890
Hedin, Sven (Svante) Anders - 889-890
Hedin, Zelma Karolina Esolinda, född Bergnéhr - 889-890, 891-892
Hedin, Sven Adolf - 891-892
Hedin, Kaspar - 891-892
Hedjra, Arab., flykt, särskildt profeten Muhammeds flykt från Mekka till Medina - 891-892
Hedlinger, Johan Karl - 891-892, 893-894
Hedlund, Sven Adolf - 893-894, 895-896
Hedner, Anders - 895-896
Hedning-kristna kallades i 1:sta årh. de bekännare, som kristendomen vann bland de utanför judendomen stående folken (Hebr. gojim) - 895-896
Hedonism, filos., den etiska åsigt, enligt hvilken det högsta goda vore att söka i den enskilda sinliga njutningen eller i summan af sådana njutningar - 895-896
Hédouin, Edmond - 895-896
Hedræus, Benedictus (Bengt) - 895-896
Hedrek. Se Gestumblinde - 895-896
Hedrén, Johan Jakob - 895-896, 897-898
Hedrun, Nord. mytol., en get - 897-898
Hedschra. Se Hedjra - 897-898
Hedströmmen, vattendrag i Vestmanland - 897-898
Heduer. Se Æduer - 897-898
Hedvig (P. Jadviga), drottning af Polen - 897-898
Hedvig Eleonora l. Ladugårdslands församling i Stockholm - 897-898
Hedvig Eleonora, svensk drottning - 897-898, 899-900
Hedvig Eleonora Charlotta, svensk drottning - 899-900
Hedvigs församling l. Tyska församlingen i Norrköpings stad - 899-900
Hedvig Sofia, hertiginna af Holstein-Gottorp - 899-900
Hedyfan, miner., ett kristalliniskt eller derbt, till apatit-gruppen hörande mineral - 899-900
Hedysarum Tourn., bot., ett slägte af tämligen högväxta örter - 899-900
Heegaard, Sophus Vilhelm - 899-900
Heem, Jan Davidsz de - 899-900
Heemskerk, Marten - 899-900, 901-902
Heemskerk, Jakob van - 901-902
Heer, Oswald - 901-902
Heeren, Arnold Hermann Ludwig - 901-902
Heermann, Johann - 901-902, 903-904
Hefaistion (Lat. Hephæstio), en macedonier, Amyntors son - 903-904
Hefaistion, grammatiker i Alexandria - 903-904
Hefaistos, Grek. mytol., eldens gud - 903-904
Hefele, Karl Joseph von - 903-904
Heffter, August Wilhelm - 903-904, 905-906
Hefner-Alteneck, Jakob Heinrich von - 905-906
Heftye, Thomas Johannesen - 905-906
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich - 905-906, 907-908, 909-910, 911-912
Hegelian, person, som hyllar de åsigter, hvilka framställts af den tyske filosofen G. W. F. Hegel - 911-912
Hegelund, Peder Jensen - 911-912
Hegemone. Se Chariter - 911-912
Hegemoni kallades i det forna Grekland den officielt erkända öfvervigt, som tillkom en mäktigare stat i förhållande till andra, med honom förbundne stater - 911-912
Heger, Jens Stephan - 911-912
Hegermann, Diderik - 911-912
Hegermann-Lindencrone, Caj Ditlev - 911-912, 913-914
Hegesias, filosof i Alexandria (3:dje årh. f. Kr.) - 913-914
Hegesias, sofist och retor från Magnesia (omkr. 300 f. Kr.) - 913-914
Hegewisch, Dietrich Hermann - 913-914
Hegewisch, Franz Hermann - 913-914
Hegira. Se Hedjra - 913-914
Hegius, egentligen Alexander af Heek - 913-914
Hegnenburg-Dux, Friedrich Adam Justus - 913-914
Hegner, Ulrich - 913-914
Hegyallya, bergskedja i ungerska komitatet Zemplen - 913-914
Heiberg, en ursprungligen norsk, i Norge och Danmark vidt utgrenad slägt - 913-914
Heiberg, Peter Andreas - 913-914, 915-916
Heiberg, Johan Ludvig - 915-916, 917-918, 919-920
Heiberg, Johanne Louise - 919-920
Heiberg, Christen - 919-920
Heiberg, Johan Fritzner - 919-920
Heid. Fornnord. Heiðr. Se Hed - 919-920
Heiðdraupnir. Se Heddröpne - 919-920
Heide, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, kretsen Norder-Dithmarschen - 919-920
Heideck, Karl Wilhelm von - 919-920
Heidegger, Johann Heinrich - 919-920
Heidegger, K. W. Se Heideck - 919-920
Heideken, Per Gustaf von - 919-920, 921-922
Heidel, Hermann - 921-922
Heidelberg, stad i Baden - 921-922
Heidelberg-katekesen l. Pfalziska katekesen - 921-922
Heideloff, Karl Alexander von - 921-922, 923-924
Heidenheim, stad i würtembergska kretsen Jagst - 923-924
Heidenstam, Gerhard Johan Balthasar von - 923-924
Heider, Gustav Adolf - 923-924
Heidrun. Se Hedrun - 923-924
Heijde, Jan van der. Se Heyden - 923-924
Heije, Jan Pieter - 923-924
Heijkensköld, Detlof - 923-924
Heikel, Henrik - 923-924
Heilbronn, stad i Neckarkretsen, konungariket Würtemberg - 923-924
Heilbut, Ferdinand - 925-926
Heiligenstadt, kretsstad i preussiska regerinsområdet Erfurt (prov. Sachsen) - 925-926
Heiling, Hans. Se Hans Heiling - 925-926
Heilsberg, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg (Öst-Preussen) - 925-926
Heim, François Joseph - 925-926
Heimann, Vasil Alexandrovitj - 925-926
Heimdall, veckotidning, som utgafs i Stockholm och redigerades af J. E. Rydqvist - 925-926
Heimdallr. Se Hemdall - 925-926
Heimir. Se Heme - 925-926
Heimskringla är den åt Snorre Sturlassons norska konungasagor vanligen tilldelade benämningen - 925-926, 927-928
Hein (l. Hien), Peter (Piet) - 927-928
Heinafylke kallades i medeltiden ett norskt landskap - 927-928
Heine, Salomon - 927-928
Heine, Heinrich - 927-928, 929-930
Heine, Johann Georg - 929-930
Heine, Bernhard - 929-930
Heine, Jacob von - 929-930
Heine, Karl Wilhelm von - 929-930
Heinefetter, Sabine - 929-930
Heinemann, Wilhelm - 929-930
Heinesen, Magnus - 929-930
Heinichen, Johann David - 929-930, 931-932
Heinicke, Samuel - 931-932
Heinjoki, socken i Äyräpää härad och domsaga, Viborgs län (Finland) - 931-932
Heinlein, Heinrich - 931-932
Heinola, stad, vackert belägen vid öfversta loppet af Kymmene elf - 931-932
Heinola, socken och , jämte staden H., imperialt pastorat af 3:dje klass - 931-932
Heinola, härad, bestående af 7 kommuner - 931-932
Heinola, domsaga, lydande under Viborgs hofrätt - 931-932
Heinola, prosteri, af Borgå stift - 931-932
Heinrich, tyska medeltidsskalder - 931-932
Heinrich der glichesäre - 931-932
Heinrich der teichner - 931-932
Heinrich von dem Türlin (vom Türlein) - 931-932
Heinrich von Freiberg - 931-932
Heinrich von Laufenberg - 931-932
Heinrich von Meissen, kallad Frauenlob - 931-932
Heinrich von Morungen - 931-932
Heinrich von Müglin - 931-932
Heinrich von Ofterdingen - 931-932
Heinrich von Rucke - 931-932, 933-934
Heinrich von Veldecke - 933-934
Heinroth ... - 933-934, 935-936, 937-938, 939-940
Heland ... - 941-942, 943-944, 945-946, 947-948, 949-950
Helgenäs ... - 951-952, 953-954, 955-956, 957-958, 959-960
Heliga sakramentets kongregation ... - 961-962, 963-964, 965-966, 967-968, 969-970
Hellebard ... - 971-972, 973-974, 975-976, 977-978, 979-980
Helminthica ... - 981-982, 983-984
Helreið Brynhildar, d. v. s. Brynhilds färd till Hel - 983-984
Helrim. Se Rim - 983-984
Helsan, brunnsinrättning vid Helsingborg, ligger på denna stads norra sida - 983-984
Helsingborg, stapelstad i Skåne - 983-984, 985-986
Helsingborg-Hessleholms jernväg, mellan Helsingborg (Ramlösa) och Hessleholm på södra stambanan - 985-986
Helsinge, härad i Nylands län (Finland) - 985-986
Helsinge, svensk socken i ofvannämnda härad - 985-986
Helsinge, domsaga under Åbo hofrätt - 985-986
Helsinge, ort i Åbo län, Finland, vid kusten - 985-986
Helsingelagen, det forna landskapet Helsinglands lag - 985-986
Helsinge regemente (N:o 14) leder sina anor från ett af helsingar och annat norrländskt krigsfolk 1615 bildadt stort regemente å 3,000 man - 985-986
Helsingerunor. Se Runor - 985-986
Helsingfors (F. Helsinki), finlands hufvudstad - 985-986, 987-988, 989-990, 991-992
Helsingfors, prosteri af Borgå stift - 991-992
Helsingfors universitet l., såsom dess officiella benämning är, Kejserliga Alexandersuniversitetet - 991-992, 993-994
Helsingius, Daniel - 993-994, 995-996
Helsingland, norrländskt landskap - 995-996, 997-998
Helsinglands norra kontrakt, Upsala ärkestift - 997-998
Helsinglands vestra nedre kontrakt, Upsala ärkestift - 997-998
Helsinglands vestra öfre kontrakt, Upsala ärkestift - 997-998
Helsinglands östra kontrakt, Upsala ärkestift - 997-998
Helsingör, stad i Danmark - 997-998
Helskugga. Se Kärnskugga - 997-998
Helskyld, jur. - 999-1000
Helslanga. Se Fältskyttet - 999-1000
Helsobrunn l. helsokälla, med. - 999-1000, 1001-1002, 1003-1004
Helsolära. Se Hygieni - 1003-1004
Helsovård. Se Hygien och Helsovårdsstadga - 1003-1004
Helsovårdsföreningen i Stockholm har till uppgift att främja helsovården - 1003-1004
Helsovårdsnämnd. Se Helsovårdsstadga - 1003-1004
Helsovårdsstadga. Den för Sverige gällande helsovårdsstadgan utfärdades af K. M:t d. 25 Sept 1874 - 1003-1004, 1005-1006
Helspant. Se Spant - 1005-1006
Helspänn. Se Halfspänn - 1005-1006
Helst, Bartholomäus van der - 1005-1006
Helstatsförfattning (D. Fällesforfatning) kallas stundom den i en förbundsstat gällande, samfällda författningen - 1005-1006
Helstatsmän. Se Eiderdanskar - 1005-1006
Helsted, Edvard - 1005-1006
Helsyskon. Se Halfsyskon - 1005-1006
Hel-ton, det större tonsteget i den diatoniska skalan, till skilnad från det mindre (halfton) - 1005-1006
Helvad, Niels (Nicolaus Helvaderus) - 1005-1006
Hel-vakans. Se Vakans - 1005-1006
Helveg, Hans Friedrich - 1007-1008
Helvete kallas enligt det gängse religiösa föreställningssättet den ort, der de gudlöse straffas efter döden - 1007-1008, 1009-1010
Helvetesmaskin kallades i äldre tider ett med krut, bomber eller andra sprängämnen utrustadt fartyg, som drefs eller fick flyta mot broar, dammar o. d. - 1009-1010
Helvetes-sten, lapis infernalis, kem., kallas silfvernitrat (salpetersyrad silfveroxid) på grund af sina frätande egenskaper - 1009-1010
Helvetias, det latinska namnet på Schweiz - 1009-1010
Helvetier, en gallisk (keltisk) folkstam - 1009-1010
Helvetiska konfessioner, tvänne af reformerta kyrkan i Schweiz 1536 och 1566 framställda trosbekännelser - 1009-1010
Helvetiska republiken kallades Schweiz enligt den af fransmännen införda direktorialförfattningen - 1009-1010
Helvetius, Claude Adrien - 1009-1010, 1011-1012
Helvig, svensk drottning - 1011-1012
Helvig, dansk drottning - 1011-1012
Helvig, Karl Gottfried - 1011-1012
Helvig, Anna Amalie von, f. friherrinna von Imhoff - 1011-1012
Helvius, en plebejisk slägt i Rom - 1011-1012
Helvoetsluys l. Hellevoetsluis, befäst sjöstad på ön Voorne i nederländska prov. Syd-Holland - 1011-1012, 1013-1014
Hemagoga ... - 1013-1014, 1015-1016, 1017-1018, 1019-1020
Hemgift ... - 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026, 1027-1028, 1029-1030
Hemoglobin ... - 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036, 1037-1038, 1039-1040
Henotikon ... - 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046, 1047-1048, 1049-1050
Henrik ... - 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056, 1057-1058, 1059-1060
Henrik ... - 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066, 1067-1068, 1069-1070
Herakleios ... - 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076, 1077-1078, 1079-1080
Herbeck ... - 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086, 1087-1088, 1089-1090
Here ... - 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096, 1097-1098, 1099-1100
Hermafrodit-kula ... - 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106, 1107-1108, 1109-1110
Hermelinen ... - 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116, 1117-1118, 1119-1120
Hernando ... - 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126, 1127-1128, 1129-1130
Heroldt ... - 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136, 1137-1138, 1139-1140
Herse ... - 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146, 1147-1148, 1149-1150
Hertzberg ... - 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156, 1157-1158, 1159-1160
Hess ... - 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166, 1167-1168, 1169-1170
Hessen-Nassau ... - 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176, 1177-1178, 1179-1180
Hetäria ... - 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186, 1187-1188, 1189-1190
Heyden ... - 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196, 1197-1198, 1199-1200
Hieratisk stil ... - 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206, 1207-1208, 1209-1210
Hieroskopi ... - 1211-1212, 1213-1214, 1215-1216, 1217-1218, 1219-1220
Hildebrand ... - 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226, 1227-1228, 1229-1230
Hilker ... - 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236, 1237-1238, 1239-1240
Himalaja-cedern ... - 1241-1242, 1243-1244
Himjariter. Se Himjarer - 1245-1246
Himjaritiska språk. Se Himjarer - 1245-1246
Himlaboningar, Nord. mytol., omnämnas till stort antal i de mytiska urkunderna - 1245-1246
Himle, härad i Hallands län och länets mellersta domsaga - 1245-1246
Himly, Karl Gustav - 1245-1246
Himmel, astron. och fys., det skenbara hvalf, som jordens genom solen eller annan ljuskälla belysta atmosfer bildar - 1245-1246
Himmel, teol. Enligt bibelns och i allmänhet enligt de gamles verldsåskådning, ett öfver jorden utspändt fast hvalf - 1245-1246, 1247-1248
Himmel, Friedrich Heinrich - 1247-1248
Himmelbjerget, höjdparti i Ry socken, i östra Nörrejylland - 1247-1248
Himmelriket, egentl. himlarnas rike, kallas i Nya testamentet det rike, hvilket Jesus såsom Messias kommit för att upprätta - 1247-1248
Himmelsbergen. Se Himinbjörg - 1247-1248
Himmelseqvator. Se Eqvator - 1247-1248
Himmelsfärd. Enligt hebreernas äldsta föreställningssätt gingo de aflidnes själar till underjorden. Blott några få fromme upptogos till himmelen - 1247-1248, 1249-1250
Himmelsget. Se Enkel beckasin - 1249-1250
Himmelsglob. Se Glob - 1249-1250
Himmelsljus. Se Himmel. 1 - 1249-1250
Himmelstecken. Se Djurkretsen - 1249-1250
Himmeta, socken i Vestmanlands län - 1249-1250
Hinc illæ la'crimæ! Lat., "häraf de der tårarna"! - 1249-1250
Hind, ett äldre persiskt ord, som, identiskt med det sanskritiska ordet sindh, ursprungligen betecknade blott Sindhfloden (Indus) - 1249-1250
Hind, John Russel - 1249-1250
Hindenburg, Karl Friedrich - 1249-1250
Hindersin, Gustav Eduard von - 1249-1250
Hindersmässan (Henriksmässan). Se Örebro - 1249-1250
Hindi, "indiska", det förnämsta af de från sanskrit härstammande indiska språken - 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254
Hindostan. Se Hindustan - 1253-1254
Hindsgavl, danskt gods, beläget i nordvestra delen af Fyen - 1253-1254
Hindsholm, halfö på nordöstra kusten af Fyen - 1253-1254
Hindu, ursprungligen ett allmänt etnografiskt namn för den stora massan af den ariska befolkningen i Hindustan - 1253-1254
Hindui, "hinduiska", stundom nyttjadt likbetydande med hindi (se d. o.), betecknar vanligast detta språks äldre literära form - 1253-1254
Hindukusch (Pers.; "hindudödaren") l. Hindukuh ("hinduberget"), bergssystem i Central-Asien - 1253-1254, 1255-1256
Hindustan l. Hindostan, Pers. ("hinduernas land") - 1255-1256
Hindustani, "hindostanska", kallas den muhammedanska hindiliteraturens språk (se Hindi) - 1255-1256
Hindö, Norges största ö - 1255-1256
Hinkmar, ärkebiskop af Reims - 1255-1256
Hinlopen, sund mellan det egentliga Spetsbergen (Vestra Spetsbergen) och den öster derom belägna ön Nordostland - 1255-1256
Hinnerjoki, finsk socken i Ulfsby härad - 1255-1256
Hinneryd, socken i Kronobergs län - 1255-1256
Hinnfrukt, Caryopsis, bot., det slags frukt, som förekommer hos gräsen - 1255-1256
Hinschius, Franz Karl Paul - 1255-1256, 1257-1258
Hinterland, landskap i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - 1257-1258
Hinterpommern, den del af preussiska prov. Pommern, som ligger ö. om Oder. Se Pommern - 1257-1258
Hiob. Se Ijob - 1257-1258
Hiogo (Fiogo), hamnstad på sydvestra delen af japanska ön Nipon, vid Osaka-viken - 1257-1258
Hiolle, Ernest Eugège - 1257-1258
Hioma, den estniska benämningen på Dagö - 1257-1258
Hiong-nu (Heung-noo) var den hos de äldste kinesiska historieskrifvarna brukliga gemensamma benämningen på turkiska folk - 1257-1258
Hiorter, O. P. Se Hjorter - 1257-1258
Hiou, Shiou l. Khyeng, en hednisk nomadstam i Birma - 1257-1258
Hipparchos (Lat. Hipparchus), atheniensisk herskare - 1257-1258
Hipparchos, grekisk matematiker och astronom - 1257-1258
Hipparion, paleont., fossilt slägte af hästfamiljen, hvilket förekommer särskildt i Greklands miocena bildningar - 1257-1258
Hippark kallades i åtskilliga forngrekiska stater högste befälhafvaren för rytteriet - 1257-1258, 1259-1260
Hippel ... - 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266, 1267-1268, 1269-1270
Hird-adel ... - 1271-1272, 1273-1274, 1275-1276, 1277-1278, 1279-1280
Hiss ... - 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286, 1287-1288, 1289-1290
Hittelön ... - 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296, 1297-1298, 1299-1300
Hjelpgallring ... - 1301-1302, 1303-1304
Hjeltedikt. Se Epos - 1303-1304
Hjeltesånger. Se Edda och Fornnordiska literaturen - 1303-1304
Hjemme og ude, dansk tidning. Se Goldschmidt, M. A. - 1303-1304
Hjerkin l. Hjärkin, fjällstuga på Dovrefjäll - 1303-1304
Hjernan (Lat. cerebrum), anat., fysiol., kallas hos ryggradsdjuren den i ryggradens främre ände, hufvudskålen, inneslutna delen af det centrala nervsystemet - 1303-1304, 1305-1306, 1307-1308, 1309-1310, 1311-1312
Hjernarp, socken i Kristianstads län - 1311-1312
Hjernbihang (Lat. hypophysis cerebri), anat., kallas en långrund, något platt-tryckt kropp af gråröd färg - 1311-1312
Hjernhinnor (Lat. meninges), anat. - 1311-1312, 1313-1314
Hjernnerver (Lat. nervi cerebrales), anat., kallas de nerver, som utträda från hjernan - 1313-1314
Hjernsjukdomar omfatta i vidsträckt mening äfven sinnessjukdomar - 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318
Hjernskål, anat., den hvälfda del af hufvudets ben, som innehåller hjärnan. Se Hjessa och Hufvudskål - 1317-1318
Hjerpe, fordom tvänne skansar i Undersåkers socken - 1317-1318
Hjerpeslägtet, Bonasa, zool., hör till familjen orrfoglar - 1317-1318
Hjerpås, socken i Skaraborgs län - 1317-1318
Hjersås, socken i Kristianstads län - 1317-1318
Hjerta, svensk-finsk adlig ätt. Se Hierta - 1317-1318
Hjertat (lat. cor), anat. och fysiol., kallas den del af blodomloppsapparaten, som genom sin rytmiska verksamhet drifver blodet omkring i kroppen - 1317-1318, 1319-1320
Hjertats förkrosselse. Se Förkrosselse - 1319-1320
Hjertblad (Grek. kotyledon), bot. - 1319-1320
Hjertbladsväxter, Cotyledoneæ, bot., kallas de växter, som hafva hjertblad - 1319-1320
Hjertbänsel. Se Bänsel - 1319-1320
Hjertén, Johan - 1321-1322
Hjertformig sköld (Fr. coeur), herald. - 1321-1322
Hjertförlamning. Se Hjertsjukdomar - 1321-1322
Hjertförmak. Se Hjertat - 1321-1322
Hjertgarn, sjöv., de garn, som ej ligga på ytan af en dukt l. part uti ett tåg - 1321-1322
Hjertgrop. Se Bröstgrop - 1321-1322
Herting, lastageplats i sydvestra delen af Jylland, vid Hjertingsbukten - 1321-1322
Hjertkammare. Se Hjertat - 1321-1322
Hjertklappning. Se Hjertsjukdomar - 1321-1322
Hjertlanda, socken i Jönköpings län - 1321-1322
Hjertlidande. Se Hjertsjukdomar - 1321-1322
Hjertljud, fysiol. Om man lägger örat till bröstväggen, hör man, hvarje gång hjertat sammandrager sig, tvänne tätt på hvarandra följande ljud - 1321-1322
Hjertmussla, Cardium L., zool. - 1321-1322
Hjertsjukdomar l. hjertlidande är det gemensamma namnet på en mängd olika sjukdomar, som kunna träffa hjertat - 1321-1322, 1323-1324
Hjertsköld, herald. Se Hjertvapen - 1323-1324
Hjertslag. Se Hjertat - 1323-1324
Hjertsprång hos barn är icke ett hjertlidande, utan snarare en hjernsjukdom - 1323-1324
Hjertsprångsgräs. Se Hjertstilla - 1323-1324
Hjertstilla l. Hjertsprångsgräs, bot., i folkspråket namn på Leonurus cardiaca - 1323-1324
Hjertstock, bergv., vid hästvindar (se d. o.) den vertikala stocken, på hvilken linkorgen sitter - 1323-1324
Hjertstöt. Se Hjertat - 1323-1324
Hjertsäcken (Lat. pericardium), anat., en från alla håll tillsluten säck, som inrymmer hjertat och från början af de från detsamma utgående stora blodkärlen - 1323-1324
Hjertum, socken i Göteborgs och Bohus län - 1323-1324
Hjertvapen l. Hjertsköld, herald. - 1323-1324
Hjertöra. Se Hjertat - 1323-1324
Hjessa, anat., den öfre, hvälfda ytan af hufvudet - 1323-1324
Hjo, uppstad vid Vettern i Skaraborgs län - 1323-1324, 1325-1326
Hjo landsförsamling i Skaraborgs län - 1325-1326
Hjonelagspenningar, kamer., en skatt, som Rikets ständer 1609 åtogo sig - 1325-1326
Hjort, Cervus, zool. Se Hjortslägtet - 1325-1326
Hjort, Daniel Theodori - 1325-1326
Hjort, Peder - 1325-1326, 1327-1328
Hjort, Jens Johan - 1327-1328
Hjortbaggen. Se Ekoxe-slägtet - 1327-1328
Hjortberg, Gustaf Fredrik - 1327-1328
Hjort-Cervinus, Hans - 1327-1328
Hjortdjuren, Cervidæ, zool. - 1327-1328, 1329-1330
Hjorted, socken i Kalmar län - 1329-1330
Hjortens flugt, en romans-cykel af danske skalden Christian Winther - 1329-1330
Hjortens udde, högländ, skogbevuxen landtunga - 1329-1330
Hjorter, Olof Petrus - 1329-1330
Hjorthals (hos hästar). Se Hals 3 - 1329-1330
Hjortholm, i medeltiden ett starkt befäst slott på Själland (Danmark) - 1329-1330
Hjorthornsgelé, Gelatina cornus cervi, farmak. - 1329-1330
Hjorthorns-olja. Se Dippels olja - 1329-1330
Hjorthornssalt ... - 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336, 1337-1338, 1339-1340
Hjärne ... - 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346, 1347-1348, 1349-1350
Hoc est ... - 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356, 1357-1358, 1359-1360
Hofbeslagskonst ... - 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366, 1367-1368, 1369-1370
Hoffmann ... - 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376, 1377-1378, 1379-1380
Hofmann ... - 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386, 1387-1388, 1389-1390
Hogendorp ... - 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396, 1397-1398, 1399-1400
Hoj, sjöv., ett omrk. 20 m. långt, flatbottnadt fartyg - 1399-1400
Hoja, Johan af. Se Hoya - 1399-1400
Hojer, Andreas - 1399-1400
Hok-kin. Se Hak-ka - 1399-1400
Hokkohönsen, Cracinæ, zool. - 1399-1400, 1401-1402
Hokuspokus, trollformel, som taskspelare pläga använda vid utförandet af sina konststycken - 1401-1402
Hol, socken i Elfsborgs län - 1401-1402
Hol, Richard - 1401-1402
Holaveden, en skog, som sträcker sig mellan Vettern och sjön Sommen samt går ned öfver södra delen af Lysings och sydvestra delen af Göstrings härad - 1401-1402
Holback, Paul Henri Thierry (Eg. P. Heinrich Dietrich), baron d'H. - 1401-1402, 1403-1404
Holbein, Hans, den äldre - 1403-1404
Holbein, Hans, den yngre - 1403-1404, 1405-1406, 1407-1408
Holberg, Ludvig - 1407-1408, 1409-1410, 1411-1412, 1413-1414
Holbäk, stad i norra delen af Själland - 1413-1414
Holbäk amt, amt i nordvestra delen af Själland - 1413-1414, 1415-1416
Holck, dansk adlig ätt - 1415-1416
Holck, Henrik - 1415-1416
Holck, Eiler - 1415-1416
Holck, Frederik Vilhelm Konrad - 1415-1416
Holck, Karl Georg - 1415-1416
Hockenhavn, baroni i östra delen af Fyen - 1415-1416
Holcus L., mjuktåtel, bot. - 1415-1416
Holger danske, en ursprungligen fransk sagohjelte, Ogier le danois - 1415-1416
Holgert målare. Se Hansson, H. - 1415-1416
Holigelod, artill., kallades granaten vid tiden för 30:åriga kriget - 1415-1416
Holk l. Hulk, sjöv., ett gammalt aftakladt, till sjöbruk odugligt fartyg - 1415-1416, 1417-1418
Holkar, slägtnamn för maharajan af Indor - 1417-1418
Holland, i vidsträckt mening en ofta använd benämning på konungariket Nederländerna (se d. o.) - 1417-1418
Holland, gemensamma namnet på två provinser, Nord-H. och Syd-H., i nordvestra delen af konungariket Nederländerna - 1417-1418
Holland, engelsk peer-titel, som 1763 gafs åt Henry Fox - 1417-1418
Holland, Henry Fox, lord Holland - 1417-1418
Holland, Henry Richard Vassall Fox, lord Holland - 1417-1418, 1419-1420
Holland, Josiah Gilbert - 1419-1420
Holland, Wilhelm Ludwig - 1419-1420
Hollandsdiep, en af Maas' mynningsarmar - 1419-1420
Hollar, Wenceslaus - 1419-1420
Hollazius, David - 1419-1420
Holleschau (Tsjech. Holesov), stad i Mähren - 1419-1420
Hollola, härad af Tavastehus län, Finland - 1419-1420
Holländerdybet, det östra och kortare inloppet till Köpenhamn - 1419-1420
Holländeri (T. holländerei), eg. på holländskt sätt ordnadt mejeri - 1419-1420
Holländska literaturen - 1419-1420, 1421-1422, 1423-1424
Holländska nötboskapsrasen, veterin., verldens måhända förnämsta mjölkboskapsras, utmärker sig genom små, framåt riktade horn - 1423-1424, 1425-1426
Holländska språket - 1425-1426
Holm, gods i Öfver-Lännäs socken, Vesternorrlands län - 1425-1426, 1427-1428
Holm, socken å Dal - 1427-1428
Holm, socken i Hallands län - 1427-1428
Holm, socken i Upsala län - 1427-1428
Holm, socken i Medelpad - 1427-1428
Holm, Petrus - 1427-1428
Holm, Tomas Campanius - 1427-1428
Holm, Anders - 1427-1428
Holm, Johan Didrik - 1427-1428
Holm, Karl Johan - 1427-1428
Holm, Kristian Fredrik Karl - 1427-1428
Holm, Johan Ulrich Adolf - 1427-1428
Holm, Peder Edvard - 1427-1428, 1429-1430
Holm, Per Daniel - 1429-1430
Holm, Hans Jörgen - 1429-1430
Holm-amiral, sjöv., titel på den person, som på 1600-talet, då svenska örlogsflottan förnämligast var förlagd i Stockholm, vid den s. k. Skepps- l. Amiralitetsholmen, förde öfverbefälet vid stationen och hvarfvet - 1429-1430
Holmberg, Adam Peter - 1429-1430
Holmberg, Axel Emanuel - 1429-1430, 1431-1432
Holmberg ... - 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436, 1437-1438, 1439-1440
Holmgård ... - 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446, 1447-1448, 1449-1450
Holstein ... - 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456, 1457-1458, 1459-1460
Homann ... - 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466, 1467-1468, 1469-1470
Homo proponit ... - 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476, 1477-1478, 1479-1480
Honorariedoktor ... - 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486, 1487-1488, 1489-1490
Hoppbaggar ... - 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496, 1497-1498, 1499-1500
Horn ... - 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506, 1507-1508, 1509-1510
Horn ... - 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516, 1517-1518, 1519-1520
Horn ... - 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526, 1527-1528, 1529-1530
Horsens ... - 1531-1532, 1533-1534, 1535-1536, 1537-1538, 1539-1540
Hospites ... - 1541-1542, 1543-1544, 1545-1546, 1547-1548, 1549-1550
Houtman ... - 1551-1552, 1553-1554, 1555-1556, 1557-1558, 1559-1560
Hrane ... - 1561-1562, 1563-1564, 1565-1566, 1567-1568, 1569-1570
Hudmuskler ... - 1571-1572, 1573-1574, 1575-1576, 1577-1578, 1579-1580, 1581-1582
Rättelser - 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:03:52 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >> https://runeberg.org/nfaf/