Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och höfvitsman i Östergötland 1435. Han var en
af Engelbrekts anhängare. Han sattes 1437 till
höfvitsman å Axevall, blef 1441 riddare och lagman
å Öland och var 1442 medlem af den tillförordnade
regeringen. 1442–44 var han höfvitsman å Stäkeborg
och 1450 å Örebro. E. var å svärdssidan den siste,
som i Sverige förde ättens ofvan beskrifna gamla
vapen. 1442 ingick han å Juleberg äktenskap med den
beryktade Brita Olofsdotter, dotter af den namnkunnige
danske riddaren Olof Axelsson (Tott). Hon dömdes
för brefväxling med Karl Knutssons fiender till
bålet 1452, men benådades och insattes i Kalmar
nunnekloster, derifrån hon dock efter någon tid
utsläpptes. Måhända för att försona sitt brott lät
hon förse Ösmo kyrka – hvilkens väggar målats
redan omkr. 1434 på bekostnad af ofvan nämnde
Nils Erengislesson – med hvalf och målningar,
sannolikt före 1453. De till hvalfvens stöd
då uppsatta sträfpelarna skyla delvis väggarnas
målningar. Fru Brita begick emellertid snart åter
nya bofstreck samt dömdes 1479 för förfalskning
af bref och sigill. Sedan hon å nyo erhållit nåd,
framlefde hon sina sista dagar i Danmark och omtalas
ännu 1498. År 1494 sålde hon Hammarstad till Sten
Sture. – 5. Bo Nilsson till Vinäs, den föregåendes
halfbroder, upptog moderns förut omnämnda vapen,
till följd hvaraf ätten sedermera antog namnet Grip.
B. S.
Hammarsten, Olof, kemist och fysiolog, född i
Norrköping d. 21 Aug. 1841, blef student i Upsala
1861, medicine kandidat 1866, licentiat 1869
och s. å. medicine doktor, sedan han utgifvit
en afhandling, Om gallans förhållande till
magsaften och ägghvitedigestionen, på grund af
hvilken han äfven kallades till docent i fysiologi
vid Upsala universitet. 1877 utnämndes han till
e. o. professor i medicin. 1881 blef han ledamot af
Vetenskapsakademien. H. har helt och hållet egnat
sig åt den fysiologiska kemien och inom densamma
offentliggjort flere vigtiga afhandlingar, hvilka
finnas intagna hufvudsakligen i Upsala läkareförenings
förhandlingar, Upsala vetenskapssocietets acta,
"Nordiskt medicinskt arkiv" samt Pflügers "Archiv für
die ges. physiologie". Bland dem må nämnas Om peptonet
och gallan (1870); Über die gase der hundelymphe
("Arbeiten aus d. physiol. anstalt zu Leipzig",
1871); Om mjölk-ystningen och de dervid verksamma
fermenterna ("Upsala läk.-för. förh.", 1873); Om det
kemiska förloppet vid kaseinets koagulation med löpe
(dersammastädes, 1874); Untersuchungen über die
faserstoffgerinnung ("Acta soc. scient. Ups.",
1875); Zur lehre von der faserstoffgerinnung
("Pflügers archiv", 1876); Om lactoprotein (1876); Zur
kenntniss des caseins und der wirkung des lakfermentes
("Acta soc. scient Ups.", 1877); Ueber das fibrinogen
("Pflügers Arch.", 1879–80); Metalbumin och paralbumin
("Upsala läk.-för. förh.", 1881). Såsom populär
skriftställare har H. visat sällsynt förmåga i sina i
den af A. Key och G. Retzius utgifna serien "Ur vår
tids forskning" intagna afhandlingar Om födoämnena
(1873; 2:dra uppl. 1875) och Om matsmältningen
(1875).
Hammarstrand, Sven Fromhold, universitetslärare,
historiker, född i Stockholm d. 16 Mars 1821,
blef 1839 student i Upsala, 1854 filos. doktor,
1856 docent i allmän historia, 1859 adjunkt och
1877 e. o. professor i historia samt kallades
1882 af filos. fak:s hum. sektion till professor,
sedan han under sammanlagdt 28 läseterminer varit
förordnad att uppehålla de till den ordinarie
professuren i historia hörande föreläsningar och
examina. H. blef 1862 ledamot af "Sällskapet för
utg. af handl. rör. Skand.:s hist." och 1879 af
Vetenskapssocieten i Upsala. 1852–57 sysselsatte
han sig med forskningar i Riksarkivet, och 1857–58
företog han arkivforskningar i Wien, Dresden,
München och Berlin. I sina skrifter har H. behandlat
dels trettioåriga kriget, dels Greklands och Roms
historia. Han har utgifvit Underhandlingar och rådslag
rörande Sveriges deltagande i trettioåriga kriget
(1854), Historisk öfversigt af förhandlingarna mellan
konung Gustaf II Adolf af Sverige och kurfursten
Fredrik V af Pfalz, åren 1618–20 (1855), Försök till
en historisk framställning af underhandlingarna om
Sveriges deltagande i trettioåriga kriget (1855–58),
Bidrag till historien om konung Gustaf II Adolfs
deltagande i trettioåriga kriget (1859; prisbelönt
af Vetenskapssocieten i Upsala), Attikas författning
under konungadömets tidehvarf (1863), Grunddragen
af den soloniska författningen (s. å.) och Romerska
rikets författningshistoria från Augustus till
vestromerska rikets fall (1:sta h. 1882). Dessutom
har han skrifvit början af Medeltidens historia
(tiden 476–omkr. 700) i "Illustrerad Verldshistoria"
(1877) samt uppsatser i "Nordisk Familjebok" och
ett större antal anmälningar och granskningar i
åtskilliga tidskrifter.
Hammarställning, mek., sammanfattningen af alla de
delar, som höra till en vattenhammare (se Hammare
1), och genom hvilka den erhåller sin rörelse. De
vigtigaste af dessa delar synas af närstående figur,
som är en teckning
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
