Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handel, polit. ekon., i vidsträckt bemärkelse byte och försäljning i allmänhet, i en mer inskränkt betydelse det yrke eller den verksamhet, som består i att köpa varor för att åter sälja dem - Handelsagent. Se Agent - Handelsbalans, polit. ekon., uti inskränkt bemärkelse en tablå öfver förhållandet mellan ett lands förfallna kredit och debet på grund af dess utländska handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i handeln blott en källa till förvärf. Att han det
oaktadt vanligen främjar det helas väl, är ett af
de många uttrycken af att äfven inom näringslifvet
en viss grad af ändamålsenlighet råder. Man
får likväl häraf ej draga den slutsatsen att all
handel, som medför vinst för köpmannen, äfven är i
nationalekonomiskt afseende gagnelig eller gagnelig
i proportion af denna vinsts storlek. Ganska ofta
är förhållandet motsatt (t. ex. börsspekulationer,
handel med starka drycker, opium etc.). – Man skiljer
mellan grosshandel och minut- l. detalj-handel
alltefter storleken af den qvantitet, som hvarje gång
föryttras. Denna skilnad är alltså ej att förblanda
med handel i stor och liten skala; i synnerhet i de
större landen framträder allt mer och mer en tendens
att drifva äfven minuthandel i stor skala. Vidare
skiljer man mellan handel för egen räkning och
kommissionshandel (efter andras uppdrag); inländsk och
utländsk handel, hvilken senare delas i import- och
exporthandel (handel mellan hemlandet och utlandet)
och mellanhandel (handel mellan tvänne främmande land;
mellanhandel, som föranleder varornas genomgång genom
hemlandet, kallas transitohandel); aktiv och passiv
handel, alltefter som ett lands eller en orts import-
och exporthandel drifves med dess eget arbete och
kapital eller medelst utländskt sådant; direkt och
indirekt handel, alltefter som ett land sjelf säljer
till det land, som konsumerar dess produkter eller
begagnar ett annat land som mellanhand, i det att
det förra föryttrar sina produkter till det senare,
hvilket säljer dem till det land, som konsumerar
dem. D. D.
Handelns historia står i nära samband
med den allmänna kulturens utveckling, och hvarje
skildring af ett folks och en stats tillstånd måste
äfven framställa dess handelsförhållanden. De gamle
egypternas slutenhet för alla främlingar lät icke
någon större internationel samfärdsel uppstå, och
på samma sätt förhöll det sig med kineserna. Hvad
Indien beträffar, var det icke så mycket landets
egna innevånare, som drefvo handel med utlandet, utan
fastmer främlingar, särskildt babylonier, som uppsökte
detta lands mångfaldiga och dyrbara produkter. Det
första folk, som skapade en verldshandel, voro
fenicierna och särskildt städerna Sidon och Tyrus,
hvika senare fingo en svår medtäflare i dotterstaden
Kartago. En ganska liflig handelsverksamhet
utvecklade äfven grekerna i de grekiska farvattnen
och i Medelhafvet öfverhufvud. Romarnas håg var
deremot alltför mycket riktad på landeröfringar
och krigsväsende. Anskaffandet af lifsmedel
för hufvudlandet Italien tyckes hafva varit den
enda uppgiften för deras fartyg. De barbariska
folkens seger inskränkte sedan samfärdseln till det
nödvändigaste, så att det under flere århundraden
icke fanns någon internationel handel af nämnvärdt
omfång. De muhammedanska folken voro de första, som på
nytt väckte en sådan till lif, liksom de äfven voro
den tidens förnämsta kulturfolk. Uppblomstringen af
sjelfständiga städer, särskildt uti Italien, Tyskland
och Nederländerna, befordrade mäktigt samfärdseln
och blef orsaken till de
stora stadsförbund, som till skydd mot
den allmänna osäkerheten då bildade sig,
t. ex. hanseförbundet. Politisk sjelfständighet
gick hand i hand med handelns och industriens
utveckling. Venezia, Genua, Pisa, Amalfi
m. fl. republiker uti Italien, Lybeck, Köln, Augsburg
i Tyskland, Gent, Brügge, Antwerpen i Nederländerna
jämte ett stort antal andra städer utvecklade en
rik blomstring, med hvilken de monarkiska staterna
ej kunde täfla. Följde så de stora upptäckternas
tidehvarf. Portugiser och spaniorer gingo då
främst. Men då dessa vida mer afsågo guldvinst,
eröfringar och omvändelseverksamhet än landets odling
och en sund utveckling af handeln och industrien,
så lände denna landutsträckning hvarken kolonierna
eller moderlandet till välsignelse, utan bidrog
t. o. m. att försvaga dem. Holländare och sedan
engelsmän skördade frukterna; båda blefvo jordens
förnämsta handlande folk. Den 1651 utfärdade engelska
navigationsakten bestämde för en tid de europeiska
handelsförhållandena. Tyskland förlorade en stor del
af sin forna handel genom trettioåriga kriget, de
italienska städerna derigenom att sjöfarten flyttat
sig från Medelhafvet till Atlantiska hafvet. I
slutet af 18:de årh. inverkade de nord-amerikanska
koloniernas sjelfständighetsförklaring, den franska
revolutionen och de derpå följande allmänna krigen i
hög grad på handelsförhållandena. Först freden 1815
medförde större lugn, och under de tvänne senaste
menniskoåldrarna hafva de stora uppfinningarna
på industriens olika områden gifvit handeln nytt
lif, liksom äfven de friare idéer med hänsyn till
tullbeskattning, kolonialväsende m. m., som mer och
mer göra sig gällande, i hög grad lättat samfärdseln
mellan nationerna och öppnat ett vidsträckt fält för
företagsamheten. Detta i förening med de hastiga
och billiga kommunikationsmedlen gör det med hvar
dag lättare för handeln att lösa sin stora uppgift:
den jämna fördelningen af allt det menniskan behöfver
till sina otaliga önskningars tillfredsställande och
den dermed följande utbredningen af allmänt välstånd.
Handelsagent. Se Agent.
Handelsbalans, polit. ekon., uti inskränkt
bemärkelse en tablå öfver förhållandet mellan ett
lands förfallna kredit och debet på grund af dess
utländska handel. Kreditsidan har att upptaga:
1) varuexportens penningvärde; 2) den vinst, som i
landet bosatta personer göra i utlandet på export; 3)
den förtjenst, som dylika personer göra på fraktfart
antingen vid export, import eller mellanhandel eller
genom fraktfart mellan ett och samma främmande lands
hamnar; 4) de summor, som erhållas genom försäljning
af inländska fartyg till utlandet; 5) de premier,
som i utlandet bosatta personer betala till inhemska
sjöförsäkringsanstalter; 6) de skadeersättningar,
som i landet bosatta personer erhålla af utländska
sjöförsäkringsanstalter. På debetsidan upptagas
motsvarande poster, som i utlandet bosatta personer
hafva att erhålla af i landet bosatta. Således: 1)
varuimportens penningvärde etc. Dock ingår i 3:dje
posten blott utländingars vinst på fraktfart mellan
inländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
