Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göta kanal, Sveriges förnämsta kanalanläggning, som förenar Östersjön vid Slätbaken med sjöarna Vettern och Vänern - Götaland, götarnas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anläggning. Göta elfs kanalisering påbegyntes af Karl
IX och fortsattes under Gustaf II Adolfs och Karl
XII:s tider, ehuru den fulländades först år 1800,
men frågan om den egentliga Göta kanal fick hvila
till början af 19:de årh. Väl hade öfverdirektören
af D. af Thunberg i slutet af 1700-talet verkställt
förberedande undersökningar; men den stora tanken
öfvergick till handling först under den tid, 1808-10,
då Sverige, hemsökt af de svåraste yttre och inre
olyckor, syntes stå vid undergångens brant. Äran af
att under så brydsamma omständigheter hafva satt
ett dylikt jätteverk i gång och att sedermera,
trots alla ekonomiska svårigheter, all illvilja
och allt småsinne hafva fört det framåt mot ett
lyckligt slut tillhör i främsta rummet dåvarande
statsrådet frih. B. von Platen. Med biträde af en
inkallad engelsk mekaniker, Th. Telford, utstakade
han 1808 kanalen i hufvudsakligen samma riktning, som
Thunberg angifvit, och sedan en af Brasks efterträdare
på Linköpings biskopsstol, C. von Rosenstein, vid
1809 års riksdag väckt motion om kanalanläggningen,
beviljade ständerna på K. M:ts förslag ett kreditiv
af 1,200,000 kr. åt det bolag, som komme att bildas
för kanalens byggande. Den 11 April 1810 följde
regeringens privilegier och reglementen för såväl
kanalens utförande som den diskontinrättning, som
skulle vara förenad med företaget. Kostnaderna för
hela kanalarbetet beräknades då till 2,400,000
kronor. På åtta dagar tecknades aktier i det
nya företaget till belopp af 4,722,900 kronor, och
arbetet begyntes under ledning af en direktion, hvars
ordförande var v. Platen och verksammaste ledamot
kommerserådet B. H. Santesson. Snart visade sig de
uppgjorda kostnadsberäkningarna otillförlitliga;
nya tillskott erfordrades år efter år, och fastän
skarpa anmärkningar läto höra sig både i pressen
och vid riksdagarna och allmänheten slutligen ansåg
hela företaget förfeladt, lyckades dock v. Platen
med stora ansträngningar riksdag efter riksdag af
ständerna utverka nya låneanslag. Den 23 September
1822 öppnades kanalen genom Vestergötland, och den
26 September 1832, tre år efter Platens död, invigdes
ändtligen hela kanallinien med stor högtidlighet. Det
stora arbetet hade då kostat omkring 13,714,000 kr.,
deruti likväl inberäknad kostnaden för anläggningen
af Motala mekaniska verkstad, omkring 128,000
kr. Att kostnaden icke blef större berodde i icke
ringa mån derpå att betydliga truppkommenderingar
användes vid arbetets utförande. – Göta kanal från
Mem vid Slätbaken till Sjötorp vid Vänern utgör en
vattenväg af 182 km., hvaraf komma på Östgötalinien
89,5 km., på Vestgötalinien 61,5 km. och på Vettern
31 km. Läggas dertill sjövägen öfver Vänern och
längden af Göta elf med dess kanaler, 205 km., utgör
hela vattenvägen mellan Östersjön och Kattegatt 387
km. (36,25 mil). Den gräfda eller sprängda delen af
Göta kanal utgör tillsammans 87,41 km., det öfriga
är segelled dels genom Vettern, dels genom sjöarna
Asplången, Roxen och Boren i Östergötland samt
Bottensjön och Viken i Vestergötland, i hvilken
sistnämnda sjö kanalen nått sin högsta punkt,
91,5 m.; sänkningen derifrån till Vänern är 36,5
m. Kanalen har 3 m. djup, en bredd vid bottnen af
minst 14,2 m. och vid ytan af 26,1 m. Dess 58 slussar
hafva 36,5 m. längd och 7,1 m. bredd. 1879 passerades
kanalen af 1,135 ångfartyg och 1,591 segelfartyg,
om tillsammans 212,839 tons, förutom 581 pråmar
och båtar; kanalafgifterna utgjorde s. å. 155,622
kr. 18 öre. Kanalens angelägenheter besörjas af
"Direktionen öfver Göta kanalverk", bestående enligt
d. 22 Okt. 1875 faststäldt reglemente af en utaf
K. M:t för 4 år utsedd ordförande, ett af fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret valdt ombud, två af
bolaget valda distriktsdirektörer, en öfvermekaniker
och en trafikdirektör. Enligt samma reglemente utgör
aktieegarnas kapital 4,711,800 kr. – Göta kanal har
vunnit ett välförtjent beröm för sina natursköna
omgifningar; också befares den årligen af tusentals
resande af alla nationer. De vackraste delarna af
detta Sveriges "blåa band" träffas vid Sjötorp i
Vestergötland samt i Östergötland vid Norsholm, Vreta
kloster och Bergs slussar, Brunneby, Borensberg samt
framförallt vid Borenshult och Motala, der kanalens
upphofsman, v. Platen, ligger begrafven
"vid de vågor sjelf han diktat,
på den strand han sjelf har byggt".
A. G.
Götaland (Fornn. Gautland),
götarnas land. Svear och götar äro de båda
hufvudstammar, genom hvilkas sammansmältning det
svenska folket uppstått: "Sveriges rike", säger
Kristoffers landslag, "är af hedne verld sammankommet
af svea och göta land". Götarna bodde "sunnanskog",
d. v. s. söder om de stora skogstrakterna, som
skilde Mälarens och Hjelmarens samt Nyköpingsåns
vattensystem från Vänerns och Vetterns. Den söder
om Vänern belägna slätten synes hafva varit deras
äldsta hemvist och den medelpunkt, hvarifrån de sedan
utbredde sig öfver Slätt-Dal, Östergötland, Värmland
och Nerike. Ett minne från den tid, då götarna ännu
ej delat sig i flere "folk" med särskilda landsting,
är det i Vestgötalagen förekommande uttrycket Alla
götars ting ("Aldra göta þing"). Tidigt skilde
sig emellertid Östergötland, Värmland och Nerike
från Vestergötland och bildade egna land eller
landsting. Under tidernas lopp undergick begreppet
Götaland åtskilliga förändringar. Nerike kom att
räknas till Svealand, enär det från Svealand emottog
kristendomen och i kyrkligt hänseende blef förenadt
med Södermanland. Det sannolikt af virdar befolkade
Mo härad hörde redan enligt den äldre Vestgötalagen
i judicielt hänseende till Vestergötland. Till
Östergötland åter slöto sig (i judicielt hänseende)
de norra och östra delarna af Småland: Kinds,
Ydre, Tjusts, Vista, Tveta, Norra och Södra Vedbo
samt möjligen flere härad. Efter hand började
namnet Götaland användas om hela södra Sverige,
och till denna utsträckning af ordets betydelse
bidrog säkerligen i hög grad den omständigheten
att hela Småland (utom Värend), Öland och Gotland
lydde under Linköpings stift. Götaland ("Göta rike")
såsom historisk indelning af Sverige innefattar nu
landskapen Östergötland, Småland, Vestergötland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
