Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heinroth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den första på tyska skrifna handbok i kirurgi,
som tjenade flere generationer såsom vägledning i
denna vetenskap. 1719 kallades H. till professor i
anatomi och kirurgi i Helmstädt, men utbytte 1730
denna professur mot professuren i teoretisk medicin
och botanik samt öfvertog 1740 professuren i praktisk
medicin. I Helmstädt förökade han sitt rykte år för
år; från olika universitet ingingo kallelser till
honom att öfvertaga lediga lärostolar, men han
afböjde alla. En vidsträckt konsultativ praktik förde
honom dock vida omkring. Han var Tysklands främste
kirurg under 18:de århundradet och är derjämte,
känd som en af Linnés häftigaste motståndare. Död i
Helmstädt d. 18 Apr. 1758. R. T-dt.
Heiter, Amalie. Se Amalia, hertiginna af Sachsen.
Hejare, en vigt, som upplyftes till en viss höjd och
åter får nedfalla, för att utöfva verkan genom den
vid fallet förvärfvade lefvande kraften. Hejaren
nyttjas vid flere tillfällen såsom en del af
arbetsmaskiner, t. ex. vid pålkranar, ånghammare
m. m. G. R. D.
Hejde, socken i Gotlands läns södra härad, Hejde
ting. Arealen 7,044 har. 710 innev. (1880). H. bildar
med Väte ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl.,
Visby stifts medelkontrakt.
Hejdeby, socken i Gotlands läns norra härad, Endre
ting. Arealen 2,114 har. 209 innev. (1880). Annex
till Endre, Visby stifts norra kontrakt.
Hejderidare (af T. heide, i bet. skog), en underordnad
tjenstegrad i den gamla jägeristaten.
Hejduk. Se Hajduker.
Hejnum, socken i Gotlands läns norra härad, Bäls
ting. Arealen 4,427 har. 330 innev. (1880). H. bildar
med Bäl ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Visby stifts norra kontrakt.
Hekabe (Lat. Hecuba), Grek. hjeltes., den trojanske
konungen Priamos’ gemål. Se Priamos.
Hekataios (Lat. Hecataeus) från Miletus (omkr. 500
f. Kr.), en bland de s. k. logograferna, eller
de äldsta grekiska historieskrifvarna, Herodotos’
föregångare. Af hans verk återstå blott fragment
(samlade bland "Fragm. Hist. Graec."). De voro af
dels geografiskt, dels historisk-genealogiskt,
på de gamla ort- och stamsagorna grundadt,
men med en viss kritik bearbetadt innehåll.
A. M. A.
Hekate (Lat. Hecate), Grek. mytol., det nattliga
månskenets gudinna, från början troligen härstammande
från Tracien. De homeriska sångerna nämna henne
icke. Enligt ett under senare tid inskjutet och
sannolikt från de orfiske skalderna härrörande ställe
i Hesiodos’ teogoni, hvilket prisar henne såsom
en bland de högsta och mest vördade gudomligheter,
hör hon till titanernas gudastam och är en dotter af
Perses eller Persaios och Asteria (stjernljuset),
hvaremot andra sagor göra henne till dotter af
Zevs med Hera eller med Demeter. Såsom mångudinna
är hon nära beslägtad med Artemis (Diana), men å
andra sidan såsom nattgudinna sammanhörande med
det underjordiska mörkrets gudamakter. Till hennes
rike höra alla nattliga spöken, och hon är den i
andebesvärjelser och trolldomsformler företrädesvis
anropade gudomligheten. I många
lifvets värf gifver hon ett mäktigt bistånd och skydd åt
dem, som förstå att vinna hennes bevågenhet. Dörrarna
voro helgade åt henne, och utanför husen uppförde man
åt henne små helgedomar och bilder, men i synnerhet
hade hon sina älsklingsplatser vid korsvägar och
vägskel (derför äfven kallad trioditis, hos romarna
trivia). Såsom tillhörande tre riken: himlen, jorden
och underjorden, säges hon vara tregestaltad
(trimorfos) och framställdes af den bildande
konsten stundom med tre hufvud eller med en af tre
qvinnokroppar sammansatt gestalt. Såsom hufvudorter
för hennes dyrkan nämnas Samotrake, Beotien, Egina,
Athen. A. M. A.
Hekatomb (Grek. hekatombe, af hekaton, hundra, och
bus, oxe), ursprungligen ett offer af hundra oxar,
men sedermera benämning för hvarje stort offer,
särdeles vid offentliga högtidligheter, då de många
offerdjurens kött tjenade till folkets förplägande.
A. M. A.
Hekla, vulkan på Island, omkr. 50 km. från öns
södra kust, mellan de båda Rang-åarna. Berget, 1,473
m. högt, har efter hand bildats genom utbrotten och
består nästan uteslutande af sand, pimsten, lava och
andra vulkaniska produkter, hopade omkring de fem
kratrarna, som ligga i riktningen n. ö. till s. v.,
den yngsta och största, hvars kägla höjer sig högt
öfver de andras, längst i söder. Denna kägla har,
sedd från den söder derom liggande slätten eller
från hafvet, utseendet af en tämligen spetsig
pyramid. Emedan dess öfre delar nästan alltid
äro snöbetäckta, synes berget höljdt i en hvit
kåpa (Isl. hekla), och deraf har det fått sitt
namn. Sedan 1104 har H. haft aderton utbrott,
hvilka efter hand förvandlat hela omgifningen
till en öcken. Bland de mest ödeläggande omtalas
utbrotten 1300, 1636, 1693 och 1766. Det sista
egde rum 1845. Då mättes askpelaren, som befanns
höja sig mera än 5,000 m. öfver hafvets yta. Under
vintern 1879–80 föreföll ett ganska stort utbrott
i lava-öcknen n. ö. om H. – Till H. har af gammalt
knutit sig mycken vidskepelse. I "Kongespejlet"
omtalas det som nedgång till helvetet, hvarifrån
"jordelden" kom. På hexeriprocessernas tid gällde det
i Danmark och Norge – under namnet "Hekkenfjäld",
"Hekkenfeldt"; jfr Sv. "Heklefjäll" – som en af
hexornas samlingsplatser, hvilken i anseende stod
tillbaka endast för Bloksbjerg (Sv. Blåkulla).
C. R.
Heklungar (af Fornn. hekla, kort rock) kallades i
slutet af 12:te årh. det politiska parti i Norge, som
stod på konung Magnus Erlingssons sida. Namnet hade
deras motståndare birkebenarna på spe gifvit dem.
O. A. Ö.
Hektar. Se Metersystemet.
Hektik, hektisk feber (af Grek. hektikos, som har en
egenskap), med., kallar man den tärande, med stark
afmagring, ymnig, klibbig svett, hastig, liten puls,
hög, i synnerhet om aftnarna stegrad temperatur
förenade kroniska feber, som uppträder i senare
stadiet af lungsot, vid kronisk suppuration o. d.
F. B.
Hektograf (af Grek. hekaton, hundra, och grafein,
skrifva), apparat för mångfaldigande af skrifvelser,
enklare teckningar o. s. v., hvilka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
