Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödningsämnen - Gödöllö - Göe, slägt - Göinge - Göjemånad - Göken - Gök Gökson Gök - Gökhem - Göksholm - Gökslägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har emellertid inom sitt område omätliga
tillgångar på råmaterial, hvilka möjliggöra en
obegränsad fabrikation af alla slags
gödningsämnen. Vidsträckta kärr och mossar innehålla
outtömliga förråd på torf och dyjord, hvaraf de
yppersta gödningsmedel kunna beredas; utmed
hafskusterna uppkastas ofantliga massor af tång
och andra hafsväxter, hvilkas aska är rik på
kalisalter, utom det att dessa växter i sin helhet
kunna förarbetas till gödningsämnen af nästan samma
värde och verkan som ladugårdsgödseln; fiskerierna,
i synnerhet vid vestkusten, lemna affall, som för
landtbruket kunna blifva af största betydelse;
bergen äro öfverallt rika på fältspat och andra
kalihaltiga mineral, hvilka nog i en framtid torde
komma att tillgodogöras för landtbrukets ändamål;
fosfatförande bergarter och jordaflagringar äro ej
så sällsynta och hafva redan blifvit anträffade i
flere provinser. Ännu hafva icke dessa och andra
dylika tillgångar blifvit i någon väsentligare
mån anlitade; men när tiden är inne och behofvet
kräfver, skall nog industrien med tillhjelp af
de agrikulturkemiska forskningarna finna medel och
utvägar att på ett fördelaktigt sätt tillgodogöra sig
dessa inom Sveriges egna gränser befintliga skatter.
C. E. B.
Gödöllö, köping i ungerska komitatet Pest, 25
km. n. ö. om Budapest. Omkr. 3,700 innev. Kejserligt
slott med park och zoologisk trädgård.
Göe, dansk slägt. Se Gjöe.
Göinge. 1. Vestra G., härad och tingslag i
Kristianstads län. Arealen 145,480 har. 35,111
innev. (1880). Häradet utgör ensamt en domsaga,
bildar med östra G. härad ett fögderi och omfattar
socknarna Önnestad, Sörby, Gumlösa, Vinslöf,
Näflinge, Mellby, Brönnestad, Matteröd, Stoby,
Sandby, Vankifva, Ignaberga, Finja ,Hörja, Röke,
Åkarp, Vittsjö, Visseltofta, Verum, Farstorp, större
delen af Tjörnarp, Torup och Häglinge samt mindre
delar af Fagerhult och Norra Rörum. – 2. Vestra G.,
kontrakt i Lunds stift, omfattar hela Vestra G. härad
med tillägg af Tjörnarps sockendel, som tillhör
Frosta härad, och Torups sockendel i N. Åsbo härad,
men med afdrag af Häglinge och N. Rörums sockendelar,
som tillhöra Frosta kontrakt, Fagerhults sockendel,
som tillhör Norra Åsbo kontrakt, och Farstorps
socken, som tillhör Östra G. kontrakt. 31,830
innev. (1880). – 3. Östra G., härad och tingslag
i Kristianstads län. Arealen 109,360 har. 27,991
innev. (1880). Häradet utgör med Villands härad en
domsaga, med Vestra G. härad ett fögderi och omfattar
följande socknar: Hästveda, Osby, Loshult, Broby,
Emislöf, Glimåkra, Örkened, Knislinge, Qviinge,
Gryt, Färlöf, Strö samt större delen af Hjersås. –
4. Östra G., kontrakt i Lunds stift, omfattande
Östra G. härad jämte Hjersås sockendel af Villands
härad och Farstorps socken af Vestra G. härad. 29,981
innev. (1880).
Göjemånad. Se Februari och Goe.
Göken. Se Gökslägtet.
Gök Gökson Gök, pseudonym för författaren D. Åslund.
Gökhem, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad. Arealen 3,427 har. 1,212 innev. (1881).
G. med Marka och Sörby utgör ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Vinköls kontrakt.
Göksholm, gods beläget i Stora Mellösa socken,
Askers härad af Örebro lan, har ett särdeles vackert
läge på en udde vid Hjelmarens södra strand. 12 3/4
mtl. Taxeringsvärdet 306,200 kr. (1879). G:s första
kände egare var fru Ingeborg Ulfsdotter, dotter
till riddaren Ulf Karlsson (en tillbakaseende ulf)
och konung Birger Magnussons (1290-1318) fränka. I
sitt första gifte, med Nerikes lagman, riddaren Mats
Knutsson (klufven sköld; i högra fältet ett lejon,
i venstra en bjelke), hade hon en dotter Birgitta
Knutsdotter, som 1307, vid arfskiftet efter modern,
jämte andra gods fick G. och var gift med riksrådet
och riddaren Magnus Bengtsson (klufven sköld,
i hvars venstra fält synes 2 balkar), hvilken dog
1336. Snart derefter kom G. till slägten Natt och Dag,
äfven kallad Göksholms-slägten. I början af 1400-talet
skref sig Bengt Stensson, riksråd och lagman i Nerike,
hvilken var af denna slägt, till G. Hans son var den
sorgligt ryktbare Måns Bengtsson till G., hvilken 1436
öfverföll och mördade Engelbrekt på den närbelägna
Engelbrektsholmen. G. förblef i familjen Natt och Dags
ego till 1655, hvarefter det öfvergick till slägterna
Bielkenstierna, Fleming, Sparre, Lagerberg, Tersmeden,
hvilken sistnämnda sålde G. 1817 till ministern
frih. G. M. von Rehausen. Det eges f. n. (1882)
af dennes dotter, friherrinnan M. Leijonhufvud. B. S.
Gökslägtet, Cuculus, zool., hör till de partåiga
foglarna och bildar en särskild familj. Det
igenkännes lätt på sin något böjda, tämligen
svaga och lilla näbb, sin plattade, i spetsen
rundade, icke utsträckbara tunga och sina svaga,
föga hoptryckta klor, af hvilka den mellersta är
ganska sned. Gökarna vistas i skogar, lundar och
parker, lefva enstaka eller parvis, äro lifliga,
oroliga och skygga, flyga väl och gå dåligt samt
kunna hvarken klättra eller hacka hål i träden. De
lefva af insekter och fjärilslarver; sina ägg lägga
de i andra insektätande foglars bon, ett i hvarje,
och lemna åt dessa foglar besväret att utkläcka och
uppföda deras ungar. – I Sverige finens blott en art,
Vanliga göken, C. canorus. Hannen är ofvan
blåaktigt askgrå, mörkare på ryggen och skuldrorna;
framhalsen är ljust askblå, bröstet, magen och sidorna
hvita, med svartgrå tvärband, undergumpen rostgul,
vingpennorna svartbruna, med hvita tvärfläckar i inre
kanten, stjertpennorna svarta, med hvita spetsar
och mer eller
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
