Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hornverk. Se Framskjutna utanverk.
Hornämne l. keratin, kem., det ämne, hvaraf
öfverhuden hos djuren, med dess bihang: hår,
naglar, klöfvar och horn, består, är till
sammansättningen beslägtadt med de ägghviteartade
ämnena och utmärkes af sin stora svafvelhalt
(omkr. 4 proc.). Vid upphettning med vatten ger
hornämnet icke lim, såsom bindväfsubstansen;
men om det påverkas af alkalier eller svafvelsyra,
ger det, liksom ägghviteämnena, leucin och tyrosin.
P. T. C.
Horopter (af Grek. horos, gräns, och
det obrukl. optein, se), fysiol., kallas inbegreppet
af alla de punkter i rummet, som vid en bestämd
ställning af bägge ögonen synas enkla. För hvarje
olika ställning af ögonen finnes således en särskild
horopter. R. T-dt.
Horoskop (af Grek. hora, tid, och skopein, se,
undersöka). Se Astrologi.
Hor-pa, folk och språk i norra Tibet (jfr. Hor-sok).
1. Horrebov, Peder, dansk astronom, född i Lögstör
på Jylland 1679, blef student i Köpenhamn 1703 samt
var der Ole Römers lärjunge och medhjelpare. Han blef
professor i matematik och astronomi 1714, filosofie
doktor 1719 och medicine doktor 1725 samt erhöll
afsked från professuren 1753. Död 1764. H. fortsatte
Römers iakttagelser rörande fixstjernornas parallax
och utgaf samtliga dessa observationer i skriften
Copernicus triumphans (1727, öfvers. på holländska,
af J. Lulofs, 1741), genom titeln antydande, att
dermed jordens rörelse vore bevisad. Med anledning
deraf uppstod en skriftvexling mellan den italienske
astronomen Manfredi och H., hvarur emellertid
framgick, att dessa observationer icke kunde
tillmätas någon bevisande kraft. Bland H:s mera
reella förtjenster om astronomien må nämnas en metod
för bestämmande af en orts polhöjd och ett sätt
att beräkna tiden för dagjämningarnas inträffande.
H. utgaf en stor mängd arbeten, bland dem Prodromus
geometriae (1714) och Basis astronomiae (1735).
En samling af hans skrifter utgafs 1740–41 med
titeln Opera mathematico-physica (d. I–III).
G. E.
2. Horrebov, Otto, dansk rationalist, den
föregåendes sonson, född i Köpenhamn 1769, blef
teologie kandidat 1793 samt fick en viss betydelse
som rationalistisk teolog och en af deismens
mera framstående målsmän i slutet af 1700-talet.
Öfvertygad om att "tron förmörkar förnuftet", att
bibeln är af ett rent menskligt ursprung och Jesus
endast en stor filosof samt att all sann religion
endast är sedelära, uppträdde H., i skriften Er
det en christelig lärers pligt att lyve for almuen
(1796), mot sin meningsfrände Bastholm, derför att
denne velat försvara, att presten för menighetens
skull predikar trosläror, som han sjelf icke
hyllar. Sedermera kom H. i en häftig strid
med den kristna trons varme förkämpe biskop
Balle, hvilken han angrep i sin tidskrift "Jesus
og fornuften" (1796–1801), och genom sitt arbete
Voltaires domme om religion og bibel (1798) utöfvade
han ett icke obetydligt inflytande på sin samtid.
Hans anseende som tänkare fick emellertid ett hårdt
slag, då H. K. Örsted blottade hans obekantskap med
Kants filosofi, hvilken han ständigt åberopade,
och universitetslärare blef han aldrig. Som dekanus
vid "Regentsen" och "Kommunitetet" dog han, nästan
bortglömd, 1823. C. R.
Horred, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Arealen
4,420 har. 1,271 innev. (1881). Annex till Istorp,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Horribel (Fr. horrible, Lat. horribilis, af horrere,
rysa), ryslig, förfarlig, oerhörd.
Horribile dictu, Lat., rysligt att omtala. –
Horribile visu, Lat, rysligt att skåda.
Horrocks (Horrox), Jeremiah, engelsk astronom,
född i Toxteth nära Liverpool 1619, död 1641. Ehuru
vid sin död knappt 22 år gammal, förvärfvade H. sig
dock en plats i astronomiens historia, dels genom
sin observation af Venuspassagen d. 24 Nov. 1639,
dels genom sina undersökningar i månteorien. Hans
iakttagelser beträffande planeten Venus’ gång öfver
solskifvan voro de första och intill 1761 de enda,
som i detta hänseende funnos att tillgå. Genom
sina studier öfver månens rörelse kom han till
den öfvertygelsen att dess bana kunde, om man låter
excentriciteten variera inom vissa gränser samt gifver
åt apsidlinien en oscillerande rörelse, representeras
genom en ellips, en förklaring, hvilkens riktighet
sedermera af Newton matematiskt bevisades. – H:s
uppsats Venus in sole visa offentliggjordes efter
hans död af Hevelius (1662); hans öfriga efterlemnade
skrifter utgåfvos sedermera under titel Astronomia
Kepleriana promota et defensa (1672–73; ny tillökad
upplaga, med titel Opera posthuma, 1678). G. E.
Horror vacui, Lat. (naturens "afsky för
tomrummet"), var enligt Aristoteles orsaken till att
ett lufttomt eller luftförtunnadt rum fylldes af den
vätska, med hvilken rummet stod i förbindelse.
Horrör (Fr. horreur), fasa, afsky; hvad som väcker
fasa, ryslighet.
Horsa. Se Hengist.
Horschelt, Theodor, tysk bataljmålare, f. 1829
i München, d. derstädes 1871, utbildade sig mest
på egen hand. Han gjorde 1853–54 en studieresa
genom Spanien, Oran och Algeriet samt vistades
1858–63 i Kaukasus, der han deltog i flere krigiska
expeditioner. Sanning i uppfattningen och elegant
teckning utmärka hans arbeten, bland hvilka här
endast må nämnas illustrationerna till Ch. Boners
"Chamois hunting in the mountains of Bavaria" (1853)
samt oljemålningarna Den fångne Sjamyl inför furst
Barjatinski (1865) och Stormningen af Sjamyls skansar
på berget Gunib (1868).
Hors de combat [år dö kångba], Fr., urståndsatt
att strida, icke deltagande i striden (både egentl.
och fig.). – Hors de concours, Fr. Se Concours. –
Hors de mon pouvoir [-mång pouvåar], Fr., utom min
makt, öfver mina krafter. – Hors (de) ligne [-linj],
Fr., utomordentlig, oförliknelig.
Hors d’oeuvre [år dövör], Fr., öfverloppsverk;
mellanrätt (urspr. omedelbart efter soppan).
Horse-guards [hårs-gards], Eng., egentl. hästgarde,
sedermera (enär detta regementes kasern i London är
inrymd inom samma huslänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
