Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Gyllenstierna, Johan - 5. Gyllenstierna, Göran Nilsson - 6. Gyllenstierna, Sigismund - 7. Gyllenstierna, Johan - 8. Gyllenstierna, Göran - 9. Gyllenstierna, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tid stort buller bland den högsta adeln. Grefve
Per Brahe d. ä:s dotter Sigrid hade blifvit förlofvad
med Erik Turesson Bielke, men öfvergaf honom, "emedan
han var beryktad att hafva den onda sjukdomen", och
blef, genom prinsessan Annas bemedling, i hast förmäld
med Johan G. på Stegeborg, d. 19 Mars 1595.
Slägtingarna blefvo högst uppbragta, och prinsessan fick
af sin farbroder, hertig Karl, en allvarsam skrapa
för sitt obetänksamma uppförande. Förlikning ingicks
på Söderköpings riksdag 1595. Ständerna ålade G. att
till de fattige betala 1,000 riksdaler och en lika
stor summa till Bielke såsom ersättning för dennes
fästningsgåfvor samt att tillika med sin fru ett
halft år hålla sig undan på sin egendom. G. var en
ifrig anhängare af konung Sigismund. 1597 reste han
omkring till åtskilliga tyska hof och städer för
att öfvertala dem att upphäfva all förbindelse med
Sverige, så länge det ej underkastat sig sin laglige
konung. Då Sigismund 1598 gick öfver med krigsmakt
till Sverige, anförde G. hans adel och hofmän. 1599
företog han ett sjötåg från Danzig mot Elfsborg;
man räknade på en uppresning af konung Sigismunds
anhängare i Vestergötland, men brist på penningar och
uppresningens uteblifvande omintetgjorde företagets
fullföljande. G. återvände till Polen och dog
der 1617. A. B. B.
5. Gyllenstierna, Göran Nilsson, friherre,
riksamiral, den föregåendes broder, född d. 31
Dec. 1575 på Kronoberg, blef 1602 riksråd och
amiral samt kommenderade från 1606 vid olika tider
svenska eskadrar i de livländska farvattnen för
att under kriget förhindra all tillförsel från
sjösidan. Några bedrifter utförde ej G.
med flottan, hvarken 1611, då han utnämndes
till riksamiral, eller 1612, då danska flottan,
under konung Kristians befäl, lyckades intränga
i Stockholms skärgård. S. å. blef han lagman
i Tjust. 1614 sändes riksamiralen med flottan
till Danzig, för att hindra en förmodad polsk
expedition mot Sverige, och 1617 öfverförde han de
trupper, som inledde polska kriget med Dünamündes
intagande. G. säges genom sina råd hafva förmått
hertig Johan att 1604 afsäga sig sina rättigheter
till Sveriges krona. Död d. 24 Aug. 1618.
O. E. G. N.
6. Gyllenstierna, Sigismund, friherre, polsk
senator, son till G. 4, f. 1598, studerade
vid gymnasiet i Thorn och universitetet i
Strassburg samt företog derefter vidsträckta
resor. Efter återkomsten till Polen erhöll han der
infödingsrätt 1633, förordnades till ståthållare i
Stum och skattmästare i Marienburg samt befordrades
senare till polsk senator och kastellan i Danzig.
För sina grundliga kunskaper var han högt aktad
och firad af de lärde samt stod i stor gunst
hos konung Vladislav. Detta oaktadt höll han
fast vid den lutherska läran. Vid freden i Oliva
1660 begärdes, att hans fädernegods i Sverige
skulle till honom återställas, hvilket dock
icke gick i verkställighet. Död i Danzig 1666.
A. B. B.
7. Gyllenstierna, Johan, friherre, riksråd, den
föregåendes kusin, son till viceamiralen Nils Nilsson
G., f. 1617, blef 1635 assessor
i Svea hofrätt, 1647 president derstädes, 1650
landshöfding i Östergötland, 1654 riksråd, 1662
president i tribunalet i Wismar, 1664 president i
Dorpats hofrätt och 1668 åter i Svea hofrätt samt
rikskansliråd. G. blef jämte generalguvernören
Baner och riksrådet Klas Rålamb 1609 ledamot af
den kommission, som fick i uppdrag att närmare
ordna de från Danmark eröfrade provinsernas
angelägenheter och om möjligt tillvägabringa den
åsyftade likheten i lag och kyrkoordning samt i
adliga privilegier och hade dervid tillfälle att i
grund lära känna dessa landskap. Redan 1673 hade
G. på begäran erhållit afsked från sina ämbeten,
men fick än en gång tillfälle att offentligen gagna
sitt fosterland såsom ordförande i den deputation,
som ständerna på riksdagen i Upsala 1675 utsago för
att öfverse och förbättra lagen. Död d. 20 Sept. 1690.
A. B. B.
8. Gyllenstierna, Göran, grefve af Björkesund
och Heljö, friherre till Lundholm, sonson till G. 5
och son af amiralen och landshöfdingen i Upsala län
friherre Göran Göransson G. af Lundholm, föddes d. 2
Febr. 1632 i Dorpat. Efter tvänne års tjenstgöring
såsom extraordinarie i kansliet utnämndes han 1657
till landshöfding i Kronobergs län, hvarifrån han 1664
förflyttades till Upsala län. 1666 bosatte han
sig i Stockholm och utnämndes s. å. till riksråd,
hofrättsråd i Svea hofrätt och kommissarie
i reduktionskollegium samt 1668 till president
i reduktionskollegium. Sedan Karl XI blifvit
myndig (1672), befordrades G., till följd af sin
broder Johans mäktiga inflytande på konungen, 1674
till generalguvernör öfver drottning Kristinas
underhållsland samt upphöjdes s. å., på samma gång som
sin broder, i grefligt stånd. 1676 blef han kammar-
och amiralitetsråd samt 1678 öfverståthållare i
Stockholm. 1682 måste han, liksom alla de
andra rådsherrarna, på konungens befallning begära
afsked från rådsvärdigheten, men han blef en af
de få, hvilkas afskedsansökningar ej beviljades.
S. å. blef han utnämnd till president i Göta hofrätt,
en befattning som han likväl aldrig kom att utöfva.
Död i Stockholm d. 20 Okt. 1686.
9. Gyllenstierna, Johan, grefve af Björkesund
och Heljö, friherre af Lundholm, den föregåendes
broder, föddes d. 18 Febr. 1635 på Elfsjö
gård i Brännkyrka socken af Södertörn. Hans fader
var amiralen och landshöfdingen i Upsala län frih.
Göran Göransson G. af Lundholm, – hans moder Anna
Skytte, dotter af Gustaf Adolfs bekante lärare,
riksrådet J. Skytte. Hvad man känner om G:s ungdom
låter förmoda, att han erhöll en särdeles vårdad
uppfostran och inhemtade grundliga kunskaper, på
samma gång han öfvade sig i de ridderliga
idrotter, som den tiden ansågos nödvändiga för en
ädling. Efter flerårig vistelse vid Upsala
universitet begaf han sig ut på resor och besökte
flere af Europas land, öfverallt riktande sin
erfarenhet och grundläggande de djupa insigter han
längre fram visade sig ega i de europeiska
staternas alla förhållanden. Under sin återfärd
till fäderneslandet sammanträffade han med Karl
X Gustaf på de danska öarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
