Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hederslegionen, det nuvarande Frankrikes enda militär- och civilförtjenstorden - Hederstjerna, Erland - Hedersvakt. Se Honnörsvakt - Hedervärda ståndet. Se Bonde - Hedeselskab, det danske, stiftades d. 28 Mars 1866 - Hedeskoga, socken i Malmöhus län - Hedesunda, socken i Gestrikland - Hedin, Sven Anders - Hedin, Sven (Svante) Anders - Hedin, Zelma Karolina Esolinda, född Bergnéhr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvinliga slägtingar till ordensmedlemmarna, med
hvilken två hjelpinrättningar äro förenade, som
tillsammans hafva plats för 400 qvinliga frielever och
stå under ledning af Gudsmoderskongregationens damer.
Hederstjerna, Erland, sjöofficer, född i Båstad 1676,
ingick 1688 som volontär vid flottan, men lemnade den
1690 för att gå i utländsk tjenst. Han utmärkte sig
sedermera i flere sjöstrider och deltog bland annat
i belägringen af Palamos i Katalonien. 1700 blef
han kapten i svensk tjenst, der han utmärkte sig
vid åtskilliga strider i finska skärgården. Under
sjöslaget vid Rügen (1715) tjenstgjorde han på
skeppet "Enigheten" under amiral Henck; men då den
senare redan vid stridens början stupade, öfvertog
H. befälet och förde det med mod och tapperhet
till stridens slut. S. å. befordrades H. till
kommendör och upphöjdes 1717 i adligt stånd, då
han antog namnet H. (han hette förut Scherna). 1722
blef han schoutbynacht. Död d. 11 Nov. 1730.
L. H.
Hedersvakt. Se Honnörsvakt.
Hedervärda ståndet. Se Bonde.
Hedeselskab, det danske, stiftades d. 28 Mars 1866 och har sedan dess,
genom skogsplanteringar, ängsvattningar och
mergelundersökningar samt genom utgifvande
af skrifter, med kraft och framgång arbetat för
sitt mål, de jylländska hedarnas fruktbargörande.
Sällskapets ledande man är kaptenen E. M. Dalgas.
E. Ebg.
Hedeskoga, socken i Malmöhus lan. Herrestads
härad. Arealen 775 har. 456 innev. (1880). Annex
till Bjeresjö, Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt.
Hedesunda, socken i Gestrikland, Gefleborgs län,
Gestriklands östra tingslag. Arealen 48,928
har. 4,511 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Upsala stift, Gestriklands kontrakt.
1. Hedin, Sven Anders, läkare, född på Huseby bruk i
Kronobergs län d. 19 Aug. 1750, blef student i Upsala
1769 och medicine doktor 1775. Sedermera bosatte han
sig i Stockholm, fick der snart stor praktik, antogs
1778 till hofläkare och nämndes 1781 till assessor
i Collegium medicum. Sistnämnda år företog han en
utländsk vetenskaplig resa och återkom till Stockholm
1783, hvarest han, sedan han förgäfves sökt botaniska
professuren i Upsala, 1785 nämndes till förste
tjenstgörande hofläkare och 1792 befordrades till
provinsialläkare i Svartsjö och Drottningholm. 1798
förordnades han till intendent vid Medevi, hvilken
befattning han innehade till 1808. Under finska kriget
var H. fältläkare vid sjukhuset å Drottningholm. 1813
nämndes han till medicinalråd i Sundhetskollegium. Död
i Stockholm d. 19 Okt. 1821. H. hade en synnerlig
förmåga att med lätthet skrifva i flerehanda ämnen,
ehuru han visserligen i månget och mycket endast
var en kompilator. Vigtigast bland hans arbeten
äro de tidskrifter han utgaf i afsigt att bland
landets läkare sprida kunskap om vetenskapens nyaste
upptäckter: "Vetenskapshandlingar för läkare och
fältskärer" (1793–1806), "Vetenskaps-journal för
läkare och fältskärer" (1800–01) och "Samlingar
i blandade ämnen för läkare-vetenskapen"
(1810–12). För spridande af medicinska kunskaper
bland allmänheten utgaf han flere skrifter: Om de
fördelar, hvilka vinnas genom att mödrarne sjelfve
gifva di åt sina barn (1786); Handbok för praktiska
läkarevetenskapen (1796; Supplement dertill 1805);
Handbok för brunnsgäster (1803) m. fl. Vaccinationen
intresserade honom i högsta grad; såsom ledamot
af Collegium medicum arbetade han kraftfullt för
dess införande. Detsamma sökte han äfven ernå genom
brochyrerna Kopporna kunna utrotas (1802) samt Om
smittkoppor och förvaringsmedel deremot (1808). Med
hängifvenhet omfattande sin store lärare Linné,
sökte H. på allt vis hedra hans minne. I särskilda
arbeten tecknade H. olika sidor af hans verksamhet,
t. ex. i Qvid Linneo patri debeat medicina? (1784)
och Minne af von Linné, fader och son (1808). Såsom
ledamot af Vetenskapsakademien (1804) anlitades
H. ofta att hålla åminnelsetal öfver akademiens
afgångne ledamöter (J. G. Acrel, 1809; Wahlbom,
s. å.; Santheson, 1810; Tengmalm, 1814; af Bjerkén,
1819). Dessutom publicerade H. en mängd smärre
uppsatser i åtskilliga lärda tidskrifter äfvensom i
dagliga tidningar. R. T-dt.
2. Hedin, Sven (Svante) Anders, skådespelare, den
föregåendes sonson, född i Stockholm d. 7 Nov.
1822, blef student i Upsala 1840 och debuterade,
dels såsom Tebaldo i "Romeo och Julia",
dels såsom Arfprinsen af Baireuth i "Värja och
stångpiska", 1845 å k. teatern, hvarest han s. å
erhöll anställning såsom skådespelare. H. har haft
sin hufvudsakliga repertoar inom den franska
komedien, der han excellerat isynnerhet såsom
en lättsinnig god tok, t. ex. såsom Colombet i "Den
gifte mannen i staden och på landet" och Champagnac
i "En teaterpjes", och såsom en originel eller
excentrisk upptågsmakare, t. ex. såsom Prosper
Block i "En papperslapp" och Horace Gerard i "Punkt
för punkt". I allmänhet torde kunna sägas, att H.
för den ynnest, hvari han länge och obestridt
stått hos publiken, haft att tacka mindre sin
skådespelaretalang än sitt outtömligt goda lynne.
Qvickhet, godmodighet och en sällsynt urbanitet äro
de utmärkande dragen i H:s spel, eller snarare sagdt,
natur, ty sådan han är på scenen, sådan är han ock
utom densamma. Han har äfven spelat en ovanligt stor
rol inom hufvudstadens glada sällskapslif, der
han strött omkring sig en mängd qvicka ordlekar,
hvilka icke mindre än hans konstnärskap bidragit att
göra hans namn bekant. A. F.
3. Hedin, Zelma Karolina Esolinda, född
Bergnéhr, skådespelerska, den föregåendes
svägerska, född i Stockholm d. 31 Maj
1827, antogs 1840 till elev vid
k. teatern, debuterade 1842 såsom Lotta i
"Brodertvisten" och fick anställning såsom
aktris 1845. S. å. gifte hon sig med
skådespelaren L. G. Kinmansson, men skildes
snart från denne och kallade sig derefter
Bergmansson, tills hon 1854 trädde i äktenskap med
revisorn i generalpoststyrelsen G. H. L.
Hedin. Under namnet H. vann hon sitt egentliga
rykte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
