Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haag, residensstad i konungariket Nederländerna - Haapajärvi, härad i Uleåborgs län, Finland - Haapajärvi, socken i nämnda härad - Haapakoski, masugn och puddelverk i Pieksämäki socken, S:t Michels län, Finland - Haapaniemi, kronohemman i Rantasalmi socken och härad, S:t Michels län, Finland - Haapavesi, socken, belägen kring Pyhäjoki elf och Haapavesi sjö inom Haapajärvi härad, Salo domsaga - Haar, bergsrygg. Se Haarstrang - Haarlem l. Harlem, stad i nederländska prov. Nord-Holland vid den lilla floden Spaarne - Haarlem, Cornelisz van. Se Cornelisz - Haarlemmermeer var förr ett innanvatten nära staden Haarlem i Nederländerna - Haarlingen l. Harlingen, sjöstad i nederlänska prov. Friesland - Haarni. Se Aarni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1659) mellan England, Frankrike och Holland, den
s. k. trippelalliansen mellan England, Holland och
Sverige (1668), garantitraktaten mellan Sverige
och Holland (1681), konserten i H. (1710) samt
quadruppelalliansen (1718). Söder om H. ligger
den berömda parken het Bosch, med en djurgård
och det kungliga lustslottet ’tHuis ten Bosch,
uppfördt 1647, hvars förnämsta prydnad utgöres af
Oraniensalen, mästerligt dekorerad af Jordaens.
S. A. L.
Haapajärvi. 1. Härad i Uleåborgs län, Finland,
omfattar tillsammans nio kommuner. Areal 730,700
har. 29,839 innev. (1880). – 2. Socken i nämnda
härad, belägen kring Kalajoki elf, inom Piippola
domsaga. Areal 85,150 har. 4,236 innev. (1880), alla
finnar. Socknen utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Kalajoki prosteri, Kuopio stift.
O. I.
Haapakoski, masugn och puddelverk i Pieksämäki
socken, S:t Michels län, Finland, privilegieradt
1842. Det har för tackjernstillverkning 1 masugn
med 1 form och pipa, rymmande 40 kbm. kol,
och 1 turbin samt för stångjernstillverkning 2
puddlingsugnar, 3 torkugnar, 1 vattenhammare och 2
vattenhjul. Driften har hvilat under flere år; senast
(1877) tillverkades 167,819 kg. tackjern, utgörande
28,91 proc. af förbrukade 580,400 kg. sjömalm,
upphemtad i närheten. År 1874 utgjorde tillverkningen
af tackjern 918,760 kg. och af stångjern 1,035,300
kg. H. eges af ett bolag. O. I.
Haapaniemi, kronohemman i Rantasalmi socken och
härad, S:t Michels län, Finland. På förslag af
dåvarande öfversten och chefen för Savolaks brigad,
den beryktade G. M. Sprengtporten, grundades på
H. en krigsskola, som, med afbrott under kriget
1788-90, var i verksamhet från 1780 till 1808, då hon
genom ryska härens infall upplöstes. Läroanstalten
upprättades åter 1812, under benämningen Topografiska
korpsen på Haapaniemi och med den inskränktare
bestämmelse, som af namnet angifves. 1816 utvidgades
emellertid läroplanen i syfte att officerare för de
flesta militärkårer skulle kunna utbildas; men en
vådeld, som 1818 lade kårens byggnader i aska, afbröt
för alltid på denna plats verksamheten i anstalten,
hvilken derefter flyttades till Fredrikshamns
stad och erhöll benämningen Finska kadettkåren (se
Fredrikshamn). O. I.
Haapavesi, socken, belägen kring Pyhäjoki
elf och Haapavesi sjö inom Haapajärvi härad,
Salo domsaga, Uleåborgs län, Finland. Areal
106,380 har. Befolkningen finsk, 4,666
pers. (1880). Postexpedition. – H. har i kyrkligt
afseende förut lydt under Pyhäjoki, men utgör faktiskt
sedan 1874 ett särskildt konsistorielt pastorat af
2:dra kl., hörande till Kalajoki prosteri och Kuopio
stift. O. I.
Haar [har], bergsrygg. Se Haarstrang.
Haarlem, [har-] l. Harlem, stad i nederländska
prov. Nord-Holland vid den lilla floden Spaarne
och jernvägslinien Amsterdam–Rotterdam, 6 km. från
Nordsjön. 38,152 innev. (1880). Staden är säte för
guvernören öfver Nord-Holland samt för en jansenistisk
och en romersk-katolsk biskop. H. är trots sitt
oregelbundna byggnadssätt
en af landets vackraste städer. Bland mera märkliga
byggnader må nämnas S:t Bavokyrkan (Groote Kerk)
från slutet af 15:de årh., med ett 80 m. högt torn
och ett af de största orgelverk i verlden (64 register
och 5,000 pipor), samt rådhuset, fordom grefvarnas af
Holland palats, restaureradt 1633, med många porträtt
och en dyrbar samling gamla tryckalster. Staden eger
en vetenskapsakademi, stiftad 1752, med ett rikt
naturaliekabinett; vidare en akademi för de sköna
konsterna och en botanisk trädgård. Teylerska
stiftelsen till främjande särskildt af de
naturvetenskapliga studierna har ett astronomiskt
observatorium och storartade samlingar samt förfogar
öfver mer än 150,000 kr. årligen till prisbelöning
af skrifter o. s. v. För öfrigt märkas 1 gymnasium,
1 högre borgareskola, 1 realskola för flickor och
ett berömdt lärareseminarium. I H. finnes Hollands
äldsta tryckeri, äfvensom en staty öfver Koster, som
för lokalpatriotismen gäller för boktryckerikonstens
uppfinnare. H. är mest bekant för sin ofantligt
uppdrifna blomsterodling ("Haarlemlökar"), hvilken
tagit i anspråk hela den närmaste omgifningen och
utgör innevånarnas förnämsta inkomstkälla, ehuru den
fordom varit mera gifvande än nu. Många trädgårdar
i Europa och t. o. m. utom denna verldsdel förses
derifrån. Mycket bidraga härtill byarna Bloemendaal
och Overveen, båda belägna invid dynerna. Den öfriga
industrien är af ingen vigt, linneblekningen samt
tillverkningen af bomullsväfnader dock undantagna. –
H. var redan i 12:te årh. en betydande stad. 1572-
73 hade det att utstå en 7 månaders belägring af
spanjorerna, hvilken slutade med dess intagande
och ett fruktansvärdt blodbad. H. nådde sin största
blomstring genom en stor inflyttning af fransmän under
17:de årh. – I stadens närhet ligga den vackra parken
Haarlemmer Hout, Hartekamp, der Linnés "Systema
naturae" såg dagen, samt en mängd präktiga villor,
tillhöriga Amsterdams rika köpmän. S. A. L.
Haarlem [har-], Cornelisz van. Se Cornelisz.
Haarlemmermeer [harlemermer] var förr ett innanvatten
nära staden Haarlem i Nederländerna. Genom
Spaarnefloden stod det i förbindelse med Ij och
Zuiderzee samt hade genom hafvets inverkan under tre
århundraden vuxit till flere gånger sin ursprungliga
vidd och derigenom blifvit hotande för städerna i
dess granskap. Dess djup var 4–5 m. År 1840 skred
man till dess torrläggning, hvilken afslutades 1853
och kostade 20 mill. kr. Landvinningen, som uppgick
till 190 qvkm., största delen bördig åkerjord,
utgör numera kommunen H., hvilken omgifves af
en 70 km. lång kanal och räknar 15,000 innev.
S. A. L.
Haarlingen [har-] l. Harlingen (Fries. Harns),
sjöstad i nederländska prov. Friesland, vid
Zuiderzee. Omkr. 11,000 innev. Utom en inre
hamn, som skyddas af starka slussar, finnes
en nyanlagd yttre hamn af 5 m. djup för större
fartyg. Stor export till England af spanmål, lin och
ladugårdsprodukter. Tillverkning af gröfre linnevaror,
segelduk, kablar m. m. Sillfiske.
Haarni. Se Aarni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
