Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guarini, Giovanni Battista - Guarino från Verona, italiensk lärd - Guarneri, en af de berömdaste violinfabrikantfamiljerna i Cremona - Guastalla, stad uti italienska prov. Reggio - Guastalla, fordom furstendöme, motsv. den nuv. kretsen af samma namn - Guatemala, republik i Central-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tasso inträdde i den italienska skaldekonsten och
fick sin mästare i Marini. Det spetsfundiga och
raffinerade i tankarna, det på en gång affekterade
och sjelfsvåldiga i stilen, som äro karaktersdrag hos
marinismen, återfinnas redan här. G:s öfriga poetiska
arbeten äro af mindre betydenhet. Efter ytterligare
verksamhet på den diplomatiska banan, hvilken, jämte
G:s oroliga, processlystna karakter, gjorde hans lif
till en oafbruten rad af förvecklingar och juridiska
tvister, afled han, under en resa, i Venezia 1612.
C. v. F.
Guarino från Verona (Lat. Varinus), italiensk
lärd, f. 1370, d. 1460, studerade grekiska språket i
Konstantinopel och var under en längre tid lärjunge
till Manuel Chrysoloras. Efter sin återkomst
till Italien gaf han undervisning i grekiska
språket och blef 1436 professor i detta ämne i
Ferrara. G. arbetade ifrigt på att uti Italien
återuppväcka de klassiska studierna. Han öfversatte
Strabon o. a., skref kommentarer till arbeten af
Cicero, Persius, Juvenalis, Martialis och Aristoteles
samt efterlemnade Compendium grammaticae graecae ab
Eur. Chrysolora digestae (1509).
Guarneri, en af de berömdaste
violinfabrikantfamiljerna i Cremona, hvars
förnämsta medlemmar voro: Andrea (arbetade
mellan 1650-95), Giuseppe (1690-1730), Pietro
(1690-1725) samt framförallt Giuseppe Antonio
(1725-45), äfven kallad G. del Gesù, emedan
han ofta uppträder med märket JHS. Hans bästa
violiner täfla med de yppersta af Stradivari.
A. L.
Guastalla. 1. Stad uti italienska prov. Reggio,
vid södra stranden af Po, i en sumpig, af
kanaler genomkorsad trakt. Omkr. 3,000 innev,
(med kringliggande, till G:s kommun hörande
trakt 11,000 innev.). Biskopssäte. G. anlades af
langobarderna i 7:de årh. och hette då Wardstalla
(Guarstalla). Den 19 Sept. 1734 besegrade den
fransk-sardinska armén den österrikiska vid G. –
2. Fordom furstendöme. motsv. den nuv. kretsen
af samma namn, i område 6 qvkm. Under medeltiden
hörde G. med omgifning till Milano, upphöjdes
1406 till grefskap och förklarades 1541 för ett
riksomedelbart land. 1539-1746 tillhörde det slägten
Gonzaga och indrogs efter denna slägts utgång, 1746,
af Maria Teresia såsom ledigt milanesiskt län. Vid
freden i Aachen (1748) öfverlemnades det, jämte
de på norra Po-stranden belägna hertigdömena
Sabbioneta och Buozzola, till hertigen af Parma,
intogs 1796 af fransmännen och förenades 1797 med
Cisalpinska republiken. 1806 gaf Napoleon det åt
sin syster Paulina, och 1815 lemnades det, jämte
Parma och Piacenza, till Napoleons gemål Marie Louise
(d. 1847). 1848 förenades G. med Modena och blef jämte
detta hertigdöme 1859 införlifvadt med konungariket
Italien.
Guatemala. 1. Republik i Central-Amerika, mellan
13° 42’ och 18° n. br. samt 88° och 93° 5’ v. lgd
(fr. Greenw.). Det begränsas i n. af Mejico, i ö. och
s. ö. af Britiska Honduras, Honduras-bukten samt
republikerna Honduras och San Salvador och i s. v. af
Stora oceanen.
Gränserna äro omtvistade, särskildt den mot
Mejico. Arealen beräknas till 121,140 qvkm. Större
delen af staten är ett bergland. Hufvudkedjan (i
hufvudstadens grannskap kallad Sierra de las Nubes,
längre i n. v. Sierra Madre) betraktas vanligen som
en fortsättning af Anderna och går från s. ö. till
n. v. på ett afstånd från Stora oceanen af 65-70 km.,
med en medelhöjd af 2,100 m. Från hufvudkedjan utgå
mot ö. flere parallella kedjor: Sierra de Chama,
Sierra de Santa Cruz och Sierra de las Minas,
mellan hvilka ligga breda dalar, ej högslätter
såsom i Mejico. Antalet vulkaner är mycket stort
(enligt Toledo ej mindre än 31). De största bland
dem äro Atitlan, omkr. 3,700 m., Quesaltenango,
omkr. 2,800 m., och Agua, omkr. 4,000 m. Våldsamma
jordbäfningar anställa ofta stor skada. Landet
är rikt vattnadt, men eger inga stora segelbara
strömmar. Endast Motagua och Polochic, som flyta
till Honduras-bukten, äro segelbara och detta blott
en del af sitt lopp. De största sjöarna äro Peten,
i hvilken ligga flere öar med fornlemningar, Izabal,
Atitlan, Amatitlan och Guija (på gränsen mellan
G. och San Salvador). Landet lemnar en mångfald
af produkter. De ouppodlade delarna ega ännu stora
skogar af mahogny, färg- och andra träd. I höglandet
odlas mest hvete, i de mellersta regionerna kaffe
(G:s förnämsta produkt, hvaraf 1876 utfördes 9,5
mill. kg.) och kochenill (infördt 1811, förr den
vigtigaste exportartikeln) samt i låglandet bomull,
tobak, ris, majs, sockerrör m. m. Boskapsskötsel,
bergsbruk och industri äro obetydliga. Handeln
står ej häller i rimligt förhållande till landets
produktrikedom och innevånareantal: införseln uppgick
1880 till endast 3;6 mill. doll., utförseln till 4,4
mill. doll. (deraf kaffe för 4 mill. doll., socker
för 41,065 doll. och kochenill för 24,395 doll). De
förnämsta hamnarna äro San José, vid Stora oceanen,
Santo Tomas, vid Honduras-bukten, och Izabal,
vid Laguna Dulce. 1880 inlupo i statens hamnar
114 ångfartyg om 198,098 tons och 86 segelfartyg
med 26,415 tons drägtighet. Kommunikationsmedlen
till lands äro mycket torftiga. 1874 beräknade
man, att då funnos endast 2,196 km. med vagn
farbara vägar. Landets enda jernvägslinie,
San José-Escuintla (22 km.), öppnades d. 18 Juni
1880. Med posten befordrades 1877 207,000 bref och
andra försändelser. Antalet telegrafbyråar var 1880
61, liniernas längd 1,930 km. och antalet befordrade
telegram 214,183. – Enligt folkräkningen 1880 hade
G. 1,215,310 innev., hvaraf omkr. 730,000 indianer,
300,000 ladinos och 180,000 hvita. Romersk-katolska
kyrkan är statskyrka, men fri religionsutöfning är
stadgad i författningen. 1874 funnos 541 skolor,
som besöktes af 14,216 gossar och 6,312 flickor. I
hufvudstaden finnes ett universitet. Författningen,
af år 1851, är republikansk. I spetsen för
statsstyrelsen står en för fyra år vald president, som
vid sin sida har ett på fyra år valdt statsråd af 8
medlemmar. Representantkammarens ledamöter, 59 till
antalet, väljas äfvenledes för fyra år. Lokalstyrelsen
utöfvas af alkalder och kommunernas valda ombud. Vid
alla val tillämpas allmän rösträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
