Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf-Adolfstiftelsen, Gustaf-Adolfsstiftelsens evangeliska förening - Gustaf den tredjes silfververk - Gustafsberg - Gustafsburg - Gustafssköld, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användas. Af stiftelsens kapital användes
endast den årliga räntan. 1874-75 utbetalade
stiftelsen i understöd 231,342 thaler åt 1,184
församlingar. Sammanlagdt hade föreningen vid
nämnda tid från sin begynnelse utgifvit öfver
4 mill. thaler. Föreningens organ är den i
Darmstadt utkommande "Bote des Ev. ver. der
G.-A.-stiftung". Stiftelsen räknar medlemmar i
alla tyska land – der den bildar snart sagdt enda
föreningsbandet mellan de evangeliska kyrkorna – och
har vunnit anslutning i Sverige (der filialafdelningar
finnas i Stockholm, sedan 1857, och i Göteborg,
sedan 1854), Belgien, Holland, Schweiz, Österrike och
Ungern. Stiftelsen gör vid gåfvors mottagande eller
utdelande ingen skilnad på lutheraner, reformerta
och unerade. – Jfr Zimmermann: "Der
Gustav-Adolfs-verein" (7:de uppl. 1867), "Die bauten
des Gustav-Adolfs-vereins in bild und geschichte"
(1859-66, 1876) och "Der Gustav-Adolfs-verein
nach seiner geschichte" etc. (1877) samt Pressel:
"Bausteine zur geschichte des Gustav-Adolfs-vereins"
(1877).
Gustaf den tredjes silfververk är beläget i
Falun och afsedt att tillgodogöra den i Falu grufva
förekommande silfverhaltiga blyglansen äfvensom det
guld, som träffas i vissa kiser. Redan 1760 hade
af Bergskollegium föreskrifvits, att blymalmen
skulle utsofras, men först 1788 kom verket till
stånd samt erhöll då vissa privilegier. Vid detsamma
hade intill år 1875 tillverkats 160,48 kg. guld samt
8,167,55 kg. silfver, förutom bly. Sedan dock numera
Falu-malmernas tillgodogörande på våta vägen blifvit
fullt genomfördt, har silverproduktionen så ökats,
att den 1879 var 538,6 kg. Th. N-m.
Gustafsberg. 1. Badort och uppfostringsanstalt
i Göteborgs och Bohus län, vid södra stranden
af den till Uddevalla inträngande Byfjorden af
Kattegatt, på stadens område och ungefär 2,5 km. från
densamma. Den vackert belägna egendomen tillhör
Gustafsbergs uppfostringsanstalt, som stiftades af
grosshandlaren i Uddevalla Anders Knape Hansson och
hans hustru Katarina Heggart genom donationsbref af
d. 10 April 1772. Enligt nämnda bref testamenterade
makarna Knape till en barnhusinrättning å G. dels
nämnda egendom samt säteriet Gullmarsberg (2 mtl)
med 5 1/2 underlydande hemman i Skredsviks socken
af Lane härad (taxerade till omkr. 250,000 kr.),
dels åtskillig lösegendom och kapital. Vid 1880 års
slut utgjorde barnhusets hela kapital 433,839 kr. 85
öre. Vid inrättningen, som skötes af en direktör
i samråd med Uddevalla stadsfullmäktige, vårdas och
uppfostras 36 barn intill omkr. 16 års ålder. Dessutom
utdelas årligen gratial till 90 fattiga barn inom
länet. Badinrättningen begagnades redan i slutet
af förra årh., men blef tillgänglig för en större
allmänhet först 1814, sedan nödiga badhusbyggnader
uppförts, och har sedan efter hand blifvit utvidgad
och förbättrad. På barnhusdirektionens bekostnad är
stället förskönadt med en parkanläggning, uti hvilken
brunnshuset, några mindre paviljonger samt ett vackert
societetshus äro uppförda. –
2. Porslinsfabrik på
Värmdön,
Stockholms län, vid den mellan Farstalandet
och Ormingelandet inskjutande Farstaviken,
24 km. landvägen och 22 km. sjövägen från
Stockholm. Fabriken anlades 1827 af grosshandlaren
J. H. Öhman och kommerserådet Vennberg, hvilka
snart öfverläto den till ett bolag. Efter att
1838 hafva inköpts af ett annat bolag öfvergick
den 1850 till handelshuset Godenius & komp. i
Stockholm, hvilket ombyggde och betydligt utvidgade
densamma. 1875 såldes fabriken till "Gustafsbergs
fabriks intressenter", hvilka äfven hafva inköpt de
kringliggande egendomarna Farsta, Gustafsberg samt
Östra och Vestra Ekedal, tills. 6 1/2 mtl, taxerade till
omkr. 240,000 kr. – Ända till 1855 tillverkades endast
"ordinärt porslin" (fajans), men sedermera hafva
införts tillverkningar af andra slag, af halfäkta
porslin (ironstone china) 1855, parian 1862, äkta
porslin 1864, majolika 1869, eldfast tegel 1872 och
af kakelugnar 1881. Under de senare årtiondena har
fabriken värdigt täflat med den andra porslinsfabriken
i riket, Rörstrand, samt vid alla utställningar,
i hvilka den deltagit, erhållit utmärkelsetecken,
bl. a. guldmedalj i Moskva 1872 och i Paris 1878. –
F. n. (1882) finnas vid fabriken 7 ångmaskiner
af tillsammans 200 hästkrafter, 1 vattenverk, 3
drejmaskiner, 9 svarfmaskiner, 113 formmaskiner,
12 tryckpressar och 22 ugnar samt en personal af
630 arbetare. – 1840 hade fabriken 161 arbetare och
tillverkningsvärdet utgjorde 255,144 kr.; 1860 hade
nämnda siffror stigit till resp. 250 och 605,911 och
1881 till 630 och 1,023,098. Fabrikens och godsets
folkmängd utgjorde sistnämnda år 1,441 pers. För att
förskaffa fabriksbefolkningen lifsförnödenheter till
billigt pris stiftades 1866 en konsumtionsförening;
aktiekapitalet är omkr. 13,000 kr., fördeladt i aktier
å 10 kr. För arbetarna äro dessutom inrättade
sjuk- och begrafningslåda (med kapital f. n. af 12,000
kr.), i hvilken hvarje arbetare öfver 15 år är skyldig
att inskrifva sig, samt sparbank (sedan 1872), i
hvilken vid 1881 års slut voro insatta 57,141 kr.,
fördelade på 224 delegare, hvarjämte i Ränte- och
Kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm för hvarje
under året vid fabriken födt barn insättas i medeltal
24 kr. Vid fabriken finnas läkare och apotek, kyrka
med söndaglig gudstjenst, postanstalt, folkskola, tre
småskolor samt rit- och slöjdskola. Mellan fabriken
och kontoret i Stockholm är telefonförbindelse.
Gustafsburg, en af Gustaf II Adolf under hans
vistelse i Mainz (vintern 1631-32) anlagd fästning
på yttersta nordvestra hörnet af den vinkel, som Main
vid sitt utlopp bildar mot Rhen, hvilken fästning – på
folkspråket kallad "Pfaffentraab" l. "Pfaffenzwang"
(prestpinan) – tillika skulle innesluta en liten
stad, beräknad till 600 hus. G. hade formen af en
regelbunden sexuddig stjerna och ansågs såsom ett
mönsterverk af sin tids krigsbyggnadskonst. Fästningen
förföll dock snart (redan efter 20 år var den en
ruin), och nu återstår af densamma endast namnet. (Jfr
"Die Schwedensäule och Gustafsburg", af V. Granlund,
i "Historiskt Bibl." 1880.)
Gustafssköld, Abraham, militär, född
d. 6 Jan. 1723, blef 1741 volontär och 1759 kapten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
