- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
403-404

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göstring, härad och tingslag i Östergötlands län - Göstring, kontrakt i Linköpings stift - Göt, Nord. mytol. Se Gautr - Göt, metallurg., kallas de stycken, till hvilka smält smidigt jern eller stål formas - Göta artilleri-regemente erhöll sin nuvarande organisation 1872 - Göta elf, i egentlig mening namnet på sjön Vänerns 90,5 km. långa aflopp till Kattegatt - Göta hofrätt. Se Hofrätt - Göta kanal, Sveriges förnämsta kanalanläggning, som förenar Östersjön vid Slätbaken med sjöarna Vettern och Vänern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skrukeby, Hogstad, Jerstad, Väderstad och Appuna samt
delar af Bjälbo, Blåvik, Hof, Malgesanda, Mjölby,
Allhelgona och Harstad. – 2. Kontrakt i Linköpings
stift. 15,479 innev. (1880). Kontraktet omfattar
följande pastorat: Skeninge stadsförsamling med
Allhelgona och Bjälbo, Ekeby med Rinna och
Blåviks kapell, Åsbo, Högby med Vestra Skrukeby och
Hogstad, Väderstad med Harstad samt Hof med Appuna.

Göt, Nord. mytol. Se Gautr.

Göt, metallurg., kallas de stycken, till hvilka
smält smidigt jern eller stål formas, då de tappas
ur smältugnen, och hvilka sedermera vanligen vidare
förarbetas genom smidning eller valsning. Göten
erhållas uti formar af tackjern, s. k. kokiller
(se d. o.), uti hvilka den smälta metallen gjutes. På
detta sätt tillverkade erhålla göten en regulier,
för vidare bearbetning lämplig form; men de erhålla
äfven understundom genast den form, i hvilken de skola
användas, såsom t. ex. hammare, kugghjul, kanoner
o. s. v. C. A. D.

Göta artilleri-regemente erhöll sin nuvarande
organisation 1872. Enligt densamma består
regementet af 4 åkande 10-cm. batterier, 6 åkande
8-cm. batterier och 3 fästningskompanier. Dessa
batterier och kompanier äro på följande sätt förlagda:
4 10-cm. batterier och 4 8-cm. batterier i Göteborg;
2 8-cm. batterier och 2 fästningskompanier på
Karlsborgs fästning och 1 fästningskompani på
Oskar Fredriksborgs fästning (före 1882 voro två af
fästningskompanierna förlagda på Karlstens fästning
vid Marstrand). Regementets styrka utgöres af 92
officerare med vederlikar, 82 underofficerare,
1,212 konstaplar, artillerister, trumpetare och
nummerhandtverkare, 60 kanoner, 212 stamhästar
och 132 under exercistiden legda hästar. Manskapet
anskaffas genom värfning. – Till regementet hör
derjämte ett reservartilleri, bestående af 1
10-cm. fotbatteri och 2 åkande 8-cm. batterier. Detta
artilleri, som är afsedt att ersätta i krig inträffade
förluster, har följande styrka: 9 officerare, 3
underofficerare och 168 konstaplar, artillerister
och trumpetare samt 18 kanoner. Stam-manskapet till
detta artilleri utgöres af konstaplar, trumpetare
och artillerister, hvilka vid regementet uttjenat sin
kapitulation och äro fullt tjenstbara samt förbinda
sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna i 6
år med tjänstgöringsskyldighet endast i krigstid
eller då K. M:t finner nödigt att uppbåda en eller
flere klasser beväring. Regementet kan ej gå i fält,
utan att först fullständigas med manskap (beväring)
och hästar. – Om regementets historia se Artilleri.
W. G. B.

Göta elf, i egentlig mening namnet på sjön Vänerns
90,5 km. långa aflopp till Kattegatt, i vidsträcktare
bemärkelse Sveriges längsta flod, som, upprunnen vid
foten af Nässfjäll, på gränsen mellan Herjedalen och
Dalarna, sedermera flyter genom Fämundsjön i Norge,
Värmland och Vänern i Sverige samt under öfre delen
af sitt lopp bär namnen Fämundselv, Trysilselv och
Klarelfven. I sistnämnda fall har floden en längd af
706 km. och ett flodområde af omkr. 40,000 qvkm. För
närvarande till storleken den

skandinaviska halföns andra flod, var Göta elf fordom
den första, då Glommen, i stället för att, såsom nu,
vid Kongsvinger vända åt vester, fortsatte sitt lopp
åt sydost genom Värmland till Vänern. Å andra sidan
hade Klarelfven en betydligt mindre vattenmassa i en
ännu aflägsnare forntid, då sjön Fämund sökte sig
ett aflopp österut, till Dalelfven. – Från Vänern
till hafvet sänker sig floden 43,85 m., men är dock
till större delen segelbar, enär sänkningen fördelats
endast på några få vattenfall. Dessa kringgås genom
slussar och kanaler. Kort efter utloppet ur Vänern
sammantränges floden mellan klippiga stränder och
bildar på ömse sidor om Hufvudnäsön vattenfallen
vid Rånnum och Önafors (5,6 m.), för undvikande af
hvilka segelled är öppnad genom den 4 km. långa
kanalen Karls graf. Nedanför fallen vidgar sig
elfven till en bredd af 200-800 m., omgifves i v. af
tämligen höga, delvis skogklädda stränder, i ö. af
den bördiga Tunhemsslätten, till dess der elfven nått
sin största bredd några strida strömmar mellan de
talrika holmarna kringgås genom den korta Stallbacka
kanal, hvarefter elfven åter sammanpressas mellan
klippiga stränder för att snart vräka sin betydliga
vattenmassa utför de verlds-berömda Trollhättefallen
(Gullö-, Toppö-, Stampeströms- och Helvetesfallen,
en höjd af 33 meter). Dessa fall kringgås genom den
3 km. långa Trollhätte-kanal, vid hvars norra ände
den raskt uppblomstrande fabriksorten Trollhättan
är belägen och i industriens tjenst tillgodogör en
ringa del af den ofantliga vattenkraften. Icke långt
nedanför de storartade fallen har elfven en mindre
fors (1 m.) vid Åkersström, hvarefter den flyter lugn
mellan höga stränder till handels- och fabriksplatsen
Lilla Edet, der det sista fallet (3 m.) kringgås
genom Ströms kanal. Elfvens återstående lopp till
hafvet, 55 km., går till en början fortfarande fram
genom en synnerligen vacker trakt, hvilken dock
småningom blir kal och flack. Vid Kungelf delar sig
elfven i två utloppsgrenar, omslutande den betydliga
ön Hisingen, af hvilka grenar den södra (23 km.),
bibehållande namnet Göta elf, i sitt nedersta lopp
bildar Göteborgs hamn och utfaller i Elfsborgs- eller
Hake-fjorden och den norra (15 km.), kallad Nordre
elf, utmynnar i Elfvefjorden. Elfvens bifloder äro
i allmänhet obetydliga; de största komma från öster,
och bland dessa äro Lerumsån, Lerjeån, Säfveån och
Mölndalsån (Fattighusån) de förnämsta. – Nedanför
det lilla fallet vid Åkersström bildar Göta elf,
utom på ett par obetydliga sträckor, gräns mellan
landskapen Vestergötland och Bohuslän samt utgjorde
alltså fordom gräns mellan Sverige och Norge.
A. G.

Göta hofrätt. Se Hofrätt.

Göta kanal, Sveriges förnämsta kanalanläggning, som
förenar Östersjön vid Slätbaken med sjöarna Vettern
och Vänern och alltså, i förening med Trollhätte
kanal, förmedlar samfärdseln mellan rikets östra och
vestra kust. Tanken att åstadkomma en dylik vattenväg
är ganska gammal; redan den bekante Linköpingsbiskopen
Hans Brask verkade ifrigt för densamma. Gustaf I var
ock betänkt på en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free