Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tre band (III–V). I förening med detta arbete
står H:s för hvarje forskare i medeltidens
historia oumbärliga Svenska sigiller från
medeltiden (1862–67). Såsom sekreterare i
Vitt. hist. o. ant. akad. redigerade han 1838–79
dennas "Handlingar" och 1864–80 "Antikvarisk
tidskrift", hvilkens grundläggare han är, och både i
handlingarna och i tidskriften har han offentliggjort
värdefulla uppsatser af arkeologiskt och historiskt
innehåll. Han har äfven utgifvit del. 19–24 af
"Handlingar rörande Skandinaviens historia" (1834–40)
och utarbetat "Kronologiskt register" öfver de
första 20 delarna af dessa handlingar (1835) samt
utgifvit And. Anton von Stiernmans "Svea och Götha
Höfdingaminne" (1:sta delen, ny upplaga; 2:dra delen
förut otryckt).
2. Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, ämbetsman,
arkeolog och kulturhistoriker, den föregåendes
son, född i Stockholm d. 5 April 1842, blef 1860
student i Upsala och 1865 filos. kandidat samt
promoverades 1866 till filos. doktor (primus). Redan
året förut förordnades han till e. o. amanuens vid
Vitt. hist. o. ant. akad. Sedan han 1870–71, såsom
letterstedtsk stipendiat, för arkeologiska studier
företagit en utländsk resa, utnämndes han 1871 till
förste amanuens vid Vitt. hist. o. ant. akad. H.,
hvilken som ombud för nämnda akademi deltagit i
de arkeologiska kongresserna i Bologna 1871 och
Bruxelles 1872, fungerade såsom generalsekreterare
vid 1874 års arkeologiska kongress i Stockholm. Äfven
de följande kongresserna i Budapest (1876) och
Lissabon (1880) bevistade han som officiel svensk
representant. 1881 var han svensk kommissarie vid den
geografiska utställningen i Venezia. 1879 efterträdde
han sin fader såsom riksantiqvarie, sekreterare i
Vitt. hist. o. ant. akad. och garde des médailles. Han
blef 1866 medlem af och sekreterare i Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia, 1874 medlem af Vitt. hist. o. ant. akad. och
1881 af Vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg samt är dessutom ledamot af många utländska
akademier och lärda samfund. I stiftandet (1873)
och utbildandet af Antropologiska sällskapet i
Stockholm har han tagit verksam del. – H:s omfattande
literära verksamhet rör sig hufvudsakligen på de
arkeologiska och kulturhistoriska områdena samt är
på en gång strängt vetenskaplig och populär. Hans
första vetenskapliga arbete, Svenska folket under
hednatiden (1866; ny, tillökad uppl. 1872; utgifven på
tyska 1873), belönades med Filosofiska fakultetens
i Upsala större pris och Geijerska priset. 1867
utkom hans Lifvet på Island under sagotiden (ny,
fullständigt omarbetad upplaga 1883) och 1868 Afrika
i våra dagar. Han har vidare utgifvit en öfversättning
(med kommentarier) af Snorre Sturlassons "konungabok"
(1869–71), en skildring af Statens Historiska museum
och k. myntkabinettet (1873), De förhistoriska
folken i Europa (1873–80), ett försök att sammanfatta
resultaten af den jämförande fornforskningen, Folkens
tro om sina döda (1874), Den kyrkliga konsten under
Sveriges medeltid (1875), Sveriges medeltid, senare
skedet, 1350–1521 (1876–77; utgörande andra delen
af det under samverkan af flere vetenskapsmän
utgifna verket "Sveriges Historia från äldsta
tid till våra dagar") och Fynden i Troas och
Homeros’ Troja (1878). 1879 började han en utförlig
kulturhistorisk skildring öfver Sveriges medeltid,
beräknad att bilda fyra band. 1882 utgaf han en
öfversättning af Sir George Birdwoods handbok i
"Indiens konstslöjd", en samling historiska och
kulturhistoriska uppsatser, sammanförda under titeln
Från äldre tider, samt, på begäran af den engelska
"Committee of council of education", en bok om The
industrial arts of Scandinavia in the pagan time,
hvilken bok skall efterföljas af en skildring
af Sveriges och Norges konstslöjd under medeltiden
och den nyare tiden. H. har offentliggjort en mängd
arkeologiska, historiska, kultur- och konsthistoriska
samt numismatiska uppsatser i in- och utländska
tidskrifter (t. ex. "Antiqvarisk tidskrift för
Sverige", "Historisk tidskrift", Antropologiska
sällskapets skrifter, Dietrichson "Tidskrift för
bildande konst"). Bland dessa uppsatser må nämnas
Bidrag till spännets historia; Djurornamentiken
i Norden; ett program för utvecklingen af Statens
historiska museum och k. myntkabinettet samt Historia
och kulturhistoria. H. har sedan 1872 utgifvit
Vitt. hist. o. ant. akad:s "Månadsblad", som af
honom grundats, sedan 1880 "Antiqvarisk tidskrift för
Sverige" och (i förening med sin fader) plancheverket
"Teckningar ur statens historiska museum" (hvaraf
andra o. f. häften äro af H. redigerade) samt
"Stockholms stads jordebok 1420–1474" (1876).
Hildebrand, Bruno, tysk statistiker, f. 1812,
studerade juridik samt var i flere år anställd i
Breslau såsom docent och e. o. professor, tills
han 1841 kallades som professor till Marburg. Der
råkade han snart, till följd af sitt sjelfständiga
uppträdande, i konflikt med regeringen. Under en
vistelse i London 1846 blef han för en artikel i
den tyska "Londoner zeitung" anklagad i Marburg
för majestätsbrott samt suspenderad. Först 1848
blef han frikänd. S. å. utsågs han till Marburgs
representant i tyska nationalförsamlingen, och
1849–50 var han medlem af kurhessiska landtdagen,
hvilken han genom sin kraftiga opposition emot
ministern Hassenpflug förmådde till anslagsvägran.
1851–56 var han lärare vid högskolan i
Zürich. Kallad till Bern, grundade han der den första
statistiska byrån i Schweiz. 1861 utnämndes han till
professor i statsvetenskaperna i Jena och direktor
för de thüringska staternas statistiska byrå. Död
1878. Bland hans skrifter märkas: Die nationalökonomie
der gegenwart und zukunft (1848), Die kurhessische
finanzverwaltung (1850), Statistische mittheilungen
über die volkswirtschaftlichen zustände Kurhessens
(1853) och Beiträge zur statistik des kantons Bern
(1860). 1863 började han utgifva "Jahrbücher für
nationalökonomie und statistik" (från 1873 tillsammans
med J. Conrad) samt utgaf 1867–71 "Statistik
Thüringens, mittheilungen des statistischen büreau’s
vereinigter thüringischen staaten". – H:s son Adolf
Ernst Robert, f. 1847, är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
