Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsanden - Gräsfly - Gräsgård - Gräsgäld - Gräshafvet - Gräshoppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjäderkanter, bakryggen mörkare, öfvergumpen och öfre
stjerttäckarna sammetssvarta, skiftande, kräfvan och
frambröstet kastanjbruna, öfriga undre delar samt
skuldrorna och halsroten hvitaktiga, vattrade med
brunt; vingtäckfjädarna äro grå, vingspegeln blå,
med grön glans, framtill och baktill infattad af både
svart och hvitt, ofvantill af svart; handpennorna äro
gråbruna, stjertpennorna grå med hvita kanter, de fyra
mellersta svarta och böjda uppåt; näbben är gulgrön,
benen röda och längden nära 60 cm. I sommardrägt har
hannen hufvudet ofvan svart, framryggen svartbrun, med
rostgrågula fjäderkanter, bakryggen och stjertroten
svarta, kräfvan och bröstet bruna, med svarta, pillika
fläckar, magen rostgrågul och fint brunfläckig. Honan
är ofvan svartaktig, med blekt rostgrå fjäderkanter,
under rostbrunaktig och svartfläckig; hufvudets
och halsens sidor äro blekt rostgrå, med svarta
småstreck, stjertpennorna med mer eller mindre
breda, bruna och ljust gulaktiga längdband samt
näbben gröngrå. Ungen liknar honan, men har orenare
färger och stjertpennornas spolar i spetsen afbrutna
liksom hos öfriga and-arters ungar. – Gräsanden, som
utgör den vilda stammen för våra tama ankor, häckar
allmänt öfver hela landet, men har dock till följd
af odlingens framåtskridande samt kärrs, vattendrags
och vattensamlingars torrläggande aftagit åtskilligt
i antal. Utom Sverige häckar hon i Europa, Asien och
Nord-Amerika, dock icke i deras sydligare delar. De
flesta gräsänder flytta bort mot vintern, men en del
stannar dock qvar året om hos oss. Gräsanden flyger,
liksom hennes samslägtingar inom Andslägtet (Anas),
snabbt och lätt, går och springer ganska bra, simmar
väl, men dyker endast som unge (hannen äfven då han
under ruggningstiden förlorar flygförmågan). Lätet
är snattrande; födan utgöres af växtämnen och
ryggradslösa djur. Gräsanden är skygg, försigtig och
sällskaplig. Under fortplantningstiden vistas hon
mestadels vid sött vatten; honan ensam rufvar äggen
och vårdar ungarna. Jagt på gräsänder äfvensom på
de öfriga arterna inom samma slägte får numera
utöfvas fr. o. m. d. 11 Juli t. o. m. d. 15
Mars, i Vesterbottens och Norrbottens län
fr. o. m. d. 21 Juli t. o. m. d. 15 Mars.
C. R. S.
Gräsfly, Charcas graminis L., zool., en nattfjäril,
hörande till afdelningen Noctuae inom insektordningen
Lepidoptera. Framvingarna äro bruna, i midten med
ett mörkare fält, inom hvilket från vingens bas utgår
en större hvit, utåt förtjockad linie med två korta
tvärhuggna utskott riktade åt vingens framkant och ett
dylikt åt bakkanten. Vid sidan och bakom denna linie
finnes en mycket mindre utan några utskott. Fjärilens
flygtid infaller i Juli och Augusti, då han i
synnerhet om qvällarna träffas å gräsrika fält. Honan
lägger omkring 200 ägg gruppvis å grässtrånas nedre
delar, t. ex. å de nedre bladslidorna, och efter tre
veckor kläckas larverna, hvilka under dagen hålla
sig dolda, men under natten krypa fram att söka
föda. De uppnå icke sin fulla storlek samma höst,
utan öfvervintra och förpuppas först efter fjerde
hudömsningen i Juni året derefter. De äro då mellan 3 och
4 cm. långa, brungrå, med långsgående rödbruna ränder,
och hafva å halsdelen två tvärgående ränder af något
klarare rödbrun färg; hufvudet är gråaktigt. Det
är egentligen kort före den sista hudömsningen
som gräsflyets larver, "gräsmaskarna", blifva
fruktansvärda, om de uppträda i större mängd. Under
sommaren och hösten föregående året voro de ännu helt
små och behöfde icke mera näring än som under dagen
kunde återväxa, men i Maj och Juni, då förpuppningen
nalkas, växa de hastigt och behöfva mycket mera föda,
som består af gräs. De afbita grässtråna tätt vid
jordytan, hvarigenom dessa vissna och torka samt sedan
icke förtäras af larverna, som i stället angripa nya
strån. Derunder sprida de sig, drifna af hunger,
åt alla håll och förstöra långt mera gräs, än de
sjelfva förtära, samt kunna på detta sätt åstadkomma
stor skada. De förpuppas sedan bland mossa och stenar,
i det larven omgifver sig med en tunn, brun hylsa, ur
hvilken fjärilen framkommer 3-4 veckor derefter. Man
har sökt att begränsa härjningarna af gräsmasken genom
att kring det angripna fältet gräfva djupa diken,
i hvilka larverna nedfalla, då de skola öfvergifva
det afbetade fältet, och i hvilka man kan hopsamla
och förstöra dem, enär larverna icke lätteligen
kunna uppkrypa ur diket.
O. T. S.
Gräsgård. 1. Härad i Ölands södra mot, Kalmar
län. Arealen 23,188 har. 5,640 innev. (1880). Häradet
omfattar socknarna Gräsgård, Segerstad, Ås,
Ventlinge, Smedby, Södra Möckleby och Kastlösa. –
2. Socken i nämnda härad. Arealen 3,413 har. 981
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Kalmar stift, Ölands södra kontrakt.
Gräsgäld, förv., afgift till kronan för rätt till
höbergning och bete å ödeshemman. Kbg.
Gräshafvet. Se Sargasso-hafvet.
Gräshoppor, zool., är den allmänna benämningen
på den afdelning, Saltatoria, af insektordningen
Orthoptera (Rätvingar), som utmärker sig derigenom att
bakfötterna äro utvecklade till långa "hoppfötter"
med starkt muskulösa lår. Gräshopporna omfatta tre
familjer: 1. Gryllodea, som hafva fötterna (tarserna)
olikformade, så att antingen första eller sista
paret är olikt de öfriga; deraf finnas i Sverige två
slägten: Gryllotalpa (Mullvadssyrsan) och Gryllus
(Gr. domesticus, vanliga hus-syrsan). 2. Locustina,
med alla tarserna likformiga, 4-ledade; deraf finnas
fem slägten, t. ex. Locusta, Decticus. 3. Acridioidea,
med alla tarserna likformiga, 3-ledade; deraf
finnas fyra slägten, t. ex. Podisma, Oedipoda. –
Af gräshoppor finnas i Sverige bortåt 40 arter,
hvilka vexla i storlek från 1,5 till 6-8 cm. och
t. o. m. deröfver. De undergå s. k. ofullständig
förvandling, i det att larver och puppor till
kroppsformen likna de fullt utbildade djuren, men
hafva vingar och fortplantningsorgan outvecklade. De
äro försedda med starka käkar och äro i allmänhet
glupska djur, som förtära mycken föda. De förekomma
allmänt under eftersommaren och hösten på fält,
ängar och skogsbackar. De uppstämma, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
