Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grod-djuren - Groddknoppar - Groddknölar - Groddkorn - Groddlökar - Groddtråd - Grodno - Grodperspektiv - Grodpreparat och Grodström - Grodsvulst l. Ranula - Groen van Prinsterer, Willem - Grofkalk - Groftarm l. tjocktarm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med värmens tillväxt; de kunna dock länge undvara
föda. Deras utveckling är, sedan de en gång fått sin
fullt utbildade kroppsform, långsam, men de blifva
deremot ganska gamla, och somliga kunna mycket länge
härda ut under omständigheter, som snart skulle döda
andra ryggradsdjur. Hos grod-djuren kunna förlorade
kroppsdelar ersättas, och djuren kunna stå emot
ansenlig både köld och värme. Intet enda grod-djur är
skadligt, flere deremot ganska nyttiga. Också är det
alldeles oriktigt att förfölja eller döda dem, hvilket
ofta sker; och den fördom, som råder mot dessa djur,
säkerligen på grund af deras mindre vackra utseende,
borde försvinna ju förr dess hällre.
Man kan indela grod-djuren i skiftåiga
(Discodactyla), hvilka hafva tunga och breda,
med runda sugskifvor försedda tår, spetståiga
(Oxydactyla), som hafva tunga och spetsiga tår, samt
tunglösa (Aglossa), hos hvilka tunga saknas. I
Sverige äro blott de tvänne första afdelningarna
representerade. – Man har ej sällan användt namnet
grod-djur äfven om amfibierna eller den högsta klassen
bland anallantoidvertebraterna (se Allantois),
hvilken skiljes från fiskarna genom trerummigt hjerta,
ofullständigt blodomlopp och andedrägtsorganen, som
hos ungarna äro gälar, hos de fullvuxna lungor. Det
synes dock lämpligare att använda benämningen
grod-djur i den här ofvan angifna bemärkelsen,
C. R. S.
Groddknoppar, bot., kallas sådana vegetationsknoppar
(stam- l. gren- och bladknoppar), hvilka icke å
moderväxten utvecklas till bladbärande axelorgan,
utan, mer eller mindre förändrade till formen,
afskiljas från moderväxten och sedan, i allmänhet
under samma vilkor som föranleda fröns groning
(se d. o.), utvecklas till nya växtindivider. Sådana
förändrade groddknoppar äro groddlökar l. lök-knoppar,
groddknölar l. knopplökar, stamknölar l. stjelkknölar
och rotknölar ("Orchis-knölar"). O. T. S.
Groddknölar. Se Knopplökar.
Groddkorn. Se Spor.
Groddlökar. Se Lökknoppar.
Groddtråd. Se Spor.
Grodno. 1. Guvernement i Vest-Ryssland, begränsadt
i n. af guvern. Vilna, i ö. af Minsk, i s. af
Volhynien och i v. och n. v. af Polen. Arealen
38,759 qvkm. Innevånarna, 1,008,521 personer
(1870), äro litaver, ryssar, polacker, tatarer
och några tusen tyska kolonister. Tvärs igenom
guvernementet går en högslätt af 300 m. höjd,
hvilken bildar skilnaden mellan Östersjöns och
Svarta hafvets vattensystem. Till Östersjön flyta
Njemen, Bug och Narev, till Svarta hafvet Jazolda
(genom Oginskij-kanalen förenad med Njemen) och Pina
(genom Dnjepr-Bug-kanalen sammanbunden med Weichsel),
båda tillflöden till Pripet. Jorden utgöres af
alluvium och är mycket bördig, med undantag af
några sträckor (vid Njemen och de andra floderna),
som lida af flygsand. I s. finnas stora kärrtrakter,
som kunna passeras endast genom kanaler. Omkr. 20
proc. af hela arealen utgöres af skog; största skogen
är Bialovicz-skogen. Tillverkning af ylletyg,
bränvin och läder;
handeln (export af trävaror, spanmål, lin, hampa
och ull) ligger fullständigt i händerna på
judarna. Guvernementet är indeladt i 9 kretsar. –
2. Hufvudstad i nämnda guvern., vid högra stranden af
Njemen. Omkr. 30,000 innev. G. är en gammal litavisk
stad, som omtalas redan 1183. Vid G. sökte Karl
XII år 1706 förgäfves tillfångataga ryska armén
under Ogilvi. Polska riksdagen undertecknade der
1793 beslutet om Polens andra delning, och der
nedlade Polens siste konung, Stanislav August,
d. 25 Nov. 1795 sin krona.
Grodperspektiv. Se Perspektiv.
Grodpreparat och Grodström, fysiol. Se Muskler, Nerver.
Grodsvulst l. Ranula (af Lat. rana, groda), med., en
svulst, som bildar sig i spottkörtlarna under tungan,
vanligen genom körtelns förvandling till en cysta
(se d. o.), hvilken utspännes af ett flytande,
slemmigt, eller geléartadt innehåll, som gifver
svulsten ett genomskinligt utseende. Grodsvulsten
är vanligen af obetydlig storlek och kan lätt
botas genom tidig operation (enkel inskärning med
uttömmande af svulstens innehåll eller bortskärning
af en del af dess vägg). Lemnad åt sig sjelf,
kan svulsten växa så betydligt, att den pressar
tungan mot gommen och derigenom hindrar tal
och ätning samt t. o. m. föranleder qväfning.
F. B.
Groen van Prinsterer [groun], Willem, nederländsk
statsman och historieskrifvare, född 1801, var
1829-33 kabinettssekreterare hos konung Vilhelm I
af Nederländerna. 1849-65 satt han nästan oafbrutet
såsom medlem af deputeradekammaren, der han på det
kraftigaste förde de konservativa idéernas talan. Han
var stiftare och ledare af det antirevolutionära
partiet. Död 1876. Bland hans skrifter märkas:
Handboek der geschiedenis van het vaderland (1835;
4:de uppl. 1874), hvari den nederländska historien
för första gången behandlas ur organisk synpunkt,
Archives, ou correspondance inédite de la maison
d’Orange-Nassau (1835-64), ett 15 volymer starkt verk,
som erbjuder ett omfattande och nytt källmaterial
för 16:de och 17:de årh:s historia, Bijdrage tot
herziening der grondwet in nederlandschen zin
(1840) och Ongeloof en revolutie (1847), ett slags
politisk trosbekännelse. Dessutom utgaf han en mängd
flygskrifter, en serie Parlementaire studiën en
schetsen samt tidningen "Der nederlander" (1850-55),
hans partis språkrör, m. m.
Grofkalk, petrogr., en till tertiärformationen
hörande, mer eller mindre grof kalksten,
inneslutande, ofta i betydlig mängd, flere slag
hafskonchylier. Vissa lager lemna en förträfflig
byggnadssten. Grofkalken har stor utbredning vid
Paris, hvarest i densamma anlagts vidsträckta
stenbrott, de nu s. k. katakomberna. E. E.
Groftarm l. tjocktarm (Intestinum crassum l. amplum),
anat., den nedre (bakre) delen af tarmkanalen, från
tunntarmen till stolgången. Dess särskilda delar
(hos menniskan oafbrutet i hvarandra öfvergående):
blindtarm, koliktarm, S-tarmen och ändtarmen, skildras
hvar under sitt namn. Om tarmens läge och betydelse
se Colon, koliktarmen. – Groftarmen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
