Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödningsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medelst de artificiella gödningsämnena söker man
egentligen att gifva jorden ett större förråd
af fosforsyra, qväfve eller kali samt ock stundom
kalk. Öfriga erforderliga växtnärande beståndsdelar
anser man redan förut finnas uti hvarje kulturjord i
tillräcklig mängd, så att någon särskild tillförsel
deraf utifrån icke är behöflig. Men flere af de
råmaterial, af hvilka de konstgjorda gödningsämnena
tillverkas, kunna äfven omedelbart och utan annan
föregående preparering, än sönderkrossning och
finmalning, användas som gödningsmedel. Sålunda
begagnar man t. ex. finpulveriserad apatit,
fosforit, obuluskonglomerat (från Boda socken i
Dalarna), råguano samt sönderstampade eller
krossade råa kreatursben m. m. Ofta utströr man
dessa ämnen bland ladugårdsgödseln eller uppblandar
dem med dyjord och bildar deraf en kompost, som
sedermera visar sig ganska kraftig och verksam, emedan
de tillsatta råämnena derigenom fortare lösas och
förvandlas till assimilerbar växtföda. Bland öfriga
produkter, hvilka användas som gödningsämnen, antingen
direkt eller ock efter föregående kompostering,
må nämnas hornspån, intorkad kreatursblod
(blodguano), rapskakemjöl, ull-affall, spis-aska
m. m. Vidare bereder man numera högst värdefulla
gödningsämnen af fisk-affall samt mindre värdefulla
fiskslag, s. k. fiskbenmjöl och fiskguano. Sådana
fabriker finnas på Lofoten, på Grötön vid Lysekil
m. fl. ställen. Guano l. huano är ett i Syd-Amerika
och Afrika förekommande gödningsämne, som begagnats
i Europa sedan början af 1840-talet. Det utgöres
till största delen af fogelexkrement, som under
årtusenden hopat sig i stora massor på öarna och
skären i nämnda verldsdelar, och införes till
Europa, der man grundlagt flere fabriker för dess
förarbetning till lämpliga gödselpreparat. Ett
särskildt slag af gödningsämnen är pudrett, som
tillverkas af menniskoexkrement genom tillsats
af kalk (kalkpudrett), kolstybb, torr dyjord,
torkad och mullrik lera, sand, sågspån, linskäfvor
eller andra torrbildande ämnen. Pudretten är ett
fullständigt gödningsämne och kan betraktas som ett
slags kompostgödsel. Med indirekta gödningsämnen menas
sådana, som ej omedelbart bidraga till växtnäringen,
men i stället inverka på de i jorden förutvarande
beståndsdelarna, så att dessa blifva tjenliga till
växtföda. Jordens fruktbarhet ökas alltså på bekostnad
af det växtnäringsförråd, som redan förefinnes i
jorden, men som genom det tillsatta indirekta medlet
hastigare göres verksamt. Såsom exempel på indirekta
gödningsämnen kan man anföra gips (svafvelsyrad kalk),
vanlig kalk, koksalt samt vissa slag af skiffermjöl
m. m.
Vid inköp af konstgjorda gödningsämnen har man
att tillse, det varan eger den sammansättning eller
halt af värdefulla beståndsdelar, som uppgifves och
garanteras. Detta pröfvas genom kemisk analys, som
numera med lätthet kan åstadkommas vid landets kemiska
stationer och agrikulturkemiska laboratorier. Vidare
skall man göra sig underrättad om gödningsämnets
yttre, fysikaliska beskaffenhet. Detsamma bör
vara torrt och väl pulveriseradt, så att man med
lätthet kan jämnt utsprida och fördela det öfver de
fält, som dermed skola gödslas. Benmjöl bör vara
omsorgsfullt siktadt och finmalet, ty derpå beror
hufvudsakligen dess hastiga och fördelaktiga verkan
som gödningsämne. Ju mera koncentrerade gödningsämnena
äro, desto mera kan man betala för deras halt af
fosforsyra, qväfve eller kali, emedan man i sådant
fall ej behöfver vidkännas så stora transportkostnader
för att skaffa jorden ett visst belopp af de nämnda
växtnärande beståndsdelarna.
Inom Sverige finnas många fabriker för tillverkning
af artificiella gödningsämnen, i synnerhet
för fabrikation af ångprepareradt benmjöl,
såsom vid Sörqvarn i Vestmanland, Ulfsnäs i
Jönköpings län, A. W. Friestedts i Stockholm,
A. M. Graeséns i Vingåker, hos bolaget "Ceres" i
Göteborg och på mångfaldiga andra ställen, inom de
flesta af Sveriges provinser. För tillverkning af
superfosfat och andra dylika gödningsämnen ega vi
f. n. (1882) inom Sverige egentligen endast tvänne
större fabriker, hvilka hvardera årligen tillverka
hundratusentals centner af gödningspreparat. Dessa
äro Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag,
som har sina fabriksanläggningar vid Gäddviken i
närheten af Stockholm, samt Skånska superfosfat- och
svafvelsyre-fabriks-aktiebolaget i Helsingborg. Såsom
råmaterial vid dessa fabriker förarbetas norsk
apatit, estremadurafosforit, mejillonesguano,
fransk fosforit eller apatit o. s. v. Båda
fabrikerna tillverka sjelfva den svafvelsyra, som
de för superfosfattillverkningen behöfva. För öfrigt
importeras numera årligen färdigberedda gödningsämnen
till högst betydliga belopp från England, Danmark
och Tyskland. Ifrån Ryssland införes ångprepareradt
benmjöl i ansenlig mängd.
Det är först sedan kännedomen om kulturväxternas
näringsförhållanden, jordarternas natur och de olika
gödningsämnenas verkningssätt blifvit mera allmänt
spridd bland den landtbrukande allmänheten, som
användningen af de många olika gödningsfabrikaten
kunnat med framgång ega rum. Oaktadt man såsom
en följd af ladugårdsskötselns framsteg under de
senare åren numera kan bereda sig ett större och
värderikare förråd på kreatursgödsel än i forna
tider, och oaktadt man i våra dagar bättre förstår att
tillvarataga alla affall och andra till gödningsmedel
användbara produkter, som vid en landtegendom kunna
förefinnas, så behöfver man icke dess mindre inköpa
artificiella gödningsämnen. Orsaken dertill är dels
den utvidgade uppodlingen af större jordområden,
som förr ej blifvit för detta ändamål begagnade,
dels ock de större anspråk, som man numera har på
en jords bördighet, hvaraf följer, att man behöfver
gödsla åkerfälten snart sagdt för hvarje skörd. Under
sådana förhållanden torde mången landtbrukare
och fosterlandsvän kanske emotse framtiden med
bekymmer, vid tanken på att dessa tillgångar på
artificiella gödningsämnen skulle kunna taga slut
eller anskaffandet af sådana blifva så dyrt, att
man måste afstå från dessa landtbrukets vigtiga
hjelpmedel. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
