Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guadeloupe - Guadet, Marguerite Élie - Guadiana - Guadiana (stad) - Guadiana Menor - Guadix - Guaduas - Guaicuri (Guaycuros, Waicuros) - Guaimas (Guaymas, Gueimas) - Guainia (Waini) - Guaira, La (La Guayra) - Guajacum - Guajak-harts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en del af S:t Martin. Areal 1,869,65
qykm. 185,460 innev. (1878). Guvernementet
är deladt i 3 arrondissement (Basse-Terre,
Pointe-à-Pitre och Marie-Galante), 11 kantoner och
33 kommuner. Det har en lokalrepresentation af 36
medlemmar samt skickar 1 senator och 1 deputerad
till franska nationalförsamlingen. G, bildar ett
särskildt biskopsstift (Basse-Terre). som lyder under
ärkebiskopen af Bordeaux. Hufvudstad är Basse-Terre,
förnämsta handelsplatsen Pointe-à-Pitre.
Guadet [guade], Marguerite Élie, fransk
revolutionsman, f. 1755, var vid revolutionens
utbrott, 1789, advokat i Bordeaux och utsågs 1791
till representant i lagstiftande församlingen. Der
slöt han sig till girondisterna och blef snart en
af deras förnämsta män. Den 14 Jan. 1792 genomdref
han i församlingen ett beslut att alla fransmän,
som underhandlade med främmande makter om Frankrikes
författning, skulle förklaras för förrädare. Invald
i nationalkonventet (1792), fordrade han, ehuru
förgäfves, Septembermordens bestraffande och angrep
tillsammans med Louvet i Oktober Robespierre och
bergpartiet. Han var en af dem, som röstade för Ludvig
XVI:s afsättning. Liksom de öfrige girondisterna
häktades G. d. 2 Juni 1793, men lyckades fly ur
fängelset. Styrelsens spårhundar upptäckte honom
slutligen på hans faders gård, Libourne, och förde
honom till Bordeaux, der han guillotinerades d. 17
Juli 1794.
Guadiana (af Arab. Vadi Ana, "floden Ana"), Lat. Anas,
en af pyreneiska halföns fem hufvudströmmar. Enligt
ett äldre antagande skulle en bäck (Guadiana Alto),
som uppstår i det öde Campo de Montiel ur en rad
af tretton små sjöar (Lagunas de Ruidera), men som
efter ett kort lopp försvinner i ett kärr, vara
G:s ursprung. Nyare geografer betrakta dock som
G:s källflod den vida längre, ehuru vattenfattiga,
Zancara, som rinner upp på högslätten i prov. Cuenca
och förenar sig med Gigüela. Omkr. 40 km. nedanför
denna förening mottager Zancara afloppet från fjorton
vattenrika källor, hvilka bryta fram ur kalkbottnen
och af folktron betraktas som den åter framträdande
G., hvarför de kallas "G:s ögon" (Ojos de G.) och
deras aflopp G. Bajo. Floden flyter sedan i vestlig
hufvudriktning under många bukter till Portugals
gräns, mottagande från h. bifloderna Bullaque och
Ruecas samt från v. Jabalon, Zujar och Matachel. Vid
Portugal vänder floden sig mot s., bildar tvänne
gånger gräns mellan detta land och Spanien samt faller
ut i Cadiz-bukten. Mynningen är genom sandbankar och
öar delad i flere kanaler och kan passeras endast af
små fartyg. G:s längd från Ojos är omkr. 650 km.,
från Zancaras källor öfver 800 km. Floden, som är
segelbar från Mertola, 65 km., är i allmänhet smal
och vattenfattig; i Portugal vid Pulo do Lobo förer
den knappast mer vatten än vid Ojos. Om sommaren
uttorkar den t. o. m. delvis.
Guadiana, stad i Mejico. Se Durango 2.
Guadiana Menor, flod i södra Spanien, biflod till
Guadalquivir, uppstår i prov. Granada genom förening
af källfloderna Guardal
l. Barbata och Fardes l. Rio de Guadix, af hvilka
den förra har sina källor på La Sagra, den senare på
norra sidan af Sierra Nevada. G. är både längre och
vattenrikare än hufvudfloden Guadalquivir.
Guadix [-dich], stad i spanska prov. Granada,
på en fruktbar slätt vid Fardes l. Rio de
Guadix, en af Guadiana Menors källfloder. 11,787
innev. (1877). Biskopssäte. Staden är omgifven af
gamla murar och har ruiner af ett moriskt kastell
(alcazaba). Omkr. 10 km. v. om G. ligger badorten
Graena, med jern- och svafvelhaltiga varma källor,
hvilka begagnades redan af morerna.
Guaduas, stad i syd-amerikanska republiken Columbia,
staten Cundinamarca, i en högdal (1,022 m. öfver
hafvet) vid vägen mellan Bogota och Honda. Omkr. 8,000
innev.
Guaicuri (Guaycuros, Waicuros), ett, som man tror,
af spaniorerna uppfunnet namn på en i södra delen
af Gamla Kalifornien bosatt, till Monqui hörande
folkstam. H. A.
Guaimas (Guaymas, Gueimas), en nordamerikansk stam,
bosatt vid Kaliforniavikens östra kust, vid nedre
loppet af Rio de San José (mellan floderna Sonora
och Jaqui). H. A.
Guainia (Waini), en i kustlandet mellan
Orinocos och Essequibos mynningar bosatt stam
(jfr Schomburgk "Reise in Britisch Guiana", 1847),
Andra resande, såsom Quandt ("Nachricht von Surinam
und seinen einwohnern", 1807) utsträcka deras
område öster om Essequibo ända ned till Surinam.
H. A.
Guaira, La (La Guayra), stad i syd-amerikanska
republiken Venezuela, förbundsdistriktet Caracas,
vid Karibiska hafvet, 10 km. n. om staden Caracas,
hvars hamn det är. 6,763 innev. (1873). Staden har
ett synnerligen pittoreskt läge på den smala, ytterst
heta (28-29° C. medeltemperatur) kustremsan mellan
hafvet och kustkordillererna samt drifver en betydande
handel, ehuru den endast har en öppen redd. 1875-76
in- och utgingo omkr. 3,300 fartyg. Importen uppgår
till 24 mill. kr. och exporten till 15 mill., mest
kaffe, kakao, bomull, indigo och trä.
Guajacum L., bot., farmak., trädslägte af
nat. fam. Zygophylleae R. Br., kl. Decandria
L. G. officinale L. har motsatta blad, med 1-3 par
trubbigt ovala, helbräddade, läderartade småblad,
utan uddblad. Blommorna äro långskaftade, 6-10
tillsammans i enkla flockar. Foderbladen äro 5,
olika, snart affallande; kronbladen äro 5, blåa;
ståndarna äro 10; fruktämnet är platt-tryckt,
tvårummigt; af de 8 fröämnena i hvarje rum utvecklas
blott 2 i den omvändt hjertformiga, skarpkantade
och med spröt försedda frukten. Detta träd har
en höjd af 10-12 m., med en vidsträckt krona af
gaffelformigt delade grenar. Guajakträdet växer å
Vestindiens öar, företrädesvis Jamaica, Haiti och
S:t Thomas, och har alltsedan Amerikas upptäckande
varit användt i medicinen. Det är dess ved och harts
som användas mot syfilis och gikt. Se Guajak-harts
och Guajak-ved. O. T. S.
Guajak-harts, Resina Guajaci, farmak., beredes på
det sätt att meterlånga stycken af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
