Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnlög Ormtunga - Gunntro - Gunrum - Guntur - Gura, Eugen - Guran - Gurdaspur - Gurgaon - Gurgelvatten - Gurien - Gurjev (Ust-Jaisk) - Gurjunbalsam - Gurkmeja - Gurko, Josef Vladimirovitj - Gurkslägtet - Gurlitt, 1. Johannes Gottfried - Gurlitt, 2. Louis - Gurlt, 1. Ernst Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
famn och var död. – Om dessa händelser handlar den
vackra Gunnlögs-sagan, som äfven innehåller åtskilliga
af G:s skaldevisor. Th. W.
Gunntro (Isl. Gunnþró), Nord. mytol., en underjordisk
flod, som jämte elfva andra utströmmar ur brunnen
Hvergelme i Xifelhem. Th. W.
Gunrum (Eng. gunroom), sjöv., officersmässen
ombord i svenska örlogsfartyg. På linieskepp var
gunrummet beläget akterut på ett af batteridäcken,
på fregatter och fartyg utan batteri på trossdäcket
akter om stormasten. Gunrummets plats på nyare
certers fartyg är helt och hållet beroende af deras
konstruktion. O. E. G. N.
Guntur, stad i kejsaredömet Indien, presidentskåpet
Madras, distriktet Kistna, Omkr. 20,000 innev.
Gura, Eugen, böhmisk sångare, f. 1842, besökte
först polyteknikum och akademien i Wien, derpå
Anschütz’ målareskola och konservatoriet
i München samt uppträdde först 1865, såsom
Liebenau i "Waffenschmied". Sedan har han varit
en prydnad för operorna i Breslau (1867-70),
Leipzig (1870-76) och Hamburg. G. anses som
en af samtidens intelligentaste operasångare.
A. L.
Guran, en bland kurderna i Sagros bosatt åkerbrukande
persisk stam. H. A.
Gurdaspur. 1. Distrikt i regeringsområdet
Amritsar, Pandjab, kejsaredömet Indien, v. om Bias,
ett tillflöde till Satledj. Arealen omkr. 4,720
qvkm. 906,126 innev. (1868). – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt. 4,137 innev. (1875).
Gurgaon. 1. Distrikt i regeringsområdet Delhi,
Pandjab, kejsaredömet Indien. Arealen 5,218
qvkm. Omkr. 700,000 innev. – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt. 3,540 innev. (1868).
Gurgelvatten, gargarisma, med., en blandning eller
lösning af vanligen sammandragande eller retande
ämnen med vatten, med något aromatiskt te eller
stundom med rödt vin, hvilken blandning nyttjas till
svalgets sköljning under långsam utandning, hvarvid
ett gurglande ljud uppkommer. Gurgling af svalget
brukas mot s. k. halsfluss, angina tonsillaris, då
öronmandlarna och gomseglet äro mer eller mindre
inflammerade. Att använda gurgelvatten mot "heshet"
(katarr i luftstrupen) är tämligen lönlöst, emedan ett
gurgelvatten svårligen kommer längre ned i svalget än
till dess trängsta del mellan öronmandlarna. Till
gurgling begagnas bl. a. morotvatten och
salvie-te, med eller utan tillsats af alun, samt
spansk-peppartinktur, 10-12 droppar i ett halft
glas vatten. O. T. S.
Gurien. Se Georgien.
Gurjev (fordom Ust-Jaisk), stad i asiatisk-ryska
området Uralsk, nära floden Urals utlopp. Omkr. 3,000
innev. Störfiske.
Gurjunbalsam. Se Dipterocarpus.
Gurkmeja. Se Curcuma.
Gurko, Josef Vladimirovitj, rysk general, f. 1828,
blef 1846 kornett vid lifgardeshusarregementet, 1860
kejserlig flygeladjutant och 1867 generalmajor samt
befälhafvare för ett beridet gardesregemente. 1873
fick han befäl öfver en gardeskavalleribrigad och
blef 1876 generallöjtnant. G. har blifvit namnkunnig
genom sina bedrifter under det rysk-turkiska
kriget 1877-78. Då ryska armén kommit öfver Donau
under de första dagarna af Juli 1877 och utbredde
sig i norra Bulgarien, ställdes G. i spetsen för ett
af 10 1/2 bataljoner, 3 1/2 sqvadroner, 5 batterier
m. m. bestående detaschement, med hvilket han skulle
öfvergå Balkan och framrycka mot Adrianopel för att
bringa Rumilien i uppror och skrämma turkarna. Den 14
Juli öfvergick han Balkan genom Hainkiö-jpasset, tog
besättningen i Schipka-passet i ryggen, hvarigenom
denna drog sig undan och lemnade stora vägen öppen,
samt styrde kosan till Kasanlik och Eski-Sagra. En på
denna krigsskådeplats ny turkisk armé under Suleiman
pascha samlades i slutet af Juli vid Karabunar
och framryckte derifrån till Eski-Sagra, samtidigt
med att G. marscherade på Jeni-Sagra (den 20-31
Juli). Turkarna togo den förra, ryssarna den senare
staden. Till följd af det besynnerliga krigsläge, som
sålunda uppstod, och af ryssarnas svåra belägenhet
efter det afslagna anfallet på Plevna d. 30 Juli
drog sig G. tillbaka öfver Balkan samma väg han
kommit, hvarefter hans detaschement upplöstes. Då
ryssarnas förstärkningar anlände i midten af Okt.,
bildades ett detaschement af 2 1/4 infanteridivisioner
och 11 kavalleribrigader, i spetsen för hvilket
G. ställdes, och som fick till första uppgift att
bemäktiga sig Osman paschas förbindelseväg från
Sofia till Plevna. Detta lyckades före månadens
utgång genom striderna vid Gornij-Dubniak, Telisch
och Dolne-Dubniak. G. trängde nu vidare framåt, så
att han vid slutet af Nov. stod vid Orhanie. Sedan
Plevna fallit (den 10 Dec.), fortsattes framryckningen
genom passet vid Araba-Konak, så att G. i början af
Jan. 1878 åter stod söder om Balkan. Efter kriget blef
G. kejserlig generaladjutant och kavallerigeneral. Den
20 April 1879, efter attentatet på kejsar Alexander
II, utnämndes han till generalguvernör öfver
Petersburgdistriktet. C. O. N.
Gurkslägtet. Se Cucumis.
Gurlitt. 1. Johannes Gottfried G., tysk filolog
och skolman, f. 1754, utnämndes 1778 till lärare och
1779 till rektor vid undervisningsanstalten i Kloster
Bergen vid Magdeburg, men flyttade 1802 till Hamburg,
der han blef professor i orientaliska språk vid
akademiska gymnasiet samt direktor vid Johanneum. Död
1827. Bland G:s många skrifter märkas: Abriss
der geschichte der philosophie (1786), Ueber die
gemmenkunde (1798), Ueber mosaik (s. å.), Allgemeine
einleitung in das studium der schönen kunst des
alterthums (1799), Versuch über die büstenkunde
(1800) och Schulschriften (1801- 29). – 2. Louis G.,
den föregåendes brorson, dansk-tysk landskapsmålare,
född i Altona 1812, erhöll sin konstnärsutbildning i
Hamburg och Köpenhamn. 1840 kallades han till medlem
af konstakademien i sistnämnda stad, men lemnade
kort derefter för alltid Danmark och är f. n. bosatt
i Wien. 2. Ph. W.
Gurlt. 1. Ernst Friedrich G., tysk djurläkare,
f. 1794, blef 1819 medicine doktor, 1826 professor vid
veterinärskolan i Berlin och 1849 teknisk direktör
för densamma. 1870 blef han pensionerad. Bland hans
skrifter märkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
