Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfkupol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och historiskt innehåll, af hvilka den
anonyma flygskriften On the character
of a trimmer väckte största uppseendet.
V. K-r.
Halifax [hallifäx], Charles Montague, earl af H.,
engelsk statsman och skald, f. 1661, ämnade till
en början träda i kyrkans tjenst och studerade
i Cambridge, der han gjorde bekantskap med
bl. a. Prior. Tillsammans med denne författade
han Town and country mouse (1687), en lyckad
parodi på Drydens "Hind and panther". Genom
earlens af Dorset inflytande erhöll H. en plats
i underhuset (1688), i hvilket han slöt sig till
whigs och inom kort, på grund af sin förmåga såsom
talare och sina insigter i finansiella frågor,
förvärfvade sig stort inflytande. 1692 utnämndes
han till skattkammarekoinmissarie samt genomdref
s. å. upptagandet af det första engelska fonderade
statslånet och 1694 grundandet af Englands bank. Till
belöning för dessa tjenster befordrades han s. å. till
skattkammarekansler och 1697 till "first lord of the
treasury", (finansminister). Hans popularitet inom
whig-partiet nådde sin höjd 1698, då han föreslog
inrättandet af ett nytt ostindiskt kompani. Men
genom egenkärlek och fåfänga förlorade han inom kort
folkgunsten; och då han lät hålla en af de mest
inkomstbringande sinekurer – en revisorsplats
i skattkammaren – öppen för sig, blef han så
föraktfullt behandlad i underhuset, att han 1699 såg
sig nödsakad att lemna sina tjenster. 1701 upphöjdes
han till lord Halifax (han hette förut Montague),
utsågs 1706 till medlem af den komité, som skulle
uppgöra förslag till en realunion mellan England
och Skotland, och upphöjdes till earl af H. och
viscount Sunbury samt kallades 1714 å nyo till first
lord of the treasury. Död 1715. H. var en af sin tids
yppersta statsmän: hans administrativa, framför allt
finansiella, förmåga hade ej sin like i England, och i
parlamentarisk vältalighet kunde bland samtida endast
Somers täfla med honom. Men den hastiga framgången
berusade honom och gjorde honom i hög grad fåfäng
och högdragen. Man sade – måhända dock med någon
öfverdrift – att "en omåttlig sjelfbelåtenhet, parad
med förakt för andra, röjde sig i alla hans rörelser
och stod att läsa i hvarje drag i hans ansigte". –
H:s poetiska skrifter höja sig ej öfver medelmåttan,
men hafva likväl flere gånger utgifvits. H. var en
af sin tids störste mecenater. V. K-r.
Halifax [hällifäx], Sir Charles Wood, viscount,
engelsk statsman, f. 1800, blef 1826 medlem af
underhuset, 1832 skattkammaresekreterare och 1835
amiralitetssekreterare samt inträdde 1846 i lord
Russels ministèr såsom skattkammarekansler. Derefter
blef han president of the board of control
i Aberdeens kabinett (1852) och var förste
amiralitetslord i Palmerstons koalitionsministèr
(1855–58), statssekreterare för Indien och president i
indiska rådet (1859–66) i Palmerstons andra ministèr
samt lord privy seal i Gladstones första kabinett
(1870–74). För sin lysande karrièr har H. haft att
tacka dels sina familjeförbindelser, dels sin kännedom
om den parlamentariska rutinen.
Halikarnassos, i forntiden en blomstrande, starkt
befäst handelsstad i landskapet Karien, på
Mindre Asiens kust, vid Keramiska viken. Den var
anlagd af dorer från Troizen och Argos samt tillhörde
en tid det doriska stadsförbundet (Hexapolis). På
persiska krigens tid och senare styrdes staden af
envåldsherskare, bl. a. Mausolos, hvars syster och
maka, Artemisia (352–350 f. Kr.), öfver sin broder och
make lät uppföra den präktiga grafvård, Mausoleum, som
räknades bland "verldens sju underverk". Alexander
den store intog och förstörde en del af staden
(334 f. Kr.), som sedan ej återhemtade sig. Af
Johannitriddarna uppfördes der i början af 1400-talet
ett åt den hel. Petrus egnadt citadell, Petronion,
hvaraf det nuvarande namnet Budrun uppstått.
Halikko. 1. Socken i Åbo och Björneborgs län,
Finland, vid ån och hafsviken H., bildar jämte
Angelniemi kapellförsamling ett patronelt pastorat
af 2:dra kl., hörande till Bjärnå prosteri af Åbo
ärkestift. Patronatsrätten tillhör innehafvaren
af Åminne gård, fideikommiss inom grefliga
armfeltska ätten. Areal, inberäknadt Angelniemi,
227,8 qvkm. Folkmängd 4,142, kapellförsamlingen
medräknad 4,985 (1880). – 2. Härad i ofvannämnda
län, består af 15 administrativa församlingar. Areal
2,633 qvkm. 36,789 innev. (1880). – 3. Domsaga i
ofvannämnda län, omfattar 11 församlingar, fördelade
på 3 tingslag. Areal 2,001 qvkm. 26,278 innev. (1880).
O. I.
Halkett [hällket], Hugh von, friherre, hannoversk
general, född i Musselburgh vid Edinburgh 1783,
tjenade 1798–1801 vid hären i Ostindien, blef 1805
major vid "Kings german legion" (se Engelsk-tyska
legionen) och åtföljde denna på hennes expeditioner
till Rügen och Köpenhamn (1807) samt Sverige
(1808). 1808–11 deltog han i de spanska fälttågen
och 1815 kämpade han såsom öfverste för en hannoversk
brigad i slaget vid Waterloo samt tog der i egen
person franska gardets chef, general Cambronne, till
fånga. 1834 utnämndes H. till generalmajor. I 1848
års schleswig-holsteinska uppror mot Danmark anförde
han 10:de tyska armékåren och slog danska arriergardet
d. 24 April s. å. vid Oversö samt befordrades derefter
till general af infanteriet och efter fälttågets
slut till infanteriinspektör. 1862 upphöjdes han i
ärftligt friherrligt stånd. Död 1863.
Halkyone (Lat. Alcyone), Grek. mytol., dotter till
Aiolos och gemål till konung Keyx i Tracien. Då
hon erfor, att denne omkommit vid ett skeppsbrott,
störtade äfven hon sig i hafvet. Rörda af en sådan
kärlek, förvandlade gudarna dem båda till isfoglar,
hvilka antogos bo på öppna hafvet. När hon under åtta
dagars tid (i December) rufvar sina ägg, låter Aiolos
alla vindar hvila.
Hall (T. halle, Isl. höll eller hall) betydde
fordom en stor sal, t. ex. i ett tempel eller i
ett slott, och fick sedermera betydelsen af ett rum
för manufaktur- och fabriksvarors besigtning och
stämpling (deraf hallordning, hallrätt, hallstämpling
o. s. v.). Numera förstår man med hall (saluhall) ett
större rum eller en byggnad, der varor (i synnerhet
näringsmedel) hållas till salu. De mest betydande
hallar af detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
