Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guajak-harts - Guajakol - Guajak-ved - Guajan l. Guam - Guajavaträd - Guajiros - Guala (Gwala) - Gualaches - Gualatieri (Huallatieri) - Gualdo Tadino - Gualillos-passet l. Hualillos-passet - Gualior - Gualöf - Guam - Guamares (Guamanes) - Guamas - Guanacon l. Huanacon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guajak-ved genomborras med en smal kanal längs
midten; den ena änden af vedstycket upphettas i
eld, då hartset smälter ur veden och utrinner genom
centralkanalens utåt och nedåt riktade mynning samt
uppsamlas (vanligast) i kalebasser. Man kan äfven
erhålla hartset genom att i saltvatten koka splittror
af guajak-ved. hvarvid hartset smälter ut ur veden och
flyter upp. I vanligt sött vatten sjunker såväl veden
som hartset. Guajak-hartset föres mest från Jamaica i
större eller mindre tämligen spröda massor af obestämd
form, med yttre ytan svartgrön, splittrig och ofta
något öfverpudrad af ett grågrönaktigt pulver;
friska brottytor äro glasglänsande brungröna,
i tunnare kanter eller splittror genomskinande
med något åt rödbrunt dragande skiftning. Nyss
beredt pulver är hvitgrått, men blir snart i luften
grönaktigt. Vid vanlig värme har hartset en föga
märkbar lukt och smak, men förorsakar en rifvande
eftersmak i svalget; om det smältes (+85°),
utvecklar det en vaniljlik lukt; det löses något
i kokande vatten, föga i eter, lätt i sprit. En
mera sällsynt handelsform är R. Guaj. in lacrymis
l. granis, som består af droppformiga, rundade eller
något utdragna stycken, för öfrigt liknande den
vanliga formen, R. Guaj. in massis. – Egendomlig är
guajak-hartsets egenskap att genom oxiderande ämnens
inverkan antaga en grön eller blå färg, icke en röd,
hvilket är det vanligaste då växtfärger påverkas af
oxiderande ämnen. Guajakhartset nyttjas i form af
pulver, piller, emulsion eller tinktur för samma
medicinska ändamål som guajak-ved. O. T. S.
Guajakol (af guajacum och Lat. oleum, olja), kem.,
en färglös, af vanilj luktande olja, som bildas vid
torr destillation af guajakharts och förekommer i
boktjära. G. är metyletern till pyrokatekin, C6H4
(OH)(OCH3), och har framstälts på syntetisk väg.
P. T. C.
Guajak-ved, Lignum Guajaci, pockenholz,
farmak., bör, enligt Sv. Farmak., såsom drog utgöras
endast af den inre veden eller kärnveden (duramen)
af större och gröfre grenar af Guajacum officinale
L. Denna ved kommer till Europa i större eller
mindre block af centnersvigt, hvilka äro mycket
svåra att klyfva, emedan vedknippena korsa hvarandra
och det rika innehållet af harts gör veden tillika
mycket hård. Kärnvedens färg är mörkt brungrön,
fläckvis med någon dragning åt blekgult. Stammens
yttre vedlager (alburnum, hvitveden) har en blekgul
färg, emedan densamma innehåller föga harts. Vid
uppvärmning luktar kärnveden snarlikt benzoe,
men är eljest luktlös. Guajak-ved begagnas
för sin hårdhets skull ofta till kägelklot
o. d. samt för medicinskt ändamål i form af
dekokt mot gikt och syfilis. Jfr Guajak-harts.
O. T. S.
Guajan [-chan], l. Guam, den sydligaste och största ön
bland Marianerna i Mikronesien. Arealen 514 qvkm. Ön,
som har en långsträckt form, är till största delen
bergig, men väl bevattnad och bördig samt producerar
ris, socker, kakao och indigo. Den omgifves nästan
fullständigt af korallref. 1873 hade ön 7,000 innev.,
1876, enligt kapten Knorr, endast 5,800, deraf 5,000
infödde, 340 deporterade och 460 soldater. – Staden
Agaña, på vestra kusten, är den spanske guvernörens
säte och hade 1876 (enligt Knorr) 3,000 innev. (1873:
5,055). – Jfr Marianerna.
Guajavaträd, Psidium Guajava Raddi, bot., farmak.,
ett i Syd-Amerika och Vestindien vildt samt derstädes
och i södra Asien ofta odladt träd, af Myrtnarnas
familj och Linnés kl. Icosandria, hvars äpple-
eller päronlika, gröna eller gula bärfrukter hafva
ett synnerligen välsmakande kött, omslutande en mängd
små glänsande frön. De omogna frukterna äro bittra och
sammandragande samt begagnas mot diarré. Rot och blad
hafva förr varit officinella i trädets hemland såsom
adstringerande droger; barken nyttjas till garfning
och till pappersberedning, O. T. S.
Guajiros [-chiros], en syd-amerikansk stam,
som bebor den nordligaste delen af Columbia,
den vester om Maracaybo-viken utskjutande halfön
Guajira ned till Rio de la Hacha. G. räknas jämte
de s. om dem boende Tayronas och Caquetios
till de isolerade stammar i norra Syd-Amerika,
hvilkas sammanhörighet med de i dessa trakter
förr så talrika, men nu fåtaliga kariberna är
sannolik, ehuru ännu icke bevisad. De skildras
af äldre spanska historieskrifvare (Piedrahita,
1688, Simon, 1627) som fullkomligt vilda, utan
åkerbruk, kläder och bostäder, men af nyare (Alcedo,
"Diccion. geogr.-hist. de las Indias occid.,"
1786) såsom flitiga bomullsodlare och köpmän.
H. A.
Guala (Gwala) kallas inom provinserna Bengalen
och Orissa den folkklass, som hufvudsakligen lefver
af boskapsskötsel. Jfr Sherring "Hindu tribes and
castes", 1872. H. A.
Gualaches [-latjes], en syd-amerikansk mellan floderna
Paraguay och Paraná bosatt stam, hörande till
Guarani (se d. o.). H. A.
Gualatieri (Huallatieri), bergstopp bland Anderna i
Syd-Amerika, på gränsen mellan Peru och Bolivia. Det
är en ännu verksam vulkan af omkr. 6,000 m. höjd.
Gualdo Tadino, stad uti italienska prov. Perugia, vid
jernvägen mellan Ancona och Rom. Omkr. 8,000
innev. G. har sitt namn efter den fornromerska
staden Tadinum, hvars ruiner, upptäckta 1750, ligga
i närheten.
Gualillos-passet l. Hualillos-passet [-liljos-], ett
omkr. 4,500 m. högt pass öfver peruanska Anderna i
Syd-Amerika, genom hvilket vägen leder från Arica
och Tacua (i Peru) till La Paz (i Bolivia). Passet
beherskas af det 5,185 m. höga Nevado de Gualillos.
Gualior. Se Gwalior.
Gualöf, socken i Kristianstads län, Villands
härad. Arealen 1,979 har. 675 innev. (1880). Annex
till Vestra Ljungby, Lunds stift, Villands kontrakt.
Guam. Se Guajan.
Guamares (Guamanes), en stam af Mejicos
urinvånare. Jfr Guachichiles. H. A.
Guamas. Se Guanas.
Guanacon l. Huanacon, Auchenia huanaco, zool.,
hör till lamadjurens familj och är jämte laman det
största af Syd-Amerikas vilda landdäggdjur samt,
ehuru endast förekommande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
