Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heroldt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Malmöhus län, är en del af Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga, tingslag och fögderi. Areal
18,815 har. 8,613 innev. (1881). Häradet omfattar
socknarna Tranås, Stora Herrestad, Borrie, Öja,
Hedeskoga, Söfvestad, Bromma, Högestad, Baldringe,
Bjeresjö och mindre delar af Tryde, Stora Köpinge samt
Öfraby, hvilkas större delar tillhöra Kristianstads
län, Ingelstads härad. – 4. Stora H., socken
i Malmöhus län, ofvannämnda härad. Areal 2,113
har. 918 innev. (1881). St. H. bildar med Borrie
ett regalt pastorat al 2:dra kl., Lunds stift,
Ljunits och Herrestads kontrakt. – 5. Stora H.,
gods i ofvannämnda socken, utgöres af 31 mtl, med
ett område af 1,891 har, och var 1880 taxeradt till
1,205,200 kr. Gården är väl bebyggd, med ett två
våningar högt stenhus, samt försedd med trädgård i
gammal fransk stil, med stora alléer, springvatten
m. m. – H. tillhörde 1658 den bekante slösaren
Ove Tagesson Tott samt sedan Jakob De la Gardies
enka, Ebba Brahe, som ansenligt ökade godset. På
1690-talet indrogs det till kronan från fältmarskalken
grefve O. V. von Königsmarcks arfvingar, men var
1711 redan återstäldt till dem. Det var derefter,
1726–99, i grefliga ätten Hårds ego, gick sedan
genom flere händer och köptes 1820 af kommerserådet
K. M. Lundgren i Ystad. Det eges nu (1883) af dennes
sons, J. R. Lundgrens, arfvingar. – 6. Östra H.,
socken i Kristianstads län, Ingelstads härad. Areal
1,358 har. 742 innev. (1881). Ö. H. bildar med
Ingelstad ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Ingelstads kontrakt.
Herrevadsbro. Se Hervadsbro.
Herrevadskloster, kungsgård i Riseberga socken, Norra
Åsbo härad och Kristianstads län. Kungsgården består
af 7 1/4 mtl säteri, taxerade till 190,000 kr. Arealen
1,091 har. Slottsbyggnaden uppfördes 1805–17. Stall,
ridhus och kasernbyggnad, hvilka förskrifva sig från
den tid fältkommissariatet var förlagdt till H.,
stå under öfverinseende af öfversten för skånska
dragonregementet, men de öfriga byggnaderna (de hafva
tillhört passevolansinrättningen) under öfverstens
för skånska husarregementet tillsyn. – Vid "Herivad"
öfver Rönneån anlade ärkebiskop Eskil i Lund 1144
ett munkkloster af cisterciensorden, till hvilket
han inkallade munkar från Citeaux. Bland abboter
i klostret nämnas Andreas (1334), Sven (1343) och
Jakob (1346). Den siste abhoten tyckes hafva varit
Laurids, som, enligt hans ännu vid gården liggande
grafsten, dog 1572. År 1565 indrogs klostret och gafs
i förläning åt Sten Bille till Vanås samt derefter
till åtskillige danska adelsmän. När Skåne 1658
införlifvades med Sverige, blef H. statsegendom och
förlänades till Korfids Ulfeld. Då han 1,660 rymde
landet, gafs det i pant för 70,000 riksdaler, som
svenska staten mot 8 proc. ränta lånat af riksrådet
grefve K. K. Schlippenbach, hvilken s. å. öfverlät
fordran och gården å fältmarskalken grefve
H. K. von Königsmarck. Dennes son fältmarskalken
grefve O. V. v. Königsmark utbytte 1682 H. mot
Börringe kloster. Vid genomförandet af Karl XI:s
indelningsverk anslogs H. 1691 till boställe för
öfversten vid
norra skånska kavalleriregementet, men
förvandlades 1727 till öfverstelöjtnantsboställe
vid samma regemente. Det 1786 nyinrättade
skånska fältkommissariatet förlades till H.,
som vardt boställe för generalintendenten vid
kommissariatet. Sedan 1824 är gården ställd under en
k. ståthållare, som sorterar under Arméförvaltningens
intendentsdepartementet. Sedan kommissariatet
1830 indragits, utarrenderades gården 1836. Af
de gamla klosterbyggnaderna, hvilka nedrefvos
på Karl XI:s befallning, finnas numera inga spår.
B. S.
Herrljunga. 1. Socken i Elfsborgs län, Kullings
härad. Areal 1,781 har. 716 innev. (1881). H. bildar
med Tarsled, Remmene, Fölene och Eggvena ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara
stift, Kullings eller Gäsene kontrakt. –
2. Jernvägsstation inom ofvannämnda socken,
å Vestra stambanan, 378 km. från Stockholm, 80
km. från Göteborg. Äfven med tvänne andra hamnar å
vestkusten står H. i jernvägsförbindelse, nämligen
genom linien H.–Venersborg–Uddevalla och linien
H.–Borås–Varberg. Afståndet från H. till Uddevalla
är 92 km. och till Varberg 127 km.
Herrmann, Emil, tysk jurist, f. 1812, har varit
professor i Kiel (1842–47), i Göttingen (1847–68) och
i Heidelberg (1868–72) samt är sedan 1872 president
i evangeliska öfverkyrkorådet i Berlin. Han är
upphofsman till den 1875 antagna synodalordningen
för Preussen. Bland H:s många skrifter märkas:
Ueber die stellung der religionsgemeinschaften im
staat (1849), Die nothwendigen grundlagen einer
die konsistoriale und synodale ordnung vereinigenden
kirchenverfassung (1862), Grundriss zur vorlesungen
über das deutsche strafrecht (1871), granskningar af
förslag till strafflag i Sachsen (1836), kyrkoordning
i Baden (1861) och Sachsen (s. å.) samt uppsatser i
Bluntschlis "Staatswörterbuch" m. fl. samlingsverk.
Herrmann, Ernst Adolf, tysk häfdatecknare, född
i Dorpat 1812, studerade under Rankes ledning vid
Berlins universitet, der han 1837 promoverades till
doktor. Af harm öfver den i hans land öfverhandtagande
russificeringen, bosatte han sig 1839 för framtiden
i Tyskland. 1848 blef han e. o. professor i Jena,
redigerade 1849–51 "Weimarische staatszeitung" och
utnämndes 1857 till ord. professor i Marburg. H. har
fortsatt den af Strahl för Heeren-ukertska
samlingen började ryska historien (bd 3–6, 1846–60;
tilläggsbd 1866). Till följd af sin skrift Die
österreichisch-preussische allianz vom 7 Febr. 1792
und die zweite theilung Polens (1861) råkade han
med H. v. Sybel i en liflig literär fejd, hvilken
blef af betydelse för historien om ursprunget till
den europeiska koalitionen mot det revolutionära
Frankrike samt af H. fortsattes i Forschungen zur
deutschen geschichte och i tilläggsbandet till
den ryska historien: Diplomatische korrespondenzen
aus der revolutionszeit (1866). H. har, utom i den
Heeren-ukertska samlingen, i flere uppsatser behandlat
Rysslands historia.
Herrnhut, kommun i konungariket Sachsen, kretsen
Bautzen, vid jernvägen mellan Löbau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
