Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hornmusiken angifver hvarje instrument blott en ton.
A. L.
Hornormslägtet. Se Huggormarna.
Hornpaddorna, Ceratophrys, zool., ett till
vattenpaddornas familj bland de stjertlösa amfibierna
hörande slägte, hvars arter hafva utomordentligt
stort och bredt hufvud, öfverkäkens kant ytterst fint
tandad, bred kropp, baktårna förenade genom kort
simhud, ögonlocken utdragna till höga spetsar samt
vårtiga kammar på hufvudet och ryggen. Horngrodan,
brasilianernas Itannia, C. cornuta, blir ända till
20 cm. lång samt är lifligt tecknad med brokiga band
och fläckar. Hon är hemma i hela södra Brasilien
äfvensom i Paraguay och Guyana samt förtär möss,
grodor och andra smärre djur.
C. R. S.
Hornpipe [hårnpajp], engelsk dans, sannolikt uppkallad
efter ett föråldradt instrument, som numera är kändt
endast till namnet. Hornpipes skrefvos mycket under
1700-talet; Stainer och Chappel gifva prof med olika
data mellan 1700–1800. De äldre äro skrifna i 3/2
takt, de yngre i 4/4. Exempel på en konstnärligt
behandlad hornpipe finner man i den sjunde af Händels
12 grand concertos. Ett populärt exempel åter är
"The college hornpipe", i Sverige mera bekant
under namn af "Sailor boy’s-dansen" och använd af
Bellman i "Bacchanaliskt häroldskapitel" nr 4.
A. L.
Hornrockan. Se Djefvuls-rockor.
Hornsbjerge. Se Blåvandshuk.
Hornsherred, halfö i norra delen af Själland, mellan
Isefjorden och Roskildefjorden. Arealen 200 qvkm. Der
ligger Jägerspris slott. E. Ebg.
Hornsilfver, miner., ett af klorsilfver, Ag Cl,
sammansatt, i reguliära systemet kristalliserande,
hvitgrått mineral, som förekommer företrädesvis i
Amerikas silfvergrufvor, men äfven på flere ställen
i Europa. P. T. C.
Hornsimpan. Se Simpslägtet.
Hornskator. Se Hornfoglar.
Hornslut, log. Se Disjunktiv slutledning.
Hornsrev. Se Blåvandshuk.
Hornstedt, Klas Fredrik, läkare och naturforskare,
föddes i Linköping d. 12 Febr. 1758 och blef student
i Upsala 1777. Genom vetenskapliga forskningsresor
i olika delar af Sverige och Finland väl förberedd,
företog H. 1783–85 en vetenskaplig färd till Kap,
Java och Azoriska öarna samt gjorde rika samlingar
af alla slags naturalier. 1786 vann han i Greifswald
medicine doktorsgrad på grund af en afhandling,
Fructus Javae esculentae eorumque usus cum diaeteticus
tum medicus. 1787 utnämndes han till intendent vid
naturaliekabinettet på Drottningholm och till lektor
i naturalhistoria vid Linköpings gymnasium. Denna
tjenst tillträdde han emellertid icke förr än 1792,
emedan han under finska kriget var anställd såsom
fältläkare vid flottan. 1796 befordrades han till
amiralitets-medicus vid eskadern på Sveaborg,
tillfångatogs vid Sveaborgs kapitulation (1808) och
förestod sedan någon tid ett ryskt hospital invid
Helsingfors. Död derstädes 1809. Utom ofvannämnda
disputation offentliggjorde H. i
"Uppfostringssällskapets tidningar" (1785) bref från
sin utländska resa samt meddelade i Vet. akad:s
handl. och annanstädes naturalhistoriska rön. Han
invaldes till ledamot af Vetenskapsakademien 1788.
R. T-dt.
Hornsten, miner., en icke kristalliserad,
oren, tät och matt varietet af qvarts, hvilken
förekommer som psevdomorfos efter kalkspat eller som
försteningsmedel för trä. Hornstensvandlade trästycken
och koraller träffas på den Vestindiska ön Antigua.
P. T. C.
Hornufslägtet, Otus, zool., hör till nattugglornas
underfamilj och ugglornas familj inom ordningen
roffoglar. Pannan är försedd med kortare eller
längre örontofsar. Öronöppningarna äro mycket högre
än skallen; andra vingpennan är längst, dock föga
längre än den första, båda inskurna i fanet, och
stjerten kortare än vingarna. Hufvudet är vanligtvis
stort, ögonen stora och föga hvälfda, fötterna
tätt befjädrade. – Dithörande foglar äro mindre
nattliga i sitt lefnadssätt än de öfriga inom samma
underfamilj. I Sverige finnas två arter, jordugglan
och hornugglan, af hvilka den förra är flyttfogel
och häckar på marken samt den senare strykfogel
och häckar i träd. Jordugglan l. kortörade ufven,
O. brachyotus, har ögonkretsarna i midten svarta,
framåt hvita, med svarta hår, föröfrigt rostbruna, med
små svarta fläckar och hår, samt omgifna med hvita,
af svart och rostgult finspräckliga fjädrar. Iris
är gul, örontofsarna ljusgula, utåt svarta,
små och nästan otydliga. Hufvudet och halsen äro
ofvan rostgula, med svarta längdfläckar; ryggen,
skuldrorna och vingarna äro fläckiga af svart,
rostgult och hvitt, handpennorna rostfärgade, utåt
med svartbruna tvärband. Undre delarna äro ljust
rostgula, med svarta längdstreck på bröstet och
magen; stjerten har rostfärgade och bruna tvärband
samt hvit spets, och kroppslängden stiger till 33
cm. Jordugglan vistas hälst på slätter, på lågland
mark eller nära vatten. Hon häckar allmänt i Sveriges
nordligare, sparsamt i dess sydligare delar. Under
flyttningarna håller hon sig om dagen vanligtvis
på marken. Hon förtär en betydlig mängd fjällmöss
och andra råttarter. – Hornugglan l. Skogsufven,
O. albicollis, har ögonkretsarna grå, vid ögat svarta,
framtill hvita, baktill spräckliga af rostfärg samt
omgifna med täta, af hvitgult och brunt spräckliga
fjädrar. Iris är gul, örontofsarna svarta, i inre
kanten hvita, i den yttre rostgula, stora och tydliga;
öfre kroppsdelarna äro fint spräckliga af brunt,
rostgult och grått samt försedda med smala, bruna
spolfläckar. Skuldrorna och vingtäckarna hafva
hvita fläckar; handpennorna äro rostfärgade, utåt
med svartbruna tvärband; undre delarna äro rostgula,
med bruna, vattrade längdfläckar på bröstet och
magen. Stjerten är försedd med rostfärgade och bruna
tvärband äfvensom hvit spets; kroppslängden stiger
till 34,5 cm. Hornugglan häckar tämligen allmänt
i södra och mellersta Sverige, i täta skogar; om
vintern begifver hon sig ut på öppnare ställen. Hennes
föda består af råttor och möss af allahanda slag.
C. R. S.
Hornugglan. Se Hornufslägtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
