Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjelpgallring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kungsgårdar, kungsängar och boställen. – 1789 upphörde staten
att fastställa nya dagsverken af sistnämnda slag,
och de redan då häfdvunna hafva derefter småningom
genom afskrifning eller förvandling i penningar
upphört att utgå med personligt arbete. Se Dagsverken.
Kbg.
Hjelpgallring, skogsh., afverkning af öfverskuggade
och undertryckta träd, som snart skulle torka och dö i
brist af ljus och luft. Ändamålet med hjelpgallringen
är icke allenast att taga vara på de undertryckta
träden, innan de blifva odugliga, utan äfven att
skaffa öfverbeståndet (de största, kraftfullaste
träden) större växtutrymme och på samma gång friare
tillgång på ljus och luft. Öfverbeståndet hjelpes
således i sin strid om tillvaron mot underbeståndet,
och denna afverkning har med anledning deraf fått
namnet hjelpgallring. Vid de första hjelpgallringarna
gäller som allmän regel att hällre taga för litet
än för mycket. C. G. Hz.
Hjelpkultur, skogsh., den plantering eller sådd,
som utföres för att fylla luckorna uti äldre delvis
misslyckad skogsodling eller sjelfsådd. C. G. Hz.
Hjelplinier. Se Bi-linier.
Hjelprote l. utrote, kamer., jordområde, indeladt
till understöd åt stamrote. Innehafvaren deltager
i den effektiva roteringen proportionel och
erlägger dessutom en afgift till stamroten, kallad
planpenningar, som skall utgöra hjelprotens andel
i kostnaden för torp, mulbete, gärdselfång och
vedbrand åt soldaten. Kbg.
Hjelpsmed, jernv., kallas vid jernbruken en arbetare,
som vid sjukdomsfall eller annat förhinder
för någon af de ordinarie smederna inträder
i tjenstgöring för denne. Till hjelpsmeder
användas vanligen gamla afskedade smeder, som
för öfrigt hafva annan sysselsättning vid bruken.
C. A. D.
Hjelpstag l. Borgstag. Se Borg.
Hjelptryckare. Se Hammarställning.
Hjelpverb, gramm., sådana verb, som i förening
med nominalformer (t. ex. infinitivus, supinum)
af hufvudverben bilda sammansatta former af dessa
sistnämnda verb. Hjelpverben äro i svenskan:
a) temporala, som bilda sammansatta tempus,
såsom hafva, skola; b) modala, som tjena att
omskrifva konjunktivus och imperativus, såsom
skola, må, måste m. fl.; c) passivbildande, som
tjena att omskrifva passivum, såsom vara, varda,
blifva. Som exempel på ett hjelpverbs användning
kan anföras hafva, hvilket i förening med ett annat
verbs supinum omskrifver detta verbs perfektum
eller plusqvamperfektum: har gjort, hade gjort,
men som äfven i sådana uttryck som jag har att göra
kan omskrifva futurum. Hjelpverben äro ursprungligen
sjelfständiga verb, som genom en egendomlig utveckling
fått användning som hjelpverb. Jag har älskat barnet
betyder sålunda ursprungligen: jag har (eger) barnet
(såsom) älskadt. Utvecklingen från denna sjelfständiga
användning till användningen som hjelpverb beror
derpå att beteckningen af tillståndet har utbytts
mot utsägandet af den deri liggande föregående
handlingen. Ytterligare steg i denna riktning hafva
tagits, då man börjat säga: jag har förlorat barnet,
har älskat gossen, har segrat, har kommit
o. s. v., der en sträng analys icke leder till någon
mening. I det sist anförda exemplet visar sig en
skiljaktighet mellan svenskan och danskan i fråga
om användningen af hjelpverb; i danskan heter det,
med bevarande af fornspråkets skick, som ej häller
är alldeles utdödt i svenskan: jeg er kommen (jfr
T. ich bin gekommen, Fr. je suis venú, men Eng. I
have come). Det är en oberättigad fördom att anse
sådana passivformer som jag har älskats vara mindre
goda än sådana med hjelpverb omskrifna former som jag
har blifvit älskad. Om sammansmältning af hufvudverbet
och hjelpverbet till ett nytt tempus i franskan se
Futurum. Fr. L-r.
Hjelpvinkel, matem., kallas den
vinkel, som införes i en beräkning för att underlätta
dennas lösning. Såväl vid räkning med radikaler
som med trigonometriska formler kan hjelpvinkels
insättande göra uttrycket eller formeln lämpligare för
logaritmers användning. I eqvationsläran förenklar
dess insättande ofta eqvationens lösning, i synnerhet
vid eqvationer af högre gradtal. Då sinus och cosinus
för en vinkel endast kunna erhålla värden, som äro
mindre än 1, samt sekant och cosekant endast sådana,
som äro större än 1, men tangent och cotangent alla
möjliga värden, äro de båda sistnämnda användbarast
för hjelpvinkeln. Dock får vanan afgöra hvilken af
dessa trigonometriska storheter och hvilken dignitet
af dem böra tagas samt för hvilket värde hjelpvinkeln
skall införas. Vill man t. ex. lösa x ur x2 - mx = n,
der m och n äro positiva qvantiteter, så blir
m m²
x = ––– ± [rot](––– + n) =
2 4
m m²
[rot](n) {––––––––– ± [rot](–––– + 1)}.
2[rot](n) 4n
Antages nu
2 [rot](n)
tang 2V = ––––––––––– , blir, enligt trigonometrien,
m
cos(2V) + 1 x1 = [rot](n) . cot(V)
x = [rot](n) . ––––––––––– l. {
sin(2V) x2 = –[rot](n) . tang(V)
H. W. W.
Hjelsta, socken i Upsala län, Lagunda härad. Arealen
2,177 har. 525 innev. (1881). H. anses som
moderförsamling i Hjelstaholms pastorat.
Hjelstaholms pastorat är sedan Maj 1867 bildadt af
de båda pastoraten Fitja och Hjelsta samt Holm och
Kulla. H. omfattar dessa fyra församlingar, af hvilka
Hjelsta anses såsom moderförsamling. Pastoratets
folkmängd var vid 1881 års slut 1,560 innev. Det
är ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala
stift, Lagunda kontrakt.
Hjelt, Otto Edvard August, finsk universitetslärare,
född i Åbo d. 18 April 1823, blef student i
Helsingfors 1839, filos. kandidat och magister 1844
samt filos. licentiat 1846 och doktor 1847, sedan
han s. å. utgifvit af handlingen In systema nervorum
sympathicum Gadi Lotae observationes. Derefter egnade
han sig åt medicinska studier samt blef 1852 medicine
kandidat och s. å. docent i anatomi på grund af ett
arbete De nervis cerebralibus parteque
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
