Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Houtman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Houtman [haut-], Cornelis de, äfven, efter sin
födelsebygd, kallad Cornelius von Gouda,
nederländsk köpman och grundläggare af Nederländernas
handelsvälde i Ostindien, föddes i midten af
1500-talet. 1593 erhöll han i uppdrag af flere köpmän
i Amsterdam att utforska portugisernas handelsväg
till Indien. För detta ändamål afgick 1595 en liten
flotta af fyra skepp, på hvilken H. hade anställning
som handelsagent. På Java afslöts ett handelsfördrag
med sultanen af Bantam, men till följd af det högre
befälets oenighet kunde expeditionen icke draga någon
annan fördel af sin lyckligen fullbordade resa. 1597
återkom. H. till Nederländerna, men afreste redan
följande år åter till Indien, der han 1599 af sultanen
på Sumatra öfverfölls och mördades.
Houtskär, svensk skärsocken i Östersjön,
hörande till Virmo härad och domsaga, Åbo och
Björneborgs län, Finland. Areal, tillsammans med
förra moderförsamlingen Korpo, 257 qvkm. 1,756
innev. (1880). H. utgör ett imperielt pastorat
af 2:dra kl., Abo ärkestift, domprosteriet. En
gammal tradition, som ännu ej kan anses bestyrkt,
förmäler, att befolkningen ditflyttats från Dalarna
i utbyte mot socknens förre innevånare, som till
straff för visad ohörsamhet mot konungen öfverförts
till de ödsligaste trakterna af nämda landskap.
O. I.
Houx [ou], Jean Le. Se Le Houx.
Houzeau [ouså], Jean Charles, belgisk astronom,
född i Mons d. 7 Okt. 1820, blef biträdande astronom
vid observatoriet i Bruxelles 1846, men lemnade af
politiska skäl denna plats 1848, då han begaf sig
först till Tyskland och England samt derifrån till
Amerika. Der råkade han under inbördeskriget (1861–
65) att i några tidskriftsuppsatser så häftigt ifra
för slafveriets upphäfvande, att hans personliga
säkerhet var hotad. Han flydde derför till Gordon-Town
på Jamaica. Snart återkallades han dock till sitt
fädernesland och utsågs der efter Quetelets död (1876)
till direktör vid observatoriet i Bruxelles. Vid
sidan af sina sysselsättningar såsom praktisk
astronom och observatorii-direktör har H. utöfvat en
ganska omfattande literär verksamhet, icke endast
inom astronomien, utan äfven inom närbeslägtade
vetenskaper, företrädesvis meteorologien och den
fysiska geografien. Särskildt har han sökt väcka
intresse för och underlätta astronomiens studium. Så
har han t. ex. i Vademecum de l’astronome (1882)
jämte en konturteckning af astronomien och dess
historia lemnat en mängd värdefulla bibliografiska
hänvisningar. Ett arbete af monumental betydelse för
studiet af astronomien är den af honom (i förening
med A. Lancaster) utgifna Bibliographie générale
de l’astrmomie, hvaraf hittills (1883) andra delen
utkommit. Derjämte har han utgifvit Physique du
globe et météorologie (1851), Règles de climatologie
(1852), Études sur les facultés mentales des animaux
comparées à celles de l’homme (1872), L’étude de la
nature, ses charmes et ses dangers (s. å.), Le ciel mis
à la portée de tout le monde (1873, 3:dje uppl. 1881),
Résumé de quelques observations faties dans la zone
surtempérée et entre
les tropiques (1875) m. fl. – H. deltog i den
expedition, som utsändes till Texas för att
observera Venuspassagen d. 6 December 1882.
G. E.
Hova, det förnämsta och mest odlade folket och språket
på Madagaskar, har sin egentliga hemort i den centrala
provinsen Imerina. H. A..
Howaldt, Georg, tysk bronsgjutare, född i Braunschweig
1802, död derst. 1883, arbetade först som guldsmed
under sin fader, men reste 1822 till Nürnberg, der
han lärde sig bronsgjutningen och blef 1835 lärare i
dervarande "Gewerbeschule". 1836 kallades han till
professor och lärare i modellering vid Collegium
Carolinum i Braunschweig och utförde i denna stad
en mängd arbeten, dels gjutna i brons, dels drifna i
koppar, af hvilka senare den märkligaste är Brunonia
(en personifikation af Braunschweig) med fyrspann på
slottet i Braunschweig, utförd första gången 1858–63
och efter slottets brand för andra gången 1865–68.
C. R. N.
Howard [haoörd l. håörd], engelsk adlig ätt, hvars
bevisligen styrkta stamfader var Sir William H.,
1297–1308 "chief justice" i öfverdomstolen Court
of common please. Dennes sonsons sonson, Sir Robert
H., blef omkr. 1420 gift med hertigens af Norfolk,
Thomas’ de Mowbray, dotter; och deras son, John H.,
blef 1470 lord H. och 1483 hertig af Norfolk. Hans
son, Thomas H., som 1483 blef grefve af Surrey och
efter faderns död hertig af Norfolk, hade 12 barn,
af hvilka äldste sonen fortplantade norfolkska ätten,
en yngre son blef farfar till Henrik VIII:s femte
gemål Katarina H. (se Katarina), en dotter blef
moder till samme konungs andra gemål, Anna Boleyn,
och sjunde barnet, William H., 1554 upphöjdes till
baron H. of Effingham. Den fjerde hertigen af Norfolk,
som 1572 dömdes förlustig alla sina värdigheter och
lifvet, hade tre söner, af hvilka de två yngre blefvo
stamfäder för friherrliga ätten H. de Walden (1597)
och grefliga ätten Carlisle (1603. Till denna ätt
hörde statsmannen George William Frederick H., earl
of Carlisle). Den äldste sonens son var den bekante
"marmorgrefven" af Arundel (se d. o.), och dennes
sonson, Thomas H., erhöll tillbaka titeln hertig af
Norfolk (1661). Baronerna H. de Walden blefvo 1603
grefvar af Suffolk, 1622 viscounts Andever och
1626 grefvar af Berkshire. Den trettonde hertigens af
Norfolk andre son, Edward George, erhöll 1869 titeln
baron H. of Glossop. William H:s of Effingham son,
Charles H., blef 1596 grefve af Nottingham; men
denna titel upphörde 1681, då Charles’ ätt utdog,
och baroniet öfvergick till en ättling af Charles’
yngre broder William. 1731 blef denna linie greflig
(grefliga ätten H. of Effingham), och 1816 utdog
den, hvarefter baroniet åter öfvergick till en yngre
linie. 1837 återupplifvades grefvetiteln.
Howard, [haoörd l. håörd], John, engelsk filantrop,
reformator af fångvårdsväsendet, föddes något af
åren 1725–27 (i Hackney; d. 2 Sept. 1726 säger den
osäkra inskriften å hans staty i St. Paul). Första
anledningen till hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
