Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helgenäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ande – skulle yttra sig i en rättrådig,
from och kärleksfull vandel i alla menskliga
förhållanden. Skilnaden mellan en högre sedlighet
(för prester, munkar och nunnor) och en lägre (för
det öfriga kristna folket) bortföll helt och hållet. I
den protestantiska teologien framställdes för första
gången en särskild dogm om helgelsen, hvilken
här strängt skildes från rättfärdiggörelsen. Den
sistnämnda betraktas såsom endast och allenast ett
verk af Gud; i den förra deremot framträder äfven
menniskans sjelfverksamhet. Rättfärdiggörelsen
är någonting, som sker blott en gång, helgelsen
deremot någonting småningom fortskridande. Det
genom tron verkade nya lifvet blifver, sedan Kristi
rättfärdighet (i rättfärdiggörelsen) tillräknats
menniskan, (i helgelsen) princip för en hel
utvecklingsserie, som fortgår till helighetens
mål. Den katolska kyrkans lära, sådan hon formulerats
af det tridentinska konciliet, skiljer deremot
icke mellan rättfärdiggörelsen och helgelsen,
utan låter den senare ingå såsom ett moment i den
förra. Rättfärdiggörelsen är nämligen enligt det
tridentinska mötet icke blott ett förklarande för,
utan ett görande till rättfärdig. Hon innefattar
icke blott syndernas förlåtelse utan äfven den inre
menniskans helgande och förnyande. Schleiermacher
definierar helgelsen sålunda: "I lifsgemenskapen med
Kristus blifva de pånyttföddas naturliga krafter
tillegnade honom (Kristus) till bruk, hvarigenom
uppstår ett med hans (Kristi) fullkomlighet och
salighet beslägtadt lif, som kallas helgelsens
tillstånd".
Helgenäs, den mellersta och längst utskjutande af
de tre små halföarna på södra kusten af Mols härad
i Nörrejylland (Danmark). H. är uppfyldt af höjder
och endast genom en smal landtunga förenadt med
fasta landet. Den högsta punkten är Ellemandsbjerg
(93 m.). H. utgör en socken och har omkr. 700
innev. I medeltiden skall det hafva varit befäst
och tjenat som tillflyktsort åt Marsk Stig och
de öfrige "konungamördarna". I Juni 1849 drog
general O. Rye sig tillbaka till H., som befästes,
och hvarest den danska hären (omkr. 7,000 man) höll
sig, till dess den natten mellan d. 3 och d. 4 Juli,
utan att tyskarna märkte det, fördes öfver till Fyen
för att derifrån undsätta det belägrade Fredericia.
C. R.
Helgesen, Hans, dansk officer, född d. 4 Okt. 1793 i
Oslo (Norge), var 1813–14 löjtnant i norska armén,
men tog vid Norges skilsmässa från Danmark (1814)
afsked, bevistade 1815 som preussisk officer slaget
vid Waterloo och gjorde derefter (till 1818) tjenst
vid den danska ockupationskåren i Frankrike, der
han sedan var bosatt till 1838. 1840 bosatte han
sig i södra Slesvig, hvarest han lefde af en liten
pension, som Kristian VIII gaf honom. Då upproret
utbröt 1848, inträdde H. genast i danska armén
och tjenstgjorde i sin vän Schleppegrells stab,
bl. a. vid Slesvig och Dybböl. 1849 anförde han en
bataljon vid Fredericia och deltog äfven i slaget
vid Isted 1850. Derefter fick han ledningen af den
expedition, som d. 7 Aug. besatte Frederiksstad,
blef kommendant der och befäste skyndsamt staden,
hvarefter han, då schleswig-
holsteinarna d. 29 Sept.–d. 4 Okt. 1850 bombarderade och
slutligen stormade densamma, med glänsande tapperhet
försvarade sig mot en betydlig öfvermakt. Till
belöning derför blef H. öfverstelöjtnant och 1851
kommendant i staden Slesvig. 1852 förflyttades
han till Rendsborg, hvarest han dog d. 28
Febr. 1858. E. Ebg.
Helgeseter, norskt augustinkloster, söder om Nidaros,
på andra sidan af Nidelfven. Troligen grundlades det
omkr. 1160 af ärkebiskop Eystein, som gaf stora
skänker till detsamma och lät ditflytta den äldre
Mariakyrkan med Harald Hårdrådes lik. Klostret stod
i närmaste beroende af ärkebiskopen i Nidaros, hvilken
betraktades som dess abbot. Då upprorsmakaren hertig
Skule (1240) fått fristad der, blef klostret antändt
af innevånarna i Trondhjem och lagdt i aska. Någon
tid derefter uppbyggdes det å nyo. H:s historia
är föga känd. Vid reformationen sekulariserades
det tillika med öfriga kyrkogods; jorden lades
under kronan, och sjelfva klostret, som fortfarande
behöll sin asylrätt, gafs åt biskopen samt sedermera
åt länsherren. 1564 nedrefs byggnaden, och hvarje
spår af H. är numera för länge sedan försvunnet.
O. A. Ö.
Helgessön, P. Se Eliesen.
Helgesta, socken i Södermanlands län,
Villåttinge härad. Arealen 7,293 har. 1,081
innev. (1880). H. bildar med Hyltinge ett alternerande
konsistorielt och till egaren af Sparre-holms säteri
patronelt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs stift,
Villåttinge kontrakt.
Helge Torsdag, gammalt namn på Kristi himmelsfärdsdag.
Helgeå förekommer såsom namn på åtskilliga vattendrag
i riket. Den största och allmännast bekanta är den
Helgeå, som upprinner i sydligaste delen af Jönköpings
län och utfaller i Hanöbukten af Östersjön. Källorna
återfinnas i Rydaholms socken vid en höjd af fullt
200 m. öfver hafvet. Efter att hafva med en längd
af omkring 11 km. genomgått Jönköpings län banar
sig ån väg genom Kronobergs län vid pass 72 km.,
hvarunder sjön Möckeln genomflytes, och inträder i
Kristianstads län, i hvilket dess väglängd är omkring
110 km, under hvilket lopp ån genomgår åtskilliga
sjöar, såsom Osby-, Araslöfs-, Helge- och Yngsjöarna,
i hvilken sistnämnda ån grenar sig till två utlopp,
löpande det ena i åns hufvudriktning, s. s. ö.,
det andra i nordvest, utmynnande vid Åhus. Helgeån,
hvilket namn vattendraget får efter utträdet ur
sjön Möckeln, har sålunda en längd af omkr. 193 km,
men rätliniga afståndet från den första källan till
utloppet är blott vid pass 120 km. Vid skånska
gränsen har ån sänkt sig till 89 m. öfver hafvet
och har der en bredd af 18–30 m. Den sänker sig
ytterligare under halfva loppet inom Kristianstads
län med 77 m., med en medelbredd af omkring 60 m.,
och har i det återstående loppet, med en sänkning
af 12 m., hvaraf Torsebrofallet bildar 10 m., en
bredd af 60–100 m. Bland Helgeåns många tillflöden
må särskildt nämnas Alma- och Köpingeåar, båda
tillströmmande å åns högra sida i dess nedre lopp.
K. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
