Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gyllenhaal, Leonard - 2. Gyllenhaal, Karl Henrik - 3. Gyllenhaal, Lars Herman - 4. Gyllenhaal, Mathilda Valeria Beatrix - Gyllenhielm - 1. Gyllenhielm, Sofia Johansdotter - 2. Gyllenhielm, Julius Johansson - 3. Gyllenhielm, Karl Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompetente domare framhållits såsom i sitt
slag mönstergilla. G. blef 1809 ledamot af
Vetenskapsakademien och var dessutom medlem af flere
andra lärda sällskap. Bland annat var han, sedan
1832, en af de fyra utländska hedersledamöterna
af Société entomologique i Paris. Han erhöll 1828
Vetenskapsakademiens guldmedalj. Död på Höberg
i Skaraborgs län d. 13 Maj 1840. År 1848 lät
Vetenskapsakademien öfver honom slå en medalj.
2. Gyllenhaal [-hal]. Karl Henrik, friherre,
ämbetsman, den föregåendes kusins son, född d. 10
Okt. 1788, blef 1808 löjtnant vid Jämtlands hästjägare
och deltog såsom sådan med utmärkelse i finska
fälttåget 1808. 1812 blef han kapten vid Värmlands
fältjägare, deltog i denna egenskap i fälttåget
i Norge (1814) och utnämndes 1821 till öfverste
i armén samt chef för Jämtlands fältjägare.
Från denna befattning tog han afsked 1824. År 1828
utnämndes han till landshöfding i Bleking, blef
1831 vice landshöfding och 1832 landshöfding öfver
Skaraborgs län. 1837 utnämndes G. till statsråd och
upphöjdes s. å. i friherrligt stånd. 1840 utnämndes
han till generaltulldirektör, och såsom sådan
förvärfvade han sig ett rykte, som ej var det bästa:
det talades öppet om hans besticklighet vid tjensters
tillsättande. 1856 erhöll han på egen begäran
afsked från generaltulldirektörsbefattningen. Död
d. 12 Nov. 1857 på Beylon vid Ulriksdal.
3. Gyllenhaal [-hal], Lars Herman, friherre af
Härlingstorp, justitiestatsminister, född d. 20 Mars
1790, blef 1802 student i Upsala, 1820 assessor
i Svea hofrätt, 1828 lagman i Vesternorrlands
lagsaga och 1836 president i Göta hofrätt.
1843 kallades G. till justitiestatsminister
och upphöjdes s. å. i friherrligt stånd. Såsom
hyllande strängt konservativa åsigter var G. ingen
gunstling hos det liberala partiet, och efter Oskar
I:s tronbestigning (1844) måste han till följd deraf
lemna sin plats i statsrådet. Då en reaktionär
anda 1850 gjorde sig gällande inom regeringen,
kallades G. ännu en gång till ett politiskt värf:
vid 1850-51 års riksdag ledde han nämligen såsom
landtmarskalk överläggningarna på riddarhuset.
1855 tog han afsked från presidentämbetet. Död
d. 22 Dec. 1858 på Härlingstorp, Vings socken.
Skaraborgs län.
4. Gyllenhaal [-hal], Mathilda Valeria
Beatrix, tonsättarinna, född spansk grefvinna d’Orozco
i Milano 1796. Tidigt gift med hofstallmästaren hos
Napoleons syster, markis Cenami, blef hon redan före
tjugo års ålder enka och omgift i Wien med chefen
för Värmlands fältjägare J. Montgomery-Cederhjelm.
"Det var under detta namn hon egentligen blef
känd och firad i sitt nya fädernesland, Sverige,
der hon genom sina behag och utomordentliga
tjusningsförmåga under en lång följd af
år utgjorde en af de förnämsta prydnaderna i
hufvudstadens salonger." Sedan hon 1825 förlorat sin
andre man, gifte hon sig för tredje gången, 1839, med
kammarherren frih. K. A. F. Gyllenhaal (son af G. 2).
Död d. 19 Okt. 1863. Tegnér besjöng henne i poemet
"Mathilda", och sjelf egde hon bland andra talanger
äfven poetisk begåfning. Det var
dock egentligen såsom tonsättariima hon anslog
på sin romantiska samtid, särdeles genom de då
allmänt sjungna romanserna Tänk någon gång, Axels
monolog m. fl. Anonymt utgaf hon Vid julbrasan
för några år sedan, La serenata contadinesca,
en husarmarsch samt musik till "Rings drapa".
A. L.
Gyllenhjelm. Detta namn bars af hertigarna Johans
(sederm. J. III:s), Karls (K. IX:s) samt Karl Filips
oäkta barn.
1. Gyllenhjelm, Sofia Johansdotter, dotter
till hertig Johan (sedermera k. J. III) och Karin
Hansdotter (hvilken förde en sparre och tre stjernor
i vapnet), f. 1556 l. 1559, adlades 1577 jämte
systern Lukretia (d. 1585) och brodern Julius
(se nedan) under namnet G. Hon tjenstgjorde i
sin faders hof, tills hon d. 14 Jan. 1580 i Vadstena
gifte sig med Pontus de la Gardie. Det vanligen
uppgifna dödsåret 1583 torde vara oriktigt.
2. Gyllenhjelm, Julius Johansson, den föregåendes
broder, f. 1560, adlades på samma gång som systern,
1577, då han erhöll Kjulö, Kapellstrands och Berga
sätesgårdar med underliggande 125 gårdar. 1580 blef
han ståthållare på Åbo slott, men dog, ogift,
redan 1581.
3. Gyllenhjelm, Karl Karlsson, friherre till
Bergqvara, riksamiral, hertig Karls (sederm. konung
Karl IX:s) naturlige son med Karin Nilsdotter (en
prestdotter från Östergötland), föddes i Nyköping
d. 4 Mars 1574. Han adlades 1592 af Johan III med
namnet G., tjenade 1595-97 i Frankrike för att studera
krigskonsten och fick under kriget mellan Sigismund
och hertig Karl tillfälle att i sin faders tjenst visa
lysande prof på tapperhet och vunnen krigserfarenhet,
såsom vid intagandet af Åbo slott 1597, i Stångebro
slag (1598) och vid Kalmars belägring (1599). 1600
utnämndes han till krigsöfverste i Livland, der
han vid många tillfällen visade stor skicklighet och
oförfäradt mod, såsom vid Fellin, Karkus, Riga och
det uselt befästa Wolmar, som dock slutligen intogs
af polackerna (1601), hvarvid G. och hans trogne
vapenbroder Jakob de la Gardie gjordes till fångar.
Han hölls i en tolfårig och (i synnerhet efter
ett misslyckadt flyktförsök) sträng fångenskap.
G. bar med manlig undergifvenhet sin motgång och
sina förfärliga lidanden. äfven under de
6 1/2 år han satt fjättrad i bojor i en osund
fängelsehåla. Dock hade han tillgång på böcker
och skrifmaterial samt sysselsatte sig med
författareskap. Han skref Schola captivitatis
(tr. 1632) och öfversatte Davids psalmer, Konung
Davids Psaltare (tr. 1650). G. återfick sin frihet
först i Dec. 1613. Gustaf Adolf underlät
ej att rikligt belöna sin omsider befriade
halfbroder. Han erhöll 1615 friherrlig värdighet
och friherreskapet Bergqvara (i Småland), blef 1616
fältmarskalk, 1617 riksråd samt generalguvernör öfver
Ingermanland och Keksholms län och 1619 riksamiral.
Såsom flottans högste befälhafvare öfverförde han
1621 konungen och hans 14,000 man starka här till
Riga, hvilken stad han sedan höll inspärrad från
sjösidan. 1626 höll han med flottan, 24 segel
stark, Danzig blockeradt. och 1630 öfverförde han
Gustaf Adolf och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
