Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haruggla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hampväxten, Cannabis indica, hvilken icke är botaniskt
skiljbar från den i Europa odlade C. sativa L.,
lemnar materialet till orientens såsom njutningsmedel
så högt värderade hasjisch. Den europeiska hampan
saknar nästan alldeles de narkotiska egenskaper,
som utmärka den indiska formen. Af den indiska
hampan finnas flere handelsformer med hinduiska
namn såsom guaza, gunjah (ganjah l. gandsja)
och bang (snbji, sidhi), af hvilka särskildt
den förstnämnda af araberna kallas hasjisch
och är upptagen i Sv. farmakopén till beredande
af det narkotiska Extractum Cannabis indicae. De
torkade, något sammanpressade, hartsrika, blommande
smågrenarna af hampans honstånd utgöra guaza, och
deraf beredas olika slag af hasjisch. Vanligen beredes
hasjisch på det sätt att guaza kokas i vatten och
en tillblandad mindre mängd färskt, osaltadt smör,
hvilket upplöser hartset å drogen och utdrager dess
halt af flyktig olja, hvilka båda beståndsdelar anses
vara de verksamma ämnena i hasjisch. Afkoket silas
sedan genom en grof duk och afdunstas tills det
får tjock syrups stadga. Sålunda beredt extrakt har
en gröngulaktig färg och en obehaglig lukt, hvarför
man, i afsigt att förbättra denna, tillsätter rosen-
eller jasminolja. Af sådant extrakt intages 3 till 4
gr., vanligen i en liten kopp svart kaffe, då man
vill förskaffa sig ett behagligt sinnesrus. Af
detsamma beredes genom tillsättande af socker,
mandel, pistaciekärnor o. d. ett slags konfekt,
i Kairo benämnd daouamesk, hvaraf fordras större
dos för att framkalla de för hasjisch egendomliga
verkningarna. Många andra beredningar eller
uppblandningar af hasjisch, med t. ex. fikon, dadlar,
honung, peppar, ambra, mysk, förekomma under olika
namn i orientens basarer. De säljas ofta endast i
smyg, emedan hasjisch-njutningen i de flesta land
icke är tillåten. I sanning underbara äro i många
fall verkningarna af hasjisch, men de yttra sig ofta
olika hos olika individer och till följd af olika
doser. Efter förtärandet af hasjisch inställer
sig alltid tyngd i hufvudet, stundom äfven värk,
förnimmelse af stegrad värme och svindel samt
öronsusning. Pupillerna blifva alltid utvidgade,
och långsynthet är dermed förbunden. För många
synas under hasjisch-rus alla föremål få en ofantlig
utsträckning, som aldrig tager något slut, och målade
bilder synas stereoskopiska eller tyckas antaga ett
förkroppsligadt tillstånd och derjämte rörlighet,
så att de framstå fritt och lefvande från taflans
duk. Sinnenas skärpa förslöas hos somliga, men stegras
hos andra. Vanligen inträder en höjning af kraften
hos alla själsförmögenheter och derjämte merendels
en mycket glad stämning, betydlig skrattlust och ofta
obetvingliga utbrott af skallande skratt, ofta utan
bestämd orsak, men ibland föranledda genom synen af
bisarra bilder och karrikaturer. Benägenhet för sömn
inställer sig hos alla, men under olika perioder
af ruset. Medvetandet är fullkomligt ostördt. Vid
insomnandet framträda gyckelbilder för ögonen; ofta
märkes ett angenämt färgspel. Marken kännes försvinna
under fötterna, man erfar en icke obehaglig känsla
af omsvängning i luften och man genomflyger
vida himmelsrymder. Hos åtskilliga iakttages dock en
stor tröghet i rörelserna, osäker gång och darrning
i händerna; hvaremot hos många visar sig en häftig
benägenhet att larma, rasa och förstöra, allt under
ostördt medvetande. Hos somliga, som pröfvat hasjisch,
har detta medel visat sig kunna förundransvärdt ändra
föreställningarna om tid och rum. De hafva tyckt
sig genomlefva årtusenden, aldrig nått något slut på
en föreliggande väg och sett det mål de velat uppnå
ständigt vika tillbaka. – Under natten efter ruset
inträder en djup sömn, hos några utan, hos andra med
drömmar af vexlande beskaffenhet. Hos alla framkallar
hasjisch efteråt en betydlig stegring af matlusten;
och inga eller högst obetydliga efterverkningar
uppträda. Hasjisch förorsakar icke förstoppning. I
Ostindien har man funnit, att hasjisch kan framkalla
s. k. katalepsi, under hvilket tillstånd lederna låta
böja sig, nästan som vore de af vax, och lemmarna
bibehålla oförändradt, i trots af tyngdlagen, den
ställning man gifver dem. Af denna anledning lärer
hasjisch begagnas af Indiens såsom helige ansedda
botgörare, fakirerna; hampan kallas der äfven
"fakirernas ört". En förfärlig rol spelade hasjisch
under korstågens tid (jfr Assasiner). – För beredande
af hasjisch, som äfven begagnas blandad med tobak
till rökning, odlas den indiska hampan icke blott
i sitt hemland (Persien, Ostindien), utan äfven i
hela inre Afrika, och man uppgifver vanligen,
att 300 mill. menniskor skola begagna hasjisch
såsom njutningsmedel, en med säkerhet öfverdrifven
siffra. Hampextraktet nyttjas i Europa någon gång
såsom smärtstillande och sömngifvande läkemedel.
O. T. S.
Hasle, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Hasselrörs tingslag. Arealen (hvari inräknats Enåsa
kapell) 7,883 har. 1,321 innev. (1880). H. bildar
jämte Berga och Färed samt Enåsa kapell ett till
egarna af säterien Börstorp och Säby patronelt
pastorat af 1:sta kl., Skara stift, Norra Vadsbo
kontrakt.
Hasle, stad på vestra kusten af ön Bornholm, omkr. 11
km. n. om Rönne. 1,080 innev. (1880). Fiske (lax
och sill) och landtbruk. I närheten stenkolsgrufvor
och tegelbruk. E. Ebg.
Hasle-Bösarp, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Arealen 402 har. 313 innev. (1880). Annex till
Solberga, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Has-led, den emellan skankbenet (tibia) och skenbenet
(metatarsus) befintliga led, som hos våra däggande
husdjur är till byggnad i hufvudsak öfverensstämmande
med hälen eller tarsalleden hos menniskan. Hos de
husdjur, hvilka menniskan använder såsom dragare eller
riddjur, är det af synnerlig vigt att hasen har en
ändamålsenlig form och är af felfri beskaffenhet. Hos
hästen bör hasen hafva en, i förhållande till djurets
storlek, tillbörlig bredd och tjocklek. Skankbenet bör
jämnt öfvergå i hasen samt denna åter till skenbenet,
utan att några tvära afbrott i ledens bredd eller
tjocklek förekomma. Likaså måste den vinkel, som
skankbenet och skenbenet bilda med hasen, vara mera
trubbig hos arbetshästar och dragoxar, än hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
