Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 695-696 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handtverk ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under det sista halfva hvarfvet vida svagare än under
det första. – Ofta har man två handvefvar på en
axel, och i sådant fall kan verkan utjämnas. De mot
axeln vinkelrätt ställda delarna af vefven böra
för den skull bilda 120° vinkel mot hvarandra.
G. R. D.

Handvingar, zool., ett i stället för fladdermöss
ej sällan begagnadt namn på däggdjursordningen
Chiroptera. C. R. S.

Handöl, lappkapell och by i Åre socken, Jämtlands län,
ej långt från Enafors jernvägsstation samt något
v. om sjön Ånn.

Hane, krigsv., en yttre del på gevärslåset,
hvilken, af slagfjedern försatt i rörelse, genom sin
stöt förorsakar skottets affyrande. I ofullkomlig
form förekom hanen först på svamp- l. luntlåset,
i Sverige under benämningarna drake, hund l. hake,
och utgjordes af ett tunnt bleck, försedt med
en klyka med skruf för fnöskets eller luntans
fästande; sedan nyttjades den på sint- l. fyr-låset
(hjullåset) i något förändrad form samt starkare
och med en tändsten inklämd på luntans plats. På
snapphane- l. flintlåset utbyttes tändstenen mot
flinta. Stundom nyttjades lås med dubbla hanar:
en lunt- och en flint-hane. Först på slaglåset
(se fig. 1) gjordes hanen helt och hållet massiv


Fig.1.

och bestod af följande delar: den afrundade delen,
platten (a) med hakspännet (b) och ett fyrkantigt hål
(c) för nötens stora axel, kring hvilken hanen vrides;
den bakåt uppstigande han-grenen (d), krusad på öfre
sidan, ibland utbytt mot en ring, samt hammaren eller
mulen (e), som genom sitt slag mot tändhatten eller
tändstiftet antänder skottet. Vid de nu nämnda låsen
sitter hanen på yttre sidan af låsblecket; vid de
nyare sitter han deremot till en del inom låslådan och
ibland under densamma. Den har här nästan olika form
på hvarje bakladdningsgevär och tänder antingen genom
slag på ett tändstift, eller genom att framslunga en
med densamma förenad tändnål. Vid Remingtongeväret
(fig. 2) består den af: den afrundade delen (a), med


Fig. 2.

hål (b) för en bult, klacken (c), med hammaren (d),
och den krusade han-grenen (e). Genom aftryckarens
förande bakåt lösgöres hanen från stångtandens
indirekta inverkan och sättes af
slagfjederns tryck i rörelse. Hanen
tillverkas af smidt jern eller stål.
H. W. W.

Hanebo, socken i Gefleborgs län, Helsinglands vestra
tingslag. Arealen 31,301 har. 3,596 innev.
(1880). Annex till Segersta, Upsala
stift. Helsinglands östra kontrakt.

Hanebopolska. Se Polska.

Hanefiter, en af de fyra ortodoxa
afdelningarna af de sunnitiska muhammedanerna,
stiftad af Hanife, eg. Ebn Hanifeth ul Kiufy Nornan
Ebn Sabit (f. 699, d. 766). Hanefiterna, hvilka

stå i högt anseende hos turkar och tatarer,
betraktas af muhammedanerna såsom ett slags
rationalister. Deras ritus är herskande i det
turkiska riket.

Hanekind. 1. Härad och tingslag i Östergötlands
län. Areal 29,636 har. 8,451 innev. (1880). Det
utgör en del af Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Skeda,
Kärna, Kaga och Vist samt större delarna af Slaka
och S:t Lars äfvensom en mindre del af Landeryd
samt en liten del af Grebo. – 2. Hanekinds och
Åkerbo l. Domprosteriets kontrakt i Linköpings stift
omfattar följande pastorat: Linköpings stad och S:t
Lars, Kärna och Kaga, Slaka, Skeda, Landeryd, Vist,
Törnevalla, Östra Harg, Rystad samt Östra Skrukeby
och Lillkyrka. 23,528 innev. (1880).

Hanfot, sjöv. 1. Ett tåg, hvars ändar äro fästa i
någon last, och hvars midt eller bukt halas, t. ex. en
bolinspruta. 2. Ett vid midten af en rå, på akterkant
om seglet, fäst trekantigt nät af platting eller
ett lika formadt segelduksstycke, hvars längsta sida
sitter långs rån, och hvars motsatta spets är försedd
med en stjert eller en kaus. Dess ändamål är att vid
seglets beslagning upphala midten af seglet på rån
och sedan tjena till ett slags skydd för detsamma.
L. H.

Hanfstängel, Franz, tysk litograf och fotograf,
f. 1804 i Bajernrain, d. 1877 i München, egnade sig
i sistnämnda stad under Senefelders och Mitterers
ledning åt litografiens studium och öppnade
derstädes 1830 en litografisk atelier, från hvilken
bl. a. en mängd af honom sjelf tecknade porträtt
publicerades. 1835 flyttade han till Dresden för att
verkställa litografiska afbildningar af dervarande
galleris mästerverk. Detta arbete afslöts 1852
och räknar 190 stora, af H. egenhändigt utförda
blad. Hans stentryck utmärker sig för klarhet och
kraft. H. öfverlemnade sedermera sin atelier i
Dresden till sina bröder, Hans och Max, hvarefter
han 1848 inrättade en galvanografisk anstalt i
München och 1853 derstädes öppnade en fotografisk
atelier, berömd för sina förträffliga porträtt och
mästerliga afbildningar af oljemålningar ("Gallerie
moderner meister").

Hangagud, Hangadrotten l. Hanga-Ty, Nord. mytol.,
kallades Oden, antingen derför att de menniskooffer,
som egnades honom, bragtes om lifvet genom hängning,
eller ock derför att han, enligt myten, sjelf hängde i
asken Yggdrasil, offrande sig åt sig sjelf. Enligt
Sturlassons Ynglingasaga brukade Oden sätta sig
under galgar och medelst besvärjningar väcka de
döda till lif, för att genom dem få tidender från
andra verldar och utröna framtidens skickelser.
Th. W.

Hangare, sjöv., ett från toppen af en mast l. stång
hängande kort och tjockt tåg, i hvars nedre ände är
isplitsad en jernkaus (ring), hvaruti takel l. taljor
huggas (ihakas), för att användas vid upptakling,
ansättning, ankarearbeten, tyngders förflyttning
o. s. v. Jfr Fiskdäfvert. R. N.

Hangelösa, socken i Skaraborgs län, Kinnefjerdings
härad. Arealen 2,513 har. 1,014

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>