Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsobrunn l. helsokälla, med. - Helsolära. Se Hygieni - Helsovård. Se Hygien och Helsovårdsstadga - Helsovårdsföreningen i Stockholm har till uppgift att främja helsovården - Helsovårdsnämnd. Se Helsovårdsstadga - Helsovårdsstadga. Den för Sverige gällande helsovårdsstadgan utfärdades af K. M:t d. 25 Sept 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beqvämlighet och trefnad. De svenska brunnarna hafva
icke kunnat åstadkomma något sådant, emedan tilloppet
af brunnsgäster är för ringa, för att utgifterna för
dylika dyrbara anordningar skulle kunna betäckas
genom brunnsafgifterna. Vid helsobrunnarna är
brunnsdrickningen i allmänhet ordnad på följande
sätt. Man väljer till kuren lämplig årstid, i Sverige
vanligen tiden från d. 1 Juni till d. 1 Sept.,
delad i 2 terminer, om sex veckor hvardera. Till
brunnskuren hör nämligen daglig rörelse och vistelse
i fria luften, så mycket som möjligt. Endast å
några af utlandets brunnsorter, såsom i Karlsbad,
Wiesbaden och Aachen, kan brunns- och badkuren
företagas äfven under vintern. Brunnsgästerna
samlas tidigt på morgonen, vanligast kl. 6 f. m.,
vid källorna och dricka det af vederbörande läkare
föreskrifna antalet bägare, vanligen rymmande 200
gram. Man börjar oftast med 1 à 2 bägare och stiger
till 3 eller 4, hvilket sistnämnda tal sällan numera
öfverskrides. Endast undantagsvis drickas fem eller
sex bägare, då förr ett oerhördt antal tömdes,
ja ända till 60 på dagen. Man gör ett uppehåll af
15–20 till 30 minuter mellan hvarje bägare, under
det man tager sig sakta rörelse i fria luften. Den
mängd vatten, som för hvarje gång drickes, vexlar för
olika individer i hög grad och beror dels på vattnets
"styrka", d. v. s. halt af mineraliska beståndsdelar,
dels af sjukdomens beskaffenhet och brunnsgästens
konstitution för öfrigt. Jämte drickandet af passande
vatten i lämplig mängd, antingen enbart eller blandadt
med andra mineralvatten (t. ex. Karlsbad- Ronneby-
eller Porlavatten o. s. v.) eller med varm mjölk,
vassla eller vanligt vatten, iakttages en af läkaren
förordnad diet. Denna är nödvändig, icke i första
rummet med afseende på mineralvattnet, såsom
allmänheten vanligen tror, utan med afseende på
sjukdomen, för hvilken brunnsdrickningen begagnas,
hvarför olika dietetiska föreskrifter kunna vara
nödvändiga för olika personer, ehuruväl de dricka
samma slags mineralvatten. Först en half till en
hel timme efter tömmandet af sista bägaren fortäres
frukost, hvilket mål, likasom öfriga måltider under
dagen, bör bestå af enkel, närande, lättsmält,
färsk föda, såsom ägg, alla slags färskt kött, fisk,
köttsoppor, mjölk, kaffe eller thé (så vidt icke för
vissa individer förbjudna), lättare vin eller vin och
vatten o. s. v. Med skäl böra förbjudas alla sura
och syrliga närings- och njutningsmedel, hvarjämte
salt och rökt endast sparsamt må förtäras af dem, som
tåla dylik föda, hvilken aldrig får vara starkt saltad
eller hårdt rökt. Otjenliga äro för öfrigt i allmänhet
alla råa grönsaker, rotfrukter och bär, hvarjämte
starkare viner torde böra undvikas. För somliga
patienter äro maltdrycker nyttiga, men för andra
återigen skadliga, hvilket det tillkommer läkaren att
afgöra. Hvad "brunnsdieten" i allmänhet beträffar,
gäller otvifvelaktigt med full sanning i första rummet
den regeln, som den berömde läkaren David Becker
i Karlsbad redan för ett sekel tillbaka uttalade:
"Det kommer icke så mycket an på ett ängsligt urval
som derpå att man icke öfverlastar magen med
mat och dryck". – Jämte brunnsdrickningen användes
ofta äfven bad i mineralkällornas vatten.
Genom dylika brunnskurer hafva otaliga sjuklingar
vunnit lindring i eller befrielse från sina ofta
mångåriga lidanden. För att vinna ett sådant lyckligt
resultat är det dock i många fall nödvändigt att flere
år i rad upprepa brunnskuren samt att alltid iakttaga
ett ordentligt lefnadssätt och en ändamålsenlig diet.
O. T. S.
Helsolära. Se Hygieni.
Helsovård. Se Hygien och Helsovårdsstadga.
Helsovårdsföreningen i Stockholm har till uppgift
att främja helsovården dels genom att verka för
införande af sådana förbättringar i sundhetsväsendet,
som af erfarenheten pröfvats nödiga och tidsenliga,
dels äfven genom att sprida kunskap om helsovårdens
betydelse för den enskildes lif, helsa och
arbetsduglighet samt samhällets deraf beroende
välfärd och förkofran. Föreningen bildades d. 15
Jan. 1881. Styrelsen består af en ordförande, en vice
ordförande, en sekreterare samt 8 ledamöter. Vid
föreningens hittills hållna sammankomster hafva i
föredrag och diskussioner behandlats flere vigtiga
helsovårdsfrågor, såsom stadsgrundens torrläggning,
sanitära fordringar på boningshus, afloppsledningar
inom hus och tomt m. m. F. B.
Hälsovårdsnämnd. Se Helsovårdsstadga.
Helsovårdsstadga. Den för Sverige gällande
helsovårdsstadgan utfärdades af K. M:t d. 25
Sept. 1874. Dess väsentligaste innehåll är
följande. Allmän helsovård i stad besörjes närmast af
en helsovårdsnämnd, sammansatt af en polismästare,
en magistratsledamot, en stadsläkare samt fyra af
stadsfullmäktige eller rådstuga valde ledamöter. Det
åligger helsovårdsnämnden, som sammanträder minst
en gång i månaden, tillse: att i staden finnes
ymnig och lätt tillgång på godt vatten till dryck
och matlagning samt på tjenligt vatten äfven för
andra hushållsbehof och för renhållningen i staden;
att vattenafloppen inom staden så ordnas, att vattnet
ej blott lätt afrinner från gator och andra allmänna
platser, utan ock kan utan all för stor svårighet
ledas från gårdar och tomter ut till de allmänna
afloppen; att, der inom staden eller i dess närmaste
granskap finnes vattensamling eller vattensjuk mark,
som pröfvas menlig för helsotillståndet hos närboende
eller inom staden i allmänhet, denna olägenhet genom
vattnets afledande och markens torrläggning eller på
annat lämpligt sätt undanrödjes, samt att kommunen
genom sina anordningar underlättar bortforslingen
af afträdesämnen från staden, afskräden från gårdar
och gator samt annan dylik orenlighet, så att någon
brist i renhållningen inom staden icke må uppstå
till följd af svårighet att få orenlighetsämnena
aflägsnade. Om orsaker till allmän sjuklighet eller
stor dödlighet inom stad eller stadsdel icke kunna
undanrödjas, göres framställning hos stadens eller
kommunens myndigheter eller, om derigenom rättelse
ej vinnes, hos länsstyrelsen och medicinalstyrelsen,
till hvilken sistnämnda myndighet årliga berättelser
insändas. (Se vidare Begrafningsplats, sp. 140.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
