Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grums - Grund (filosofi) - Grund (sjöväsen) - Grundackord - Grundarfjord - Grundbas - Grundboj - Grundbrott - Grunddamm - Grundejerforeningen - Grundel, Simon - Grundfond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arealen 47,455 har. 10,888 innev. (1880). Häradet
omfattar socknarna Nor, Segerstad, Grums, Borgviks
kapell och Ed. – 2. Socken i nämnda härad. Arealen
16,854 har. 3,318 innev. (1880). Annex till Nor,
Karlstads stift, Nors kontrakt.
Grund, filos., det, i och genom hvilket ett annat är
eller fattas. Med realgrund (principium essendi)
förstås grunden till en saks väsende eller dess
förutsättning i begreppet. Denna bör skiljas
från hvad några tänkare kallat formalgrund,
förutsättningarna och vilkoren för någontings
framträdande i tiden, samt äfven från kunskapsgrund
(principium cognoscendi), det, genom hvilket något
inses eller fattas. Så är menniskans odödliga
ande den i tiden lefvande menniskans realgrund,
men hennes kropp och de fysiska processer, som der
försiggå, äro hennes förutsättningar i tiden. Så
kan man å andra sidan säga, att vårt medvetande
om vår ändlighet är principium cognoscendi för
gudsidén, ehuru dennas realgrund är Gud sjelf
o. s. v. Realgrundens förblandning med tidsvilkoren
är vanlig i materialistiska resonnemang, der man
vanligen tror sig hafva förklarat en sak derför att
man angifvit dess tidsvilkor. Dess förblandning med
kunskapsgrunden är deremot vanlig på panteistisk
ståndpunkt. Så tror man sig der kunna förklara
tillvaron ur abstraktioner, derför att vi menniskor
endast i och genom sådana kunna begripa den. Spinoza
uttalade detta i uttryckliga ord, då han lärde, att de
verkliga tingens ordning och sammanhang vore desamma
som de menskliga begreppens (ordo et connexio rerum ac
idearum idem est). – För ett sig utvecklande väsende
är dess realgrund tillika dess utvecklings lag, så
vidt den tänkes såsom det, som normerar utvecklingen,
och dess ändamål såsom det, till hvars fulla
förverkligande utvecklingen syftar. Deremot kan detta
aldrig vara fallet med någontings förutsättningar i
tiden. Det är ock till stor del genom reflektion på
grunder, som tillika äro ändamål (ändamålsorsaker),
d. ä. genom en teleologisk verldsbetraktelse, som
man kommer till ifrågavarande distinktion. L. H. Å.
Grund, sjöv. 1. För sjöfarten farliga upphöjningar
i sjöbottnen, såsom klippgrund, stengrund, m. m. I
trafikerade skärgårdar och farleder utmärkas grunden
vanligtvis af flytande sjömärken (bojar, prickar,
vakare o. d.), i hafsbandet och utanför kusten af
fyrskepp eller af fyrar på land, hvilka visa olika
färgade sken i riktning mot grunden. Jfr Bank, Bar,
Ref. – 2. Föremål, som ej äro djupa i förhållande till
bredden (längden), sägas vara grunda. Så t. ex. säges,
att ett råsegel är för grundt, om det ej kan hissas
i topp, sedan det blifvit skotadt, eller när undre
liket stannar högt öfver det nedom varande staget.
R. N.
Grundackord, musikt., ett ackord i sin ursprungliga
form (utan ömvändning). A. L.
Grundarfjord, handelsplats på Islands vestra kust.
Grundbas. Se Fundamentalbas.
Grundboj. Se Boj.
Grundbrott, sjöv., uppkommer genom svår sjö eller
dyning på jämförelsevis grundt vatten,
derigenom att vågrörelsen sträcker sig ända till
sjöbottnen, så att brott (brytning) uppstår. De
svåraste grundbrotten förorsakas af de svåra dyningar,
som under namn af rollers förekomma i Vestindien,
vid S:t Helena, Ascension, Tristan d’Acunha m. fl.
öar samt i Kaliforniska viken, der fartyg genom
grundbrott stött på i ända till 12 m. djupt vatten.
O. E. G. N.
Grunddamm. Se Damm.
Grundejerforeningen, dansk politisk förening,
som stiftades, i Dec. 1850, af några yngre
godsegare (baron Blixen-Finecke, grefve
K. E. Krag-Juel-Vind-Frijs till Frijsenborg,
grefve L. Holstein till Holsteinborg, Haffner, alla
sedermera ministrar, m. fl.) närmast för att motarbeta
"bondevennernes" verksamhet i landbofrågan och
hindra en tvungen fästeaflösning, men derjämte för att
främja godsegarnas inflytande i det politiska lifvet
och bekämpa den då herskande nationaleiderdanska
politiken. Föreningen vann aldrig någon synnerligen
stor betydelse och upplöstes småningom efter några
års förlopp. E. Ebg.
Grundel, Simon. Se Helmfelt, S. G.
Grundfond, den tekniska termen för bankers,
försäkringsbolags m. fl. inrättningars grundkapital. –
Det är i synnerhet med afseende å den lämpligaste
storleken, användningen etc. af bankers grundfonder,
som meningarna varit särdeles delade. En banks
grundfond har en tvåfaldig uppgift. Dels förser
den banken med en del af de medel, som behöfvas
för bankrörelsens bedrifvande, dels är den
afsedd att vara en säkerhet för att banken kan
uppfylla sina förbindelser till allmänheten. De
förslag till reglementering angående bankers
grundfonder och de lagbestämmelser, som derom
finnas, hafva hufvudsakligen haft till syfte att
tillgodose detta senare intresse. I Sverige finnas
dylika lagstadganden endast för sedelutgifvande
banker. Derigenom är dock ej all reglering från
statens sida af denna sak i afseende å andra banker
utesluten, ty sådana bankbolag, hvilkas delegare
vilja åtnjuta förmånen af begränsad ansvarighet för
bankens förbindelser, måste, i likhet med bolag
i allmänhet, söka K. M:ts stadfästelse på sina
bolagsordningar, och derigenom har K. M:t makt att i
vissa afseenden bestämma äfven angående dessa bankers
grundfonder. (Jfr K. M:ts skrifvelse d. 24 Nov. 1876,
inf. i Lilienbergs lagsamling, sid. 165.) – Med
afseende på sedelutgifvande bankers grundfonder gäller
följande. Riksbankens grundfond är f. n. bestämd till
35 mill. kronor. Hvarje enskild sedelutgifvande bank
måste hafva en grundfond af minst en million kronor,
bildad genom tillskott af sådana delegare, som ansvara
solidariskt för bankens förbindelser. Utöfver detta
minimum kan den enskilda bankens grundfond ökas dels
genom ytterligare tillskott af solidariska bolagsmän,
dels genom tillskott af s. k. kommanditdelegare,
hvilka blott ansvara med dessa tillskott. Af
den enskilda bankens grundfond skola minst 60
proc. förvandlas till s. k. grundfondshypotek, hvilka
äro värdepapper, som skola utgöras till minst hälften
af lätt säljbara räntebärande obligationer och till
den öfriga delen af prima inteckningar i fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
