Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Groftarm l. tjocktarm - Grofvare - Grogalder - Grogg - Grognera - Groix - Grolanda - Grolman, 1. Heinrich Dietrich v. - Grolman, 2. Karl Wilhelm Georg v. - Grolmann, Karl Ludwig Wilhelm von - Gromatici - Gromatik - Grondera - Grong - Groning - Groningen (Gröningen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt namn af dess stora vidd i jämförelse med
öfriga tarmar, hvilka i motsats dertill kallas
tunn- l. småtarmar. Utom genom den större vidden
utmärker sig groftarmen derigenom att dess yta på
största delen är ojämn och företer 3 långa rader
blåslika upphöjningar, skilda af tre släta, smala,
likaledes långsgående, insänkningar, samt derigenom
att tarmens inre lumen icke är rundt och fritt,
utan afskuret och inskränkt af tämligen starka
halfmånformade veck. Tarmens vägg bildas, liksom
det öfriga tarmröret, innerst af en slemhinna och
derpå af ett dubbelt muskellager; ett yttre lager,
bukhinnan, finnes för det mesta i större eller mindre
utsträckning, men saknas delvis. G. v. D.
Grofvare (ej Grofvared), socken i Vestergötland,
Elfsborgs län. Ås härad. Arealen 1,681 har. 322
innev. (1880). Annex till Ving, Skara stift. Ås
kontrakt.
Grogalder, Nord. mytol. Se Fjölsvinnsmål och Groa.
Grogg (Eng. grog), dryck af konjak (rom eller arack)
och kallt vatten. En engelsk amiral, Vernon, som
lefde i midten af 1700-talet, och hvilken, till följd
deraf att han plägade gå klädd i en rock af kamlott
(Eng. grogram), af sin skeppsbesättning kallades the
old Grog, lärer hafva varit den förste, som blandat
sjöfolkets romportion med vatten, och efter honom
skall derför drycken fått sitt namn.
Grognera [grånjera], Fr. grogner (af Lat. grunnire,
grymta), grymta, brumma, knota, visa missnöje. –
Grognör [grånjör], Fr. grogneur, en som brummar,
knotar, visar missnöje. – I samma betydelse som
grognera och grognör begagnas äfven grondera och
grondör.
Groix [gråa], ö tillhörande franska depart. Morbihan,
utanför Lorient. Arealen 14,7 qvkm. Omkr. 4,500
innev. Starkt fäste. Sardinfiske.
Grolanda, socken i Skaraborgs län, Frökinds och
Vilske härad. Arealen 3,999 har, hvaraf 2,742
har i Frökinds och 1,257 har i Vilske härad. 993
innev. (1880). G. med Jäla utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Skara, stift, Vilska kontrakt.
Grolman. 1. Heinrich Dietrich v. G., tysk jurist,
f. 1740, blef 1765 kammarrättsråd i Berlin,
1787 medlem af lagkommissionen, 1793 råd och 1804
president i Obertribunal samt var 1817-33 medlem
af statsrådet. Död 1840. 1786 blef G. adlad och
erhöll 1815 excellens-titel. G. var en af Preussens
mest ansedde rättslärde på sin tid och var en af de
verksammaste medarbetarna vid utarbetandet af den
preussiska lagen, "Allgemeines landrecht". – 2. Karl
Wilhelm Georg v. G., tysk general, den föregåendes
son, f. 1777, deltog såsom preussisk stabskapten i
1806 års krig, befordrades 1807 till major och fick
flere hedrande militära uppdrag; men missnöjd med den
preussiska fredspolitiken, gick han 1809 i Österrikes
tjenst och kastade sig 1810 på spaniorernas sida i
kriget mot fransmännen. Han tillfångatogs af dem vid
Valencia (1811), men lyckades 1812 fly och studerade
derefter, under det antagna namnet von Gerlach,
i Jena. 1812 gick han åter i preussisk tjenst och
utmärkte sig i befrielsekriget
1813-14 samt 1815. 1815-19 var han chef
för krigsministeriets andra afdelning och
reorganiserade såsom sådan på ett förträffligt sätt
generalstaben. 1825-32 förde han kommandot i Glogau
och 1832-43 i Posen. 1837 utnämndes han till general
af infanteriet. Död 1843.
Grolmann, Karl Ludwig Wilhelm von, tysk jurist
och statsman, f. 1775, blef 1798 e. o.. 1800
ordinarie professor i rättsvetenskap i
sin födelsestad Giessen, 1816 ordförande i
lagkommissionen i Darmstadt, 1819 statsminister
samt 1821 inrikesminister och konseljpresident i
storhertigdömet Hessen-Darmstadt. Död 1829. G. gaf
uppslag till en ny åsigt om straffets ändamål,
den s. k. preventionsteorien, hvilken han
första gången framställde i Grundsätze der
kriminalrechtswissenschaft (1798; 4:de uppl. 1825)
och närmare utvecklade i arbetet Ueber die
begründung des strafrechts und der strafgesetzgebung
nebst entwurf der lehre von dem masstabe der strafen
und der juridischen imputation (1799). Han författade
dessutom bl. a. Theorie des gerichtlichen verfahrens
in bürgerlichen rechtsstreitigkeiten (1800; 5:te
uppl. 1826), Ausführliches handbuch über den Code
Napoléon (1810-12; ofullbordadt).
Gromatici (af Lat. groma, landtmätareinstrument),
landt- l. fältmätare i det gamla
Rom. Fältmätningskonsten, gromatiken, var i synnerhet
under kejsaretiden ganska ansedd i Rom och användes
särskildt vid utstakning af läger. Författare i
gromatik äro bl. a. Frontinus, Hyginus och Balbus.
R. Tdh.
Gromatik. Se Gromatici.
Grondera (Fr. gronder, af Lat. grundire l. grunnire,
grymta) och Grondör (Fr. grondeur). Se Grognera.
Grong, pastorat i Namdalen, Nordre-Trondhjems amt,
Trondhjems stift, i Norge. Arealen 5,281,4 qvkm. 3,103
innev. (1875). Det består af socknarna Grong, Harran
och Höjland samt kapellförsamlingarna Rörvik och
Trondenäs. O. A. Ö.
Groning, bot., sammanfattningen af de förändringar,
hvilka, under inflytande af fuktighet, lämplig värme
och tillgång på luft (syre) samt hälst utan omedelbar
påverkan af ljuset, inträda i ett befruktadt och
moget frö. Dessa förändringar bestå deri att fröskalet
genom upptagande af vatten mjuknar eller förlorar i
motståndskraft. Det i fröet inneslutna växtämnet,
brodden (embryo), upptager likaledes vatten,
hvarigenom i detsamma begynner en liflig cellbildning,
till följd hvaraf alla broddens delar hastigt växa
eller förstoras, så att grodden spränger fröskalet och
nedtränger i jorden eller i vattnet samt hjertbladen
(eller det ensamma hjertbladet hos monokotyledoner)
efter regel upplyftas jämte stamknoppen ofvan
jordytan. Under groningen omsattes i frön, som
innehålla stärkelse, detta ämne genom inverkan af ett
samtidigt uppkommet ferment, diastas (se d. o.),
till dextrin och drufsocker (se d. o.). Genom att
i sädesslagens frön (eller rättare frukter) inleda
groning och, sedan grodden brutit fram, afbryta
densamma erhålles malt (se d. o.), O. T. S.
Groningen (T. Gröningen). 1. Provins i konungariket
Nederländerna, omgifven af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
