Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gös, sjöv., en mindre flagg - Gösar, metallurg., kallas de 3,5 à 4 m. långa tackjernsgaltar - Göschel, Karl Friedrich - Göschen, Georg Joachim - Göschen, George Joachim - Göschen, Johann Friedrich Ludwig - Göschenen (Geschenen), by i schweiziska kantonen Uri, vid Reuss och norra ingången till Gotthardstunneln - Gösen, Lucioperca sandra G. Cuv., zool. - Gösslunda (ej Jösslunda), socken i Skaraborgs län - Gös-slägtet, Lucioperca Cuv., zool. - Gös-stake, sjöv. Se Blindrå och Gös - Göstring, härad och tingslag i Östergötlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gös, sjöv., en mindre flagg, som utgöres
af det svensk-norska unionstecknet allena
eller unionstecknet omgifvet af en bred, hvit
kant. Den förra, som kallas örlogsgös, hissas
vid högtidliga tillfällen ombord å örlogsfartyg
på en flaggstång (gös-staken), som uppsättes å
bogsprötet eller klyfvarbommen; den senare, som
kallas lotsgös, hissas på förtoppen, då ett fartyg,
i närheten af lotsstation, vill hafva lots ombord.
L. H.
Gösar, metallurg., kallas de 3,5 å 4 m. långa
tackjernsgaltar, som begagnas i vallonsmälthärdarna,
och som införas med ena änden i härden genom
bakmuren samt derefter småningom frammakas i
mån som färskningen framskrider (se Vallonsmide).
C. A. D.
Göschel, Karl Friedrich, tysk filosof, född
1784, död 1862, var 1845-48 medlem af sachsiska
statsrådet och öfverpresident i provinsen Sachsens
konsistorium. Hans filosofiska författareverksamhet
gick ut på att bevisa öfverensstämmelsen mellan
Hegels åsigter och den kristna tron, och han har
derför betydelse såväl för den hegelska filosofien,
särdeles dess s. k. högra sida, som för den kristna
symboliken. Han skref bl. a. Aforismen über
nichtwissen und absolutes wissen, im verhältnis
zum christlichen glaubensbekenntnis (1829), Der
monismus des gedankens (1832), Hegel und seine zeit,
mit rücksicht auf Goethe (s. å), Von den beweisen für
die unsterblichkeit der menschlichen seele im lichte
der spekulativen philosophie (1835) samt flere arbeten
rörande tolkningen af Dantes "Divina commedia".
Göschen. 1. Georg Joachim G., tysk bokhandlare
och boktryckare, f. 1752, d. 1828, öppnade 1785
förlagsbokhandel i Leipzig och blef inom kort genom
sina förbindelser med de berömdaste tyske författarna
en af Tysklands förnämste förläggare. På G:s förlag
utkommo en mängd tyska klassikers arbeten. 1823
flyttade han sin bokhandel till Grimma. – 2. George
Joachim G., den föregåendes sonson, engelsk statsman,
f. 1831, var en tid delegare i bankfirman "Frühling
and Göschen". Sedan han 1863 fäst den allmänna
uppmärksamheten vid sig genom sitt arbete The theory
of the foreign exchanges (9:de uppl. 1876), invaldes
han s. å. i parlamentet och förfäktade der liberala
grundsatser. Såsom vicepresident i Board of trade
(handelskammaren) från Nov. 1865 och kansler för
hertigdömet Lancaster sedan Jan. 1866 tillhörde
han Russells kabinett till Juni 1866 och såsom
president i Poor-law board samt sedan 1871 förste
amiralitetsråd Gladstones kabinett. När tories 1874
kommo till makten, drog G. sig tillhaka och blef
en framstående oppositionsman, men återinvaldes
s. å. detta oaktadt i parlamentet af Londons city,
ehuru det tillhörde torypartiet. 1876 sändes G. till
Egypten för att tillsammans med franska regeringens
ombud, Joubert, söka bringa reda i kedivens förvirrade
finanser. De båda sändebuden förmådde också kediven
s. å. att ställa sina finanser under uppsigt af
en europeisk kommission. 1878 var G. Englands
representant vid myntkongressen i Paris. 1880-81
var han utomordentligt sändebud i
Konstantinopel, der han hade till uppgift att påskynda
verkställandet af Berlin-kongressens beslut.
Göschen, Johann Friedrich Ludwig, tysk jurist,
f. 1778, d. 1837, blef 1811 e. o. och 1813 ordinarie
professor i juridik vid Berlins universitet samt 1822
vid Göttingens. 1815 grundlade G. "Zeitschrift für
geschichtliche rechtswissenschaft" och utgaf 1820
Gaii institutionum commentarii IV. Efter hans
död utgåfvos hans Vorlesungen über das gemeine
civilrecht (1838-40; 2:dra uppl. 1843).
Göschenen (Geschenen), by i schweiziska
kantonen Uri, vid Reuss och norra ingången till
Gotthardstunneln.
Gösen, Lucioperca sandra G. Cuv., zool., påminner
till kroppsformen om aborren, men är betydligt mera
långsträckt och når en mycket större längd (ända
till 1 m.) och vigt (6-12 kg.). Till färgen är gösen
ljust gråbrunaktig, mörkare på ryggen samt ljusare
gråhvit till gulhvit nedåt sidorna och buken. På
sidorna finnas mörkare tvärfläckar, tydligast
hos de yngre. Gösen förekommer i spridda sjöar och
vattendrag från Skåne ända upp i Norrbotten, men hans
egentliga område är mellersta Sverige med dess stora
sjöar Vänern, Mälaren och Hjelmaren m. fl., hvarest
han förekommer ymnigt och utgör föremål för ett
inbringande fiske. I Vettern finnes han ej. Ofvanom
Medelpad är han mycket sällsynt och finnes ej i
vestra Sverige. I södra Sverige förekommer han blott
i några få sjöar i Kalmar län och östra Skåne. Gösen
har såväl i Sverige som i det öfriga Europa en mera
östlig utbredning. I England, Frankrike och vestra
Europa saknas han, men blifver allt allmännare
österut och synes i Finland vara allmännare utbredd
än i Sverige. I Norge förekommer han blott i landets
sydöstliga del. Liksom aborren är äfven gösen en
roffisk, och den kraftigare tandbyggnaden antyder, att
han i detta fall öfverträffar aborren. Norsen utgör
hans älsklingsföda. Gösens lektid uppgifves något
olika, men inträffar å de flesta ställen ej förr än
i slutet af Maj eller början af Juni. Såsom födoämne
är gösen bland våra mest värderade sötvattensfiskar
och står i högt pris. R. L.
Gösslunda (ej Jösslunda), socken i Skaraborgs
län, Kållands härad. Areal 1,828 har. 754
innev. (1880). Annex till Sunnersberg, Skara stift,
Kållands kontrakt.
Gös-slägtet, Lucioperca Cuv., zool., ett fiskslägte
af aborrfiskarnas familj. Liksom aborr-slägtet
hafva gösarna två ryggfenor, men afvika genom
tandbyggnaden, i det tänderna icke äro kardlika,
utan sitta i enkla rader med större gröfre tänder
bland de smärre. Tre arter förekomma i Europa samt
två eller tre uti Amerika. Samtliga gösarter tillhöra
sötvattnen. I Sverige finnes blott en art (se Gösen).
R. L.
Gös-stake, sjöv. Se Blindrå och Gös.
Göstring. 1. Härad och tingslag i Östergötlands
län. Arealen 62,690 har. 13,642 innev. (1880). Häradet
hör i administrativt hänseende till G:s och Vifolka
härads fögderi, i judicielt till Lysings och G:s
domsaga och omfattar socknarna Ekeby, Rinna, Åsbo,
Högby, Vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
