Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastik - Gymnastiska centralinstitutet - Gymnastiskt-ortopediska institutet - Gymnocerata - Gymnogramme - Gymnosofister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmande. – 4. Estetisk gymnastik, "hvarigenom
menniskan söker att kroppsligt åskådliggöra sitt
inre väsende, sina tankar och känslor". Denna gren
är den minst utvecklade, och dess förverkligande
beror egentligen af en rätt uttänkt och rätt utöfvad
friskgymnastik, ty den förutsätter högsta möjliga
grad af redan vunnen proportionel jämvigt mellan
kroppens olika delar och deras verksamhet, och det är
detta ändamål, som åsyftas med friskgymnastik. Den
estetiska gymnastiken kan således endast få sin
tillämpning inom få, mycket begränsade områden. –
För att vinna en riktig verkan af gymnastiken fordras
först och främst, att hvarje deri använd rörelse skall
vara noga bestämd till sin form och känd till sin
allmänna och särskilda verkan samt att de väsentliga
rörelsegrupperna, med en viss öfverensstämmelse i
följd och styrka, förefinnas i de vid hvarje tillfälle
använda rörelserna. Det är detta, som blifvit kalladt
"en gymnastisk helhet". Vidare fordras en tämligen
noggrann utveckling eller stegring (progression)
inom hvarje i denna helhet använd rörelsegrupp;
utvecklingen går stegvis från det enklaste i
hvarje fall. Stor noggranhet i detta afseende är
synnerligen vigtig i början och då ensidiga svagheter
förefinnas eller misstänkas. Erfarenheter, stödda
på anatomiska och fysiologiska förhållanden, hafva
först sedan 19:de årh:s början blifvit ledtråden
för detta förfarande. Hos grekerna skedde valet,
så vidt man känner, på rent empirisk väg och med
ledning blott af högt uppdrifven känsla för det skönas
fordringar. – För öfrigt betjenar sig gymnastiken
af redskap och rörelsegifvare för sitt ändamåls
vinnande. Redskapen måste ock i allmänhet rättas efter
de väsentliga rörelseformerna. Mångenstädes har man
dock gjort sig skyldig till det misstaget att förfara
i omvänd ordning. Menniskans egen kropp är ej blott
målet, utan äfven medlet, det förnämsta redskapet,
hvarför det ock är orätt att indela rörelserna i arm-
ben- och bålrörelser m. m. Denna blott efter yttre
kroppsdelar uppställda indelning har samma fel som all
rörelseindelning efter redskap, näml. att rörelser
med olika, t. o. m. motsatt verkan blifva hänförda
till samma ordning. För att framkalla en bestämd
verkan gifves åt hvarje rörelse en större eller
mindre begränsning af olika kroppsdelars ingripande i
densamma. Detta har inom gymnastiken blifvit kalladt
individualisering l. isolering. Gymnastikens mera
eller mindre goda inverkan är sålunda beroende
af en riktig individualisering. Redskap, val af
rigtiga utgångsställningar m. m. äro de medel, som
dertill brukas. I tillämpningen hafva för öfrigt olika
utveckling af sjelfva saken samt olika ställen, tider
och förhållanden gifvit anledning till skiljaktigheter
i förfarandet. Jfr Branting och Ling, P. H.
L. M. T.
Gymnastiska centralinstitutet (i Stockholm)
inrättades af P. H. Ling på grund af ett k. bref
af den 5 Maj 1813 samt har till ändamål att utbilda
och upprätthålla gymnastiken i hela dess teoretiska
och praktiska omfattning. Det skall sålunda utbilda
gymnastiklärare och
sjukgymnaster samt behandla sådana sjuka, för
hvilka gymnastik anses lämplig. Institutets
styrelse, som jämväl eger öfverinseendet öfver
gymnastikundervisningen vid rikets allmänna läroverk
och folkskolor, utöfvas af en direktion bestående af
en ordförande och tre ledamöter, af hvilka en militär,
en ledamot af skolstyrelse eller skollärare och en
läkare, alla förordnade af K. M: t. Undervisningen
vid institutet handhafves af en af K. M:t förordnad
föreståndare och är fördelad på tre afdelningar, den
pedagogiska, den militära och den medicinska. Kursen
är vid alla afdelningarna två-årig. Institutet skall
äfven meddela öfning i gymnastik åt så stort antal af
hufvudstadens skolungdom, som utrymmet medgifver. Dess
statsanslag utgjorde för 1880 37,150 kronor.
Gymnastisktortopediska institutet grundlades 1827
af professoren Nils Åkerman i ändamål att lemna
vård och bot för hvarjehanda missbildningar, såsom
snedhet i ryggen, halsen, höfterna eller skuldrorna,
krökning af benpiporna, fötternas vanskapnad m. m. –
Stiftelsen uppmuntrades af konungahuset och erhöll
på grund deraf, 1828, benämningen Josefinska
ortopediska institutet. Sedan en på medicinska
grunder fotad sjukgymnastik af då varande medicine
doktorn, sedermera professoren Herman Sätherberg
1847 inrättats och ortopediska institutet samtidigt
dermed förenats ändrades institutets benämning till
Gymnastiskt-ortopediska institutet. Åt institutet
är sedan flere år tillbaka af riksdagen anslaget på
ordinarie stat ett årligt understöd af 8,250 kr., mot
vissa förpligtelser, hvilkas uppfyllande öfvervakas
af en direktion, bestående af fem ledamöter. Enligt
dessa förpligtelser åligger det institutels
föreståndare bl. a. att årligen upplåta minst 15
friplatser åt obemedlade patienter samt att vid
institutet anställa och aflöna en biträdande läkare.
G. N. S.
Gymnocerata Fieb. (Geocores, Geocorisae Auct.), zool.,
en underafdebing inom första hufvudafdelningen
(Heteroptera) af skinnbaggarnas ordning
(Hemiptera) bland insekterna. Gymnoceraterna
kännetecknas af utsträckta antenner af
åtminstone hufvudets längd, hvilkas leder
alldeles sakna sidoutskott. Snabeln (rostrum)
utgår från hufvudets främre och öfre del samt har
basen längre aflägsnad från främsta höftparet;
fötterna äro aldrig simfötter. Jfr Skinnbaggar.
O. T. S.
Gymnogramme Kaulf., bot. farmak., ett prydligt
ormbunkslägte af nat. fam. Polypodiaceae R. Br.,
kl. Cryptogamia L., som har nakna sporgömmen
ordnade i linier, hvilka vid hastigt påseende
likna skrifttecken (Grek. gramma). G. calomelanos
Kaulf. nyttjas i Vestindien och Syd-Amerika,
der den är inhemsk, mot lungsot. Denna vackra
art odlas icke sällan i växthus i Europa.
O. T. S.
Gymnosofister (af Grek. gymnos, naken, och sofistes,
vis), benämning på de indiske filosofer, som satte
filosofiens väsende i sjelfförsakande kontemplation
och undertryckande af sinligheten. De gingo så långt
i askes, att de försmådde hvarje beklädnad och till
och med uppbrände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
