Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnosofister - Gymnospermeæ - Gymnotus - Gynaeceum - Gynandria - Gynekologi - Gynekonitis - Gynerium - Gynther, Sven Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig sjelfva för att dess snarare öfvergå i ett renare
tillstånd. Såsom vise stodo de i stort anseende hos
de indiske konungarna. Fakirerna i det nuvarande
Indien erinra om gymnosofisterna.
Gymnospermeae (af
Grek. gymnos, naken, och sperma, frö). 1. Bot., växter
med nakna frön. Till denna afdelning af växtverlden
höra endast träd och buskar med skildkönade blommor,
utan blomhylle (undantag: Gnetaceae). Hanblommorna
sitta i hängen, med ett mer eller mindre utdraget
fäste, besatt med många ståndare af vexlande form
och med olika antal knappar. Frömjölskornen äro
flercelliga. Honblommorna hafva olika form hos de
särskilda familjerna, men fröknopparna sitta hos
alla nakna på öppna, ej sammanslutna fruktblad,
hvilka sakna stift och märke samt sålunda icke bilda
något frögömme. Fröknoppen har blott en hinna,
som delvis är sammanvuxen med den blifvande kärnan,
hvilken före befruktningen består af fröhvita,
som sålunda fyller broddsäcken, hvilken anses
jämförlig med kryptogamernas makrosporer. I denna
öfversta del bildas två arkegonier (först kallade
corpuscula). Fröknoppen vetter med sin mynning uppåt,
och i denna mynning afsöndras en slemdroppe, i hvilken
af vinden kringförda frömjölskorn fastna och sedan
utveckla frömjölssträngar, som nedtränga genom
en ledande väfnad till de i broddsäcken befintliga
arkegomerna, genom hvilken befruktning bildningen af
ett växtämne inledes. Fröna äro alltid försedda med
fröhvita. Vid groningen bildas en kraftig hufvudrot;
hjertbladen äro 1-2 eller flere. Till denna afdelning,
som står såsom en länk mellan de öfriga fanerogamerna
(Angiospermeae) och kryptogamerna, föras tre
familjer: Cycadeae, Coniferae och Gnetaceae. Jfr
dessa ord och Angiospermeae. – 2. Paleont. Under
forna geologiska perioder utgjorde gymnospermerna
en vida ansenligare del af jordens vegetation än
nu, ja barrträd och cycadeer voro under trias-
och juraperioden så öfvervägande, att Brongniart,
som indelade växtlighetens utveckling på vår jord
i tre stora skeden, betecknade sagde perioder såsom
tiden för gymnospermernas herravälde (règne des
gymnospermes). De hade dock uppträdt redan under den
devoniska perioden och voro under stenkolsperioden på
sina ställen ganska allmänna, ehuru de dock utgjordes
af mycket underordnade fräkenväxter, ormbunkar och
lummerväxter, hvarför denna tid betecknas såsom
tiden för kryptogamernas herravälde (règne des
acrogènes). Stenkolsperiodens gymnospermer stodo
med hänseende till frönas byggnad fullt ut lika högt
som nutidens, och deras ursprung från lägre växter
känner man ännu ej. De äro dels bekanta genom sina
blad, dels, och hufvudsakligen, genom sina frön. De
senare äro på några ställen så väl bevarade, att man
under mikroskopet kan urskilja de finaste detaljer,
till och med de ännu i pollenkammaren inneslutna
pollenkornen. (Det var studiet af dessa frön, som
ledde till upptäckten af de nutida gymnospermernas
pollenkammare.) Ett af de bäst kända slägtena från
denna tid är Cordaïtes (se d. o.), som man på sista
tiden velat hänföra till cycadeerna. ehuru det väl
är
sannolikast, att det tillhör en grupp, som i sig förenar
karakteren af såväl barrträd som cycadeer. Man känner
nu af denna växt stammar, blad, blommor och frukter,
ej blott till den yttre formen, utan ock till deras
mikroskopiska struktur. –
Stenkolsperiodens gymnospermer utdogo till största
delen under den permiska tiden och efterföljdes af
triasperiodens barrträd och cycadeer, hvilka mera
närma sig dessa växters nutida utseende. Under
juraperioden voro de, såsom förut nämnts, mycket
ymniga; men sedan de angiosperma dikotyledonerna
under kritperioden uppträdt, blefvo gymnospermerna
allt mera undanträngda. Också börjar under
kritperioden den afdelning, som Brongniart kallade
tiden för angiospermernas herravälde (règne des
angiospermes), och hvilken ännu kan sägas fortfara.
1. O. T. S. 2. A. G. N.
Gymnotus. Se Darr-ålen.
Gynaeceum (gyneceum; af Grek. gyne, qvinna, och
oikeion, hus), den inre, af qvinnorna bebodda delen
af de gamle grekernas boningshus. –
Bot., sammanfattningen af pistillerna i
en blomma.
Gynandria l. Gynandria (af Grek. gyne, qvinna,
och aner, man), bot., tjugonde klassen i Linnés
sexualsystem. Dithörande växter hafva ståndarna
sammanvuxna med pistillen.
Gynekologi (af Grek. gyne, qvinna, och logos,
lära), med., läran om qvinnans sjukdomar i de för
henne egendomliga organen.
Gynekonitis. Se Bostad, sp. 943.
Gynerium H. B. K., bot., växtslägte af fam. Gramineae,
kl. Triandria L., ordn. Digynia, innefattande
högväxta gräs från Amerikas varmare delar. Bland
dem är G. argenteum Nees.,pampasgräset,
vildt på pampas i Syd-Amerika och numera
ofta odladt som prydnadsväxt i trädgårdar och
parker. Det är också ett af de vackraste gräs man
känner. Dess höjd vid blomningen är rätt ansenlig
(i Sverige ända till omkr. 1,8-2 m.); bladen äro
9-12 dm. långa, smala, sträfva, båglikt böjda
mot jorden. Blomställningen är en synnerligen
vacker, plymlik, silfverglänsande, fotslång
vippa. Pampasgräset uthärdar klimatet i Sverige
endast om det under vintern väl täckes eller förvaras
inomhus. Ldt.
Gynther, Sven Vilhelm, ämbetsman, född i
Karlskrona d. 2 Juli 1796, inträdde i tjenst vid
flottans civilstat 1812 och beklädde efterhand de
flesta af dess ämbeten, tills han, 1835, nådde
dess högsta plats, såsom öfverkommissarie. Då
regeringsarbetet 1840 fördelades på särskilda
departement, utnämndes G. till expeditionschef
i sjöförsvarsdepartementet. 1848 blef han
t. f. landshöfding och 1851 landshöfding i
Vesternorrlands län. Från denna syssla tog han
afsked 1862, men användes äfven sedermera flere
gånger i offentliga värf, synnerligast såsom
ordförande eller ledamot i komitéer rörande
flottan, der hans stora sakkännedom väsentligt
bidrog till frågornas lösning. Hans insigt i flottans
förhållanden togs äfven i anspråk för den af honom
utarbetade "Författningssamling för K. M:ts flotta"
(9 del. 1851-70). G. var äfven en af de förste
redaktörerna för "Tidskrift i sjöväsendet" och
författade för densamma en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
