Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hospites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom d. 17 Nov. s. å. Hans son utgaf 1809 "Notice
historique et justificative sur la vie militaire du
général H."
Houdetot [oudötå], Elisabeth Françoise Sophie
de la Live de Bellegarde, grefvinna d’H., fransk
författarinna, f. omkr. 1730, gifte sig 1748 med
grefve d’Houdetot och dog 1813. Hon tillhör 18:de
årh:s mera bekanta qvinnor både genom sin godhet
och sitt snille (hon skref särdeles delikata
verser), sin långvariga brefvexling med skalden
Saint-Lambert och genom den starka passion, som hon
ingaf J. J. Rousseau.
Houdon [oudång], Jean Antoine, fransk bildhuggare,
född 1741, död i Paris d. 16 Juli 1828, begagnade sig
af Pigalles råd, utan att vara hans lärjunge. Vid
19 års ålder erhöll han stora priset såsom
bildhuggare vid École des beaux-arts och begaf
sig som stipendiat till Rom, der han för kyrkan
S. Maria degli angeli utförde S:t Brunos bildstod,
ett mönster af enkelhet och sanning midt under
perukstilens tidehvarf. H. uppehöll sig i Rom i
10 år och återvände derefter till Paris, der han
blef professor vid konstakademien och utförde flere
framstående verk. Bland dessa nämna vi hans spirituelt
behandlade staty af Voltaire, i Théâtre français i
Paris, vidare en ypperlig byst af Rousseau, i Louvre,
och på samma ställe en helt och hållet naken Diana
i brons, fint och förträffligt utförd, ehuru mera
liknande en Venus än den kyska jagtgudinnan. Under
revolutionen blef H. anklagad, emedan han på
sina lediga stunder öfverarbetat en gammal bild
af S. Scholastica, och han räddade sitt lif endast
dermed att han förvandlade henne till en bildstod af
filosofien. Med H. gör skulpturen sitt första stora
steg ut från barocken fram till frihet och natur.
C. R. N.
Hougue [oug], La (La Hogue), fäste och fyr på
en smal landtunga på östra kusten af normandiska
halfön, franska depart. Manche. Der vann d. 29 Maj
1692 den förenade engelsk-holländska flottan under
E. Russel en sjöseger öfver den franska, som anfördes
af Tourville.
Hounslow [haunslå], stad i engelska grefskapet
Middlesex, 14,5 km. v. om Hyde park i
London. Omkr. 10,000 innev. Stora krutqvarnar.
Houppelandes [ouppölangd], Fr. Se Drägt, sp. 1490.
Houri. Se Huri.
Household [haushåld], Eng., hushåll, familjelif. –
H. words [-oårds], hemmets ord, hvardagsord, titeln
på en af Ch. Dickens (se d. o.) redigerad tidskrift
(1850–60). Uttrycket är lånadt från Shakspeares
"Henrik V" (4: 3).
House of commons [haus åv kåmöns], förkortadt H. C.,
Eng. statsr., underhuset l. den folkvalda delen af
det britiska parlamentet.
House of lords [haus åv lårds], förkortadt H. L.,
Eng. statsr., lordernas hus l. öfverhuset, det
britiska parlamentets första kammare.
Houssaye l. Housset [ousse]. 1. Arsène H., fransk
skriftställare, f. i Laon 1815, kom tidigt till Paris
och egnade sig der med stor
framgång åt författareskap. 1849–56 var han
styresman för Comédie-Française och inlade såsom
sådan betydande förtjenster. Sistnämnda år blef han
generalinspektör öfver museerna i landsorten. Af H:s
något sliskiga och frivola, men mycket lästa romaner
märkas: Les onze maitresses délaissées (1840); La
vertu de Rosine (1844); Les trois soeurs (1847);
Philosophes et comédiennes (1850); Les filles d’Ève
(1852) samt de nyare: Histoire étrange d’une fille
du monde (1876) och L’éventail brisé (1880). Hans
samlade dikter hafva, under olika titlar, flere
gånger utgifvits. Äfven för teatern har H. skrifvit
några stycken: La comédie à la fenêtre (1852), Les
comédiennes (1857) m. fl. Af hans konstkritiska
arbeten märkes i främsta rummet L’histoire de la
peinture flamande et hollandaise (1846), som mottogs
med stort bifall. Derjämte har han författat Galerie
de portraits du XVIII:e siècle (1844); L’histoire du
quarante et unième fauteuil de l’Académie française
(1855), en satir öfver akademien; L’histoire de
l’art française du XVIII:e siècle (1860); Molière,
sa femme et sa fille (1880) m. m. – 2. Henry H.,
den föregåendes son, f. 1848 i Paris, har gjort sig
fördelaktigt känd på konsthistoriens och arkeologiens
fält. Han är fast medarbetare i "Journal des débats",
"Revue des deux mondes", "Artiste" m. fl. tidskrifter.
Houston [haustön, håstön], stad i nord-amerikanska
staten Texas, vid Buffalo bayou, 33 km. ofvanom dess
mynning i Galvestonviken. 18,646 innev. (1880). Staden
är Texas’ förnämsta jernvägscentrum och står
äfven medelst floden i segelbar förbindelse med
Galveston. Jerngjuterier, lokomotiv-verkstäder
och andra industriella anläggningar. Liflig
handel. H. anlades 1836 och uppkallades efter
republiken Texas’ förste president, S. Houston,
samt var en kort tid (1837) statens hufvudstad.
Houston [haustön, håstön], Samuel, republiken
Texas’ förste president, f. 1793, kämpade 1813
under general Jackson mot engelsmännen, och
1817 afslöt han på Jacksons uppdrag ett fördrag
med cherokees-indianerna. 1818 lemnade han med
öfverstelöjtnants titel krigstjensten och började
i Nashville studera juridik. 1823–27 var han medlem
af Förenta staternas kongress och 1827–29 guvernör
i Tennessee. Derefter vistades han tre år bland
cherokees och sökte, ehuru utan framgång, skydda
dem emot regeringsombudens svek. 1833 begaf han sig
till det under Mejico lydande Texas och invaldes
s. å. i Texas’ konstituerande församling, på hvars
öfverläggningar han utöfvade ett stort inflytande. Då
Mejicos president, Santa Aña, förkastade församlingens
beslut, förklarade sig Texas 1835 för oberoende och
utsåg H. till öfverbefälhafvare öfver armén. H. slog
Santa Aña 1836 vid San Jacinto och kallades d. 1
Sept s. å. till republiken Texas’ president för tvänne
år. 1841–44 innehade han åter presidentstolen. Sedan
Texas 1845 blifvit införlifvadt med Förenta staterna,
var H. oafbrutet medlem af Förenta staternas
senat och ifrade der ständigt för mensklighet mot
indianerna. 1859–61 var han guvernör i Texas. Död
1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
