Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hasledsgalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ridhästar, hos hvilka en större fjederkraft
är erforderlig. Ingen led inom djurkroppen är
utsatt för så många lidanden som hasleden. De
allmännaste af dessa äro spatt (benspatt
och harspatt), ledgalla, sengalla och piphas.
C. A. L.
Hasledsgalla. Se Ledgalla.
Hasler (Hassler), Hans Leo von, tysk
tonsättare, föddes i Nürnberg 1564 och
studerade efter 1584 någon tid i Venczia under
Andrea Gabrieli tillsammans med dennes brorson
Giovanni. Hans stil har derför mycken likhet med
de båda venezianernas; de mindre canzonetterna
och madrigalerna erinra mer om Andrea, de större
dubbelchöriga verken mer om Giovanni. Dock är
H. vida mera än en efterhärmare, och han stod hos
sina samtida i stort anseende. Han lefde flere år
vid kejsar Rudolf II:s hof i Prag, blef upphöjd
i adelsstånd, trädde 1608 i kursachsisk tjenst
och dog 1612. Bland hans kompositioner må nämnas
XXIV canzonette (1590), Cantiones sacrae (1591),
Concentus ecclesiastici (1596), Neue teutsche gesäng
(1596), Cantiones novae (1597) och Lustgarten
deutscher gesänge (1601), hvarur den mycket använda
koralen "Herzlich thut mich verlangen" är hemtad.
A. L.
Haslidalen (Hasle), i trängre mening Aars öfversta
dal, i Berner Oberland i Schweiz, i vidsträcktare
mening Aars hela 40 km. långa dal från flodens
källor till Brienz-sjön. Haslidalen är rik på
vackra naturscenerier, särskildt vattenfall och
glacierer: Handecks- och Reichenbachs-fallen,
Lauteraar- och Finsteraar-glaciererna m. fl. Mot
n. är dalen öppen på ömse sidor om Brienz- och
Thunsjöarna, men är på öfriga sidor omsluten af
berg och står endast genom höga pass i förbindelse
med de omgifvande landskapen: Engelberger Joch
i Genteldalen och Susten i Gadmendalen mot
n. ö. samt Grimsel och Grosse Scheideck mot s. och
s. v. H. anslöt sig 1334 frivilligt till Bern och
åtnjöt derför ända till 1798 privilegier framför
hvarje annan del af kantonen. Jämte sidodalar
(området Oberhasle) innehåller H. sex kommuner:
Gadmen, Guttannen, Hasleberg, Innerkirchen,
Meyringen och Schattenhalb. – Innevånarna i H. anses
af flere svenske författare, bl. a. E. G. Geijer och
A. E. Holmberg, vara afkomlingar af skandinaver,
som utvandrat till Alperna, och detta antagande
vinner redan deri ett stöd att väsentliga olikheter
i språk, seder, kropps- och ansiktsbildning finnas
mellan innevånarna i H. och befolkningen i de
omgifvande dalarna. Mera bevisande för teoriens
riktighet är tillvaron både i H. och Sverige af en
tradition om en svensk utvandring till Schweiz. I
Meiringens arkiv finnes nämligen en 1534 verkställd
tysk öfversättning af en äldre latinsk handskrift,
i hvilken utvandringen till H. skildras. Den svenske
historieskrifvaren Ericus Olai (d. 1486) omtalar en
svensk utvandring till Schweiz, och äfven Gustaf Vasa
omnämner en sådan i ett plakat af d. 19 Apr. 1555. Vid
en underhandling med Edsförbundet åberopade Gustaf
II Adolf svenskarnas slägtskap med innevånarna i
Schweiz.
Haslingden, stad i engelska grefskapet Lancaster,
s. ö. om Preston. 14,333 innev. (1881). Bomulls-
och sidenfabriker samt jernverk. I nejden kolgrufvor
samt sten- och skifferbrott.
Haslinger, tysk musikfirma, grundad af Tobias H.,
f. 1787, d. 1842, hvilken kom till Wien 1810, inträdde
först som bokhållare, sedan såsom associé i den
steinerska musikhandeln och 1826 blef ensam egare af
densamma. Hans son Karl H., f. 1816, d. 1868, öfvertog
derefter rörelsen under firma: "Karl H., quondam
Tobias", hvilken ännu består, sedan affären 1875 genom
köp öfvergått till Schlesinger i Berlin. Lanners och
Strauss’ dansmusik bildar en betydlig del af firmans
förlag, der för öfrigt Schubert, Beethoven, Spohr,
Liszt, Moscheles, Hummel m. fl. äro representerade.
A. L.
Hasmonéer, judisk prest- och konungaslägt. Se
Makkabéer.
Hasner. 1. Leopold von Artha H., österrikisk
statsman och skriftställare, f. 1818, blef 1848
redaktör för den officiella "Prager zeitung"
samt 1849 e. o. professor i rättsfilosofi och
1851 professor i statsvetenskap vid universitetet
i Prag. 1861 valdes han till medlem af böhmiska
landtdagen och österrikisk riksrådets andra kammare
samt egnade sig från denna tid nästan uteslutande
åt det politiska lifvet. 1863 blef han president
i österrikiska representantkammaren och i det
s. k. undervisningsrådet samt utnämndes 1865 till
professor i nationalekonomi vid universitetet i
Wien. 1867 blef han liftidsmedlem af herrehuset
samt var 1868–70 undervisningsminister (såsom
sådan genomdref han en ny folkskolelag trots
biskoparnas motstånd) och d. 1 Febr.–d. 5 April 1870
ministerpresident. Sedan dass har han i böhmiska
landtdagen och österrikiska herrehuset verkat såsom
ledare för det författningstrogna partiet. H. har
författat bl. a. Grundlinien der philosophie des
rechts und seiner geschichte (1851) och System der
politischen oekonomi (1860). – 2. Josef von Artha H.,
böhmisk ögonläkare, den föregåendes broder, f. 1819,
studerade medicin i Prag, tjenstgjorde 1842–46
såsom assistentläkare vid ögonkliniken derstädes och
nämndes 1848 till docent i ögonläkekonst. 1852 blef
han e. o. professor och 1856 ordinarie professor
i Prag. Bland hans många skrifter märkas: Entwurf
einer anatomischen begründung der augenkrankhtiten
(1847), Beiträge zur physiologie und pathologie des
thränenableitungsapparats (1851), Ueber die benutzung
foliirter linsen zur untersuchung der augen (1854),
Klinische vorträge über augenheilkunde (1860–66),
Die statopathien des auges (1869), Beiträge zur
physiologie und pathologie des auges (1873) och
Die grenzen der ackommodation (1875). Sedan 1869
är H. en af utgifvarna af "Vierteljahrsschrift für
praktische heilkunde".
Haspel, mek., en ofta använd benämning för maskiner
eller delar af maskiner, med hvilka linor, garn,
papper etc. upplindas. – Korshaspeln utgöres af en i
tappar liggande vals, genom hvilken flere häfstänger
gå i en mot axeln vinkelrät riktning. På dessa
häfstänger utöfvas den kraft, hvarmed man uppfordrar
lasten. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
