Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 1357-1358 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoc est ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hofstat räknas derjämte en mängd kavalierer och damer,
som dels hafva tjenstfrihet, dels äro eller hafva
varit tjenstgörande hos någon af det kungliga husets
medlemmar. Hofämbeten hafva, enligt häfd, besatts
endast med adelsmän, men på senare tid har i Sverige
äfven en och annan ofrälse erhållit hoftjenst. Vid
hoffester nyttjas en särskild föreskrifven drägt,
efter omständigheterna praktfullare eller enklare
(s. k. stora och lilla hofuniformen), samt, då
dödsfall inträffar inom den kungliga familjen
eller bland dess anförvandter, en särskild, noga
reglementerad, i mån af den k. familjens skyldskap
till den aflidne mer eller mindre "djup" sorgdrägt. –
3. Benämning under medeltiden på herredag i
Sverige och danahof i Danmark. –
4. Under medeltiden stundom benämning
på större kungliga fester såsom
tornérspel och ringränningar.
V. K-r.

Hof (Lat. ungula), en hornkapsel, som omsluter de
sista af lemmarnas ben hos hästen och andra djur,
hörande till hästslägtet (se fig. 1). De ben, som
bilda grundlaget för de nedre delarna af


Fig. 1.

hästens lemmar, äro kotbenet, B, hvilket med det ofvan
belägna skenbenet, A, och de två baktill liggande
sesambenen, C, bildar kotleden; nedom kotbenet finnas
kronbenet, D, och slutligen hofbenet, E, som baktill
är förenadt med ett litet spolformigt ben, kalladt
strålbenet, F. Dessa ben sammanhållas genom senband,
och framtill löpa de senor, som utgöra fortsättning
af fotens sträckmuskler, a, samt baktill senorna
från böjmusklerna, b. Huden, som omsluter kroppen,
består af tvänne lager, nämligen läderhuden och den
öfver denna belägna känslolösa öfverhuden. Den del af
huden, som omgifver hof- och strålbenet samt en del af
kronbenet, är emellertid till sin byggnad något olika
huden å den öfriga delen af kroppen. Inom hornkapselns
öfre kant bildar läderhuden en 2 cm. bred

upphöjning, köttkronan, c, och nedom denna, på hofbenets
yttre yta, utgår från läderhuden en mängd bladformiga
förlängningar, köttväggen, d, som passa in emellan
motstående hornskifvor å hofkapselns inre yta. Å
fotens nedre yta finnes åter på läderhuden en mängd
papiller, hvilka sitta insänkta i motsvarande del
af hofkapseln. Från hofbenets bakre del utgå tvänne
på kant stående brosk, hofbenbrosken, och emellan
dessa finnes en kautsjuk-lik kropp, strålputan,
f. Hofbenbroskens yttre ytor och strålputans nedre
yta äro äfvenledes omslutna af hof-läderhuden, från
hvilken den materia utsvettas, hvaraf hofkapseln
bildas. Hos denne särskiljas hofväggen, g, hornsulan,
h, och hornstrålen, i. På hofvens nedre yta
skiljer sig hofväggen från hornsulan genom ett
ljusare hornlager, hvita linien. Baktill vika sig
hofväggens armar inåt emot strålen, hvilka delar
benämnas hörnstöden och tjena till att förhindra
hofväggarnas sammandragning baktill. – Å fig. 2,
som föreställer nedre ytan af en


Fig. 2.

framhof, visa 1, 2 och 3 hofväggens yttre kant,
a bär-randen, b, c hörnstöden, d hornsulan, e hvita
linien, f, g, h strålen och i ballarna.

Hofven lemnar djuren ett godt skydd emot yttre
inflytanden, på samma gång som de inom hofkapseln
belägna känsliga delarna icke under rörelser, eller
då djuret stöder på hofven, utsättas för tryck af
hornet, emedan hofven baktill, väsentligen till
följd af strålputans elasticitet, utvidgar sig, då
kroppstyngden faller på densamma. Hofväggens tillväxt
sker nästan uteslutande från köttkronan. Då hästarna
uppehålla sig på gräsmark, utan att vara skodda,
afnötes hofväggens nedre kant, bär-randen, lika mycket
som väggen ofvanifrån tillväxer. Från hornsulan och
strålen åter afskiljes det öfverflödiga hornet i
form af skifvor, hvarigenom såväl hofväggens höjd
som sulans och strålens tjocklek hålles inom ganska
trånga gränser. Då hästen deremot skall röra sig på
hård eller stenlagd mark, afnötes hornet, i synnerhet
hofväggens nedre kant, mer än väggen tillväxer. Detta
söker man förhindra genom att fästa en jernskålla,
eller s. k. hästsko, på bär-randen. Jfr Hofbeslag,
Hoflidanden. C. A.. L.

Hof. 1. Socken i Elfsborgs län, Gäsene härad. Arealen
3,356 har. 556 innev. (1881).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>