Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfkupol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slag i Europa äro Halles centrales i Paris. – Om
hallen i det gammalnordiska boningshuset se Bostad,
sp. 943.
Hall, socken i Gotlands läns Norra härad, Forsa
ting. Arealen 3,170 har. 297 inv. (1880). Annex till
Hangvar, Visby stifts Norra kontrakt.
Hall, egendom i Stockholms län, Öknebo härad,
Östertelge socken, vid Hallsfjärden, 5 km. s. om
Södertelge, utgör 2 mtl säteri, 2 mtl rå och rör
samt 1 mtl frälse, tillsammans taxeradt till 175,000
kr. (1881). Arealen 806 har, hvaraf 218 har åker
samt 563 har skogs- och hagmark. Egendomen tillhör
sedan 1875 Föreningen till minne af konung Oskar
I och drottning Josefina (se d. o.), hvilken der
anordnat en förbättringsanstalt för unga brottslingar
från alla delar af riket, en s. k. åkerbrukskoloni,
med den ryktbara franska åkerbrukskolonien Mettray
såsom mönster. För nära 90,000 kr. äro hittills
(1882) för sådant ändamål vid H. uppförda tre
större stenhusbyggnader, inrymmande sof-, skol-,
mat- och verkstadsrum för 125 ynglingar, som under
vistelsen vid kolonien benämnas elever. Elev kan
vid kolonien intagas från 10 till 15 års ålder och,
om så nödigt pröfvas, qvarhållas derstädes till
uppnådda 20 år. Från anstaltens öppnande, Jan. 1876,
till d. 1 Aug. 1882 hafva der upptagits 159 elever,
af hvilka 70 voro från Stockholm, 57 från andra
städer och 32 från landsorten. Till sistnämnda
dag hafva 35, de flesta efter vunnen stadga och
arbetsskicklighet, blifvit från kolonien utskrifna; af
dessa hafva 2 återfallit i brott. Eleverna åtnjuta vid
kolonien skolundervisning och sysselsättas föröfrigt
hufvudsakligen med jordbruksarbeten, ladugårdsskötsel
och tegelbruksarbete, men äfven i diverse yrken,
såsom smide, slöjd, träsnideri, skrädderi,
skomakeri, borstbinderi, korgflätning m. m. 1880–
82 har kolonien, genom K. M:ts medgifvande, af
fångvårdsanstalternas besparingskassemedel åtnjutit
ett bidrag af 50 öre om dagen för hvarje elev,
som på grund af domstols beslut (enl. 5 kap. 1 §
Straffl.) eller efter polis- eller kommunalmyndighets
anmälan varit vid kolonien intagen. Vederbörande
kommuner betala dessutom till kolonien en årlig
afgift af 150 à 200 kr. i regeln t. o. m. det år,
hvarunder elev fyller 16 år. Totalomkostnaden för
hvarje gosse uppgick 1881 till 338 kr. 51 öre, eller
nära 93 öre pr dag. Reglemente för åkerbrukskolonien
Hall är af K. M:t faststäldt d. 24 Okt. 1879 och
återfinnes i bihang till Sv. Förf.-Saml. n:r 43 s. å.
F. Ft.
Hall. 1. Stad i Tyrolen, området Innsbruck,
vid venstra stranden af Inn. 5,456
innev. (1880). Förnämsta industrien är beredning
af salt från det 11 km i n. belägna Salzberg,
hvarifrån saltet, upplöst, ledes i rör till
H. och der utlakas. Årliga produktionen uppgår
till omkr. 16 mill. kg. Saltvattnet begagnas
äfven till soolbad, och stället besökes såsom.
klimatisk kurort. – 2. (Schwäbisch H.) Stad i
Würtemberg, kretsen Jagst, vid Neckars biflod
Kocher. 9,161 innev. (1880). Saltberedning, soolbad
och vasslekuranstalt.
Hall [hål], Joseph, engelsk biskop, f. 1574, blef
1627 biskop i Exeter, hvarifrån han 1641 erhöll
transport till Norwich. Sistnämnda år protesterade
han tillika med 11 andra biskopar emot alla lagar,
som af parlamentet under biskoparnas förvisning
från öfverhuset antogos, och på grund af denna
protest anklagades han för högförräderi samt
hölls i sex månader inspärrad i Towern (1642). 1643
lade parlamentet beslag på hans egendom. Han sjelf
måste lemna sitt biskopssäte och bosätta sig på en
liten egendom i Higham (nära Norwich), hvarest han
afled 1656. H. är den engelska satirens fader; hans
satirer utkommo 1599 under titeln Virgidemiarum
sixe bookes. Mest känd är H. genom Contemplations
upon the principal passages of the history of the
New Testament (1612–15). Bland hans öfriga arbeten
märkas Epistles (1608–11) samt den allegoriska romanen
Mundus alter et idem (1643).
1. Hall, Peter Adolf, berömd miniatyrmålare, född i
Borås d. 23 Febr. 1739, kom 1751 till Upsala, der han
begynte med ifver studera ritkonsten, men äfven egnade
sig åt vetenskapliga studier. 1755 begaf han sig till
Greifswald och 1756 till Berlin, der han lärde emalj-
och miniatyrmålning, tills han af krigsoroligheter
föranleddes att lemna denna stad. Han reste då till
Hamburg, der han fann en skicklig lärare i pastell-
och akvarellmålaren Richard. I Stockholm njöt han
sedermera flere år Lundbergs särskilda handledning
samt gynnades äfven af Adelcrantz och Rehn. Sedan
han der i pastell kopierat porträtt efter van Dyck
och utfört bl. a. det porträtt af kronprinsen Gustaf,
hvilket sändes till Danmark för frieriet till Sofia
Magdalena, lemnade han i Maj 1766 fäderneslandet,
som han aldrig skulle återse, och ställde färden
till Paris. H:s teknik rönte emellertid aldrig
något omedelbart inflytande af den samtida franska
miniatyrmålningen, utan utbildade sig på fullkomligt
sjelfständig grund och med den kraft, som snillet
förlänar. Han väckte genast betydande uppseende:
redan i Juli 1769 kallade målareakademien honom
till sin agré, och kort derefter utnämndes han
till kungl. hofmålare. Det var i 1769 års Salon,
som H. först uppträdde inför en större allmänhet
med porträtt af alla tre prinsarna, hvilka bilder
helsades med stort bifall. Den väl underrättade Lidén
skrifver i bref 1770, att H. "efter allmänt intyg
ej egde sin like i miniatyrmålning och målade alla
dauphins porträtt, som skickades till Wien". Äfven
den franska pressen instämde i dessa ovanliga loford,
så att H:s ställning också i yttre måtto snart var
bättre än de fleste konstnärers. Jämväl i Sverige
följde man H:s bana med deltagande, hvilket synes
bl. a. deraf att han 1773 kallades till ledamot
af målare- och bildhuggareakademien. – Småningom
förmörkades dock H:s lefnadshimmel, i sammanhang med
de lösbrytande verldshistoriska stormarna. Då nu hans
inkomster hotade att alldeles utsina, beslöt han,
på inrådan af baron Staël, att uppsöka Gustaf III
i Aachen (1791). Denne monark hade vid sitt besök i
Paris 1784 visat H. mycken nåd och ifrigt inbjudit
honom till hemlandet. Hvad som gjorde, att H. ej
kom att återknyta sina förbindelser med Sverige,
är obekant. Han vistades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
