Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Homofona (af Grek. homos, samma, och fone,
ljud). 1. Bokstäfver, som beteckna samma ljud,
t. ex. q, k, c, eller stj, sk, sj, sch o. s. v. Sådana
homofona bero på bristfällig ortografi. – 2. Ord med
samma uttal, men olika betydelse (och oftast olika
ursprung), t. ex. så (verb), så (subst.), så (adv.);
fara (verb), fara (subst); värd (subst.), värd (adj.),
verld (stafningen är naturligtvis likgiltig). Homofona
finnas i alla språk och vålla sällan någon olägenhet,
emedan sammanhanget visar deras betydelse. Att genom
olika stafning skilja dem är onödigt och ur teoretisk
synpunkt oriktigt samt har ingen annan betydelse
än att försvåra ortografiens inlärande. Jfr Homonym
och Polyfon. Lll.
Homogami (af Grek. homos, samma, och gamos,
gifte), bot., kallas det förhållandet att
ståndare och pistill i en blomma samtidigt blifva
befruktningsdugliga, hvarigenom befruktning med
eget frömjöl kan ega rum. Homogamiska växter
äro t. ex. Linnaea, Förgät-mig-ej, Spikklubba
m. fl. Jfr. Heterogami, Herkogami, Kleistogami.
O. T. S.
Homogen (af Grek. homos, lika, och genos, slag),
likartad. – Homogenitet, egenskapen att vara likartad.
1.Matem. En funktion eller eqvation säges
vara homogen med afseende på vissa deri ingående
storheter, a, b, c, o. s. v., om alla termerna i
funktionen eller eqvationen äro af samma gradtal
i afseende på dessa storheter (med en terms
gradtal menas här summan af exponenterna). Så är
t. ex. eqvationen
a3 + 3abc + a2b = 0
homogen i afseende på a, b, c, enär gradtalet
öfverallt är 3. Om man i en homogen funktion af
gradtalet n i stället för a, b, c, o. s. v. sätter ka,
kb, kc o. s. v., så undergår den derigenom ingen annan
förändring, än att hela funktionen blir multiplicerad
med en faktor kn. En homogen eqvation förblir
genom samma förfaringssätt alldeles oförändrad. Så
t. ex. blir ofvanstående eqvation derigenom
k3a3 + 3ka . kb . kc + k2 a2 kb = 0
eller efter division med k3
a3 + 3abc + a2b = 0,
hvilket just är den ursprungliga eqvationen. –
Undersökningen af homogena funktioners och eqvationers
allmänna egenskaper tillhör den högre algebran. Vid
sådana matematiska kalkyler, der linier ingå
representerade, är homogeniteten ett nödvändigt vilkor
för en eqvations giltighet; detta vilkor uttrycker
nämligen algebraiskt det bekanta sakförhållandet att
man ej kan addera en linie till en yta eller en yta
till en solid figur, utan blott linie till linie,
yta till yta o. s. v.
2. Homogena blandningar. Se Blandning.
3. Homogent (l. enfärgadt) ljus, fys., ett
sådant ljus, i hvilket strålar af en enda färg äro
öfvervägande. Se Enfärgadt ljus. 1. G. E.
Homoiomerer. Se Homöomerer.
Homoiousianer l. homojusianer (af Grek. homoios, lika,
och ousia, väsende), teol., anhängare af den läran att
Sonen är till sitt väsende lika med (ej den samme som)
Fadern. Jfr Ariarier och Homousianer.
Homojusianer. Se Homoiousianer.
Homoklin pollination (af Grek. homos, samma,
och kline, bädd), bot., eger rum, då frömjölet af
ståndarna i en blomma befruktar pistillen i samma
blomma. Motsats: heteroklin pollination (se d. o.).
O. T. S.
Homolog (Grek. homologos, öfverensstämmande), matem.,
motsvarande. I fråga om ett antal kongruenta eller
likformiga trianglar sägas de sidor vara homologa,
som stå emot lika stora vinklar, och de vinklar
homologa, som stå emot lika stora eller proportionella
sidor. Inom den analytiska geometrien begagnas ordet
stundom i en något mera speciel betydelse om punkter,
linier eller plan, hvilkas koordinater äro förbundna
genom vissa anmärkningsvärda eqvationer. G. E.
Homologumena (Grek., "erkända") kallas de af Nya
testamentets skrifter, hvilkas auktoritet var inom
den gamla kristna kyrkan allmänt erkänd. Såsom sådana
räknades i slutet af 2:dra årh. de fyra evangelierna,
de tretton paulinska brefven, Petrus’ 1:sta och
Johannes’ 1:sta bref samt Apostlagerningarna. Eusebius
från Caesarea (i 4:de årh.) betecknade dem i sin
kyrkohistoria med namnet homologumena, under
det han kallade de öfriga antilegomena (se d. o.),
d. v. s. sådana, hvilkas äkthet var omtvistad. Men
meningarna om hvilka af Nya testamentets böcker
man borde tillskrifva ett fullt anseende eller
icke voro under de första århundradena af den
kristna tidräkningen mycket skiftande. Inom den
vesterländska kyrkan bestriddes länge (ända in i
4:de årh.) Hebreerbrefvets anseende såsom kanonisk
skrift, inom den österländska Uppenbarelsebokens. I
slutet af 4:de årh. antog den österländska kyrkan
samtliga de katolska brefven och i 6:te årh. äfven
Uppenbarelseboken såsom obestridt kanoniska. Skilnaden
mellan homologumena och antilegomena förlorade då
sin betydelse inom kyrkan. Först efter reformationen
upptogs den å nyo. De äldre lutherska teologerna
antoge såsom grundsats, att man i fråga om Nya
testamentets skrifter skulle hemta bevisningsställena
för den evangeliska kyrkans trosläror endast ur
homologumena. Först det 17:de årh:s lutherska ortodoxi
betraktade åter, i likhet med den katolska teologien,
alla Nya testamentets böcker utan åtskilnad såsom
äkta och inspirerade. Jfr. Kanon.
Homonemeae Fr. (af Grek. homos, samma, och nema,
groddtråd), bot., den fjerde stora "provinsen"
eller hufvudafdelningen af E. Fries’ naturliga
växtsystem, omfattande de lägsta växtklasserna,
alger (lafvar) och svampar. Dessa växter bestå
af rundade, cylindriska eller oregelbundet kantiga
celler och långsträckta trådar, utan alla antydningar
till kärl. Egentlig epidermis och klyföppningar
saknas. Rot, stam och blad äro förenade till en bål af
något vexlande beskaffenhet inom olika grupper. Dessa
växter kallas äfven bålväxter. Jfr Alger,
Befruktning, Hanorgan, Heteronemeae och Honorgan.
O. T. S.
Homonym (af Grek. homos, samma, och onyma,
namn), lika ljudande, säges om ord, som uttalas
lika, ehuru de hafva olika betydelse och härledning
(t. ex. Sv. gerna och hjerna o. s. v.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
