Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heroldt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Zittau. Omkr. 1,150 innev. H. är märkligt
såsom stamort för den der 1722 stiftade
evangeliska brödraförsamlingen, hvilkens
medlemmar sedan hafva kallats herrnhutare. (Se
följ. art.)
Herrnhutare l. evangeliska bröder, ett
samfund, hvars uppkomst närmast föranleddes
genom ett antal böhmiske och mähriske bröders
bosättning (på 1720-talet) å grefve v. Zinzendorfs
gods Berthelsdorf i Öfre Lausitz, dit de tagit
sin tillflykt för att undgå det österrikiska
religionsförtrycket. Förstärkta genom anslutning
af andra "väckta", grundlade de der byn Herrnhut,
1722. Under Zinzendorfs ledning antogo
de 1727 en samfundsordning. Dennas första
grundsats var, att de väckta i Herrnhut skulle
förblifva i broderlig gemenskap med alla Guds
barn inom alla bekännelser och aldrig tillåta
sig att fördöma annorlunda tänkande, utan fastmera
söka att bevara sig sjelfva i ett sant kristligt
troslif. Församlingen skulle endast bestå
af "väckta" och sålunda bilda en trängre kyrka
inom kyrkan. Det band, som sammanhöll henne,
skulle vara kärleken till frälsaren. Hon
skulle förverkliga det, som i Uppenbarelseboken
(3: 7–13) säges om församlingen i Filadelfia,
hvilken bevarat Kristi ord och icke förnekat hans
namn, och som han derför skulle bevara i
"frestelsens stund", hvilken skulle komma för "hela
verlden". Brödraförsamlingens uppgift var derför
icke att åstadkomma en allmän kyrkoreformation,
utan blott att samla och förena väckta
och på Kristus troende själar. Medlemskapet
i henne förutsatte icke ett utträdande ur de
bestående protestantiska kyrkorna. Hon omfattade
en luthersk, en reformert och en mährisk
(husitisk) afdelning. Medelpunkten i brödraförsamlingens
religiösa lif utgjorde Kristi blodiga
försoningsdöd samt de fromma känslor och heliga
uppsåt, som betraktandet af denna död väcker hos de
troende. Från pietismen, till hvilken herrnhutismen
i öfrigt mest närmade sig, skilde den sig
genom sin milda, glada lifsåskådning. Hvarje
församling delades i "band" eller "körer" efter
medlemmarnas ålder, kön och gifta eller ogifta
stånd. För att upprätthålla sedernas renhet
inom samfundet infördes kyrkotukt. Dennas grader
äro varning, uteslutning från vissa kyrkliga
förmåner och ändtligen uteslutning ur församlingen.
Ämbetena äro diakon-, äldste- och biskopsämbetet.
Hvarje herrnhutisk koloni förvaltas af en
konferens af dess ämbetsmän, hela brödraförsamlingen
af de äldstes konferens, som residerar
i Berthelsdorf. Med mellantider af 4–12 år
inkallar denna konferens synoden, af hvilken
alla vigtigare ärenden afgöras. Hvad som
undandrager sig mensklig beräkning hemställes
till Gud genom lottkastning. Zinzendorf var sjelf
biskop i brödraförsamlingen. Hans efterträdare
var den fromme och lärde Spangenberg.
Herrnhutarna hafva utöfvat en nitisk och
omfattande missionsverksamhet på Grönland (sedan
1733), i holländska Guyana m. fl. land. – Af
Evangeliska brödraförsamlingen finnes sedan 1744
i Stockholm ett litet samfund, som har sin bönesal
vid Östra Trädgårdsgatan (N:o 12). Det
bildar dock ej en verklig församling.
Herråkra, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. Arealen 7,459 har. 459 innev.
(1881). Annex till Dädesjö, Vexiö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Herrängs jerngrufvor, belägna i Roslagsskärgården,
ej långt från Grislehamn, i Häfverö socken,
Stockholms län, äro brutna å flere slag af
malmer, dels liggande i qvartsiga bergarter, dels
äfven kalkiga. Grufdriften har nu någon tid hvilat.
Malmtillgången är god, men malmernas begärlighet
har minskats, sedan jernvägarna börjat tillföra
bruken vid kusten mellersta Sveriges mera
godartade malmer.
Th. N-m.
Hersch, Hermann, tysk dramatisk författare,
f. 1821, d. i Berlin 1870, författade flere
lustspel, hvilka genom sin fosterländska ton och
en burlesk karaktersteckning gjorde stor lycka,
men icke fyllde några högre estetiska anspråk.
Det mest kända är Anna Liese (1858; "Fursten
och borgardottern", 1859, "Anna Lisa", 1860).
Herschel. 1. Sir Frederick William (egentl.
Friedrich Wilhelm) H., engelsk astronom,
föddes i Hannover d. 15 Nov. 1738. Han var liksom
fadern till en början oboist vid kungl. gardet
och skickades 1757 till England, der hans
stora musikaliska begåfning snart skaffade
honom en ansedd ställning. 1766–82 var han
organist i Bath. Studiet af musikens teori hade
redan tidigt föranledt honom att sysselsätta sig
med matematik och beslägtade vetenskaper,
optik och astronomi; och ehuru han i Bath var
strängt upptagen af musikaliska värf, kompositioner,
konserter och undervisning, fann han
dock tid att vid sidan deraf idka vetenskapliga
studier samt förfärdigade (1774) sitt första
teleskop. Efter upptäckten af planeten Uranus
(d. 13 Mars 1781) erhöll han af Georg III en
årlig pension af 200 pd. st. och lemnade sin
musikaliska anställning samt bosatte sig (1782)
i närheten af Windsor, uteslutande sysselsatt
med vetenskapliga forskningar och konstruktionen
af spegelteleskop, som han till alla delar
sjelf förfärdigade. Efter många försök lyckades
det honom 1789 att få färdigt ett teleskop af
12 m. längd och 1,2 m. öppning, ett mästerverk i
sitt slag, men tyvärr så svårhandterligt, att han
fortfarande utförde sina mesta arbeten med
ett 6 m. instrument, likaledes gjordt af honom
sjelf. Han dog d. 25 Aug. 1822. – Bland de
upptäckter och iakttagelser, genom hvilka H.
ökat vår kunskap om solsystemet, står främst
den redan omtalade upptäckten af Uranus.
Vidare böra ihågkommas upptäckterna (1787) af 2
Uranusmånar, Titania och Oberon, samt (1789)
af 2 Saturnus-månar, Mimas och Enceladus.
H. lemnade äfven vigtiga bidrag till kännedomen
om planeten Mars, i det han uppvisade,
att utseendet af denna planets yta är beroende
af hans årstider, och att öfver hufvud hans
fysiska förhållanden hafva den största likhet med
vår jords. Dessutom är H. upphofsman till den
berömda solteori, som under hela förra hälften
af 1800-talet var den allmänt antagna, till dess
nyare forskningar ådagalagt densammas
ohållbarhet. – Sin största betydelse har H. såsom
stellar-astronomiens grundläggare. Visserligen
saknade han ej föregångare på detta område;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
