Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoc est ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Annex till Skölfvene, Skara stift, As kontrakt. –
2. Socken i Kristianstads län, Bjäre härad. Arealen
2,558 har. 1,461 innev. (1881). H. bildar med Båstad
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Bjäre kontrakt. – 3. Socken i Östergötlands län,
delad med största delen, 1,868 har, 657 innev. (1881),
å Göstrings härad och med en liten del, 721 har, 122
innev. (1881), å Dals härad samt en sådan, 416 har,
175 innev. (1881), å Aska härad, tillsammans 3,005
har, 954 innev. H. bildar med Appuna ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Göstrings
kontrakt.
Hof (Regnitzhof), stad i bajerska
regeringsområdet Ober-Franken, vid Saale. 20,997
innev. (1880). Jernvägsknut för de bajerska och
sachsiska banorna. Ylle- och bomulls-industri,
färgerier samt jern- och maskinverkstäder. Staden
anlades 1080, tillhörde först kejsaren, kom derefter
till hertigarna af Meran, grefvarna af Orlamünde
och, 1373, till grefvarna af Nürnberg, 1792 till
Preussen, 1806 till Frankrike och 1810 till Bajern.
Hof, Johan, prest, född i Hofva i Vestergötland
1645, blef student i Upsala 1665, undergick teologisk
examen 1672 och blef filos. kand. 1678. Vid samma
tid fick han kallelse att blifva kyrkoherde i Fogelås
pastorat, nära Hjo, och i st. f. att aflägga prest-
och pastoralexamen utgaf han några teologiska satser,
bland hvilka en innehöll, att uppståndelsen ej hörde
till återlösningsverket. Konsistorium förkastade
satsen såsom kättersk och uppmanade H. att taga
den tillbaka; men denne vädjade till teologiska
fakulteterna i Upsala och Wittenberg, hvilka
med någon inskränkning gåfvo honom rätt. Äfven
presteståndet vid 1680 års riksdag gillade satsen
med den gjorda inskränkningen och rekommenderade
H. för hans grundliga lärdom till Fogelås. Han
erhöll ock s. å. konungens fullmakt derpå. Men Skara
konsistorium fortfor likväl att vara honom mindre
bevåget, hvarför konungen 1682 aflät ett skarpt
bref med befallning att förordna H. till prost
öfver Fogelås m. fl. kringliggande församlingar. Vid
prestmötet 1687 var H. preses. Död i Fogelås d. 21
April 1709.
Hof, Sven, språkforskare, född i Skara d. 18
Jan. 1703, blef 1721 student i Upsala, 1731 filos.
mag., utnämndes 1746 till matheseos och 1750
till poeseos et eloquentiae lector i Skara samt
erhöll 1757 afsked med professors namn. Död d. 25
Aug. 1786. H. var en utmärkt latinare och bearbetade
äfven svenskan kritiskt samt var en af de första
anhängarna af den fonetiska stafningsmetoden. Bland
hans skrifter märkas Svänska språkets rätta skrifsätt
(1753), Anmärkningar öfver 2 skrifter om svenska
skrif- och stafningssättet (1760), Förklaring öfver
besynnerliga ord i Sv. psalmboken (1765), Kort och
trogen underrättelse för en ung student huru han sig i
lefverne och studier skicka bör (1766) och Dialectus
vestrogothica (1773).
Hofacker, Wilhelm Gustav Ludwig, tysk predikant,
f. 1798, d. såsom kyrkoherde i Rielingshausen 1828,
var först anhängare af den mystiska lifsåskådningen,
men öfvergick sedan
till en enkel och nykter religiositet på evangelisk
kyrklig grund. H:s förnämsta arbete är: Predigten
für alle sonn-, fest- und feiertage (1839, många
uppl.; "Predikningar för alla sön- och högtidsdagar",
1845–46). H. var en af Tysklands yppersta predikanter
i detta århundrade och utmärkte sig i synnerhet för
sitt enkla och på sak gående predikosätt.
Hofartiklar l. Hofordning kallades de samlingar
af rättsbud, som tid efter annan utfärdades för
att obrottsligen hållas och efterlefvas af alla dem,
som tillhörde konungens hofstat, "både af högre och
nedrigare stånd". Hofartiklarna innehöllo stadganden
angående hoftjenarnas ställning till deras förmän
och i allmänhet om deras uppförande i tjensten
samt straffbestämmelser. För mindre förseelser
kunde hofbetjente af förmän näpsas med varning
eller kroppsstraff. För svårare fel skulle straff
ådömas af de särskilda domstolar, som inrättats
såsom forum för hoffolket, nämligen öfre och nedre
borgrätterna (jfr Borgrätt). För rättsskipningen vid
dessa domstolar innehöllo hofartiklarna en särskild
rättegångsprocess. Då dessa särskilda domstolar 1844
upphäfdes och de dit förut hörande mål öfverlemnades
till allmän domstol eller krigsdomstol, förlorade
denna del af hofartiklarna all betydelse. Vid denna
tid gällde ännu Karl XI:s hofartiklar af år 1687
(de äldre hofordningarna äro Erik XIV:s hofordning
och artiklar 1560, hertig Karls hofordning 1590
och Karl X Gustafs hofartiklar 1655), men dessa
upphäfdes 1847 och ersattes af "Ordningsstadgar
för hofbetjente", d. 18 Okt 1847, som innehålla nu
gällande straffbestämmelser för de fel, som af dem,
hvilka i konungens eller andra kungliga personers hof
tjena, i sådan tjenst begås. Öfverinseendet öfver
dessa ordningsstadgars iakttagande och efterlefnad
tillkommer riksmarskalksämbetet. K. H. B.
Hofauditör, jur., en tjensteman vid hofvet, för
hvilken särskild instruktion meddelas i 1687 års
hofartiklar, och som ännu har särskild befattning inom
hofexpeditionen. Den åklagaremyndighet, som enligt
1687 års hofartiklar tillkom hofauditören med afseende
å hofbetjente, upphörde i samband med borgrätternas
afskaffande 1844 och hofartiklarnas upphäfvande 1847.
K. H. B.
Hofberg [håv-], Herman, född d. 11 Juni 1823 i Stora
Malms socken i Södermanland, blef 1843 student i
Upsala, der han 1849 aflade med. filos. examen. Sedan
han ett par år fortsatt sina medicinska studier
vid Karolinska institutet i Stockholm samt derunder
kortare tider innehaft åtskilliga läkareförordnanden,
antogs han 1852 till distriktläkare i Edsbergs
distrikt af Örebro län, hvilken befattning
han innehade till 1868. Sedan den tiden har han
uteslutande egnat sig åt literatur och antiqvariska
studier. 1874 anställdes han såsom e. o. amanuens
vid National-museum och erhöll 1880 förordnande att
vara föreståndare för Lifrustkammaren och dermed
förenade samlingar. 1875 antogs H. till sekreterare
i Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande samt
till utgifvare af detta sällskaps tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
