- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
601-602

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haltomys ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommer hos barn, som förut varit friska, och som
börja skona ett ben, utan att klaga öfver någon
viss smärtande punkt, ja utan att känna någon smärta
alls. Om de på samma gång liksom släpa benet efter
sig och på en gång sätta hela foten till marken, kan
man vara tämligen viss på att en börjande höftsjuka
föreligger, och dervid gäller det. nästan mera än
någonsin annars, att genast råda bot. – 2. Bland
husdjuren förekommer haltning oftast hos hästar,
och då detta fel är i ringa grad för handen, kan
det vara svårt att bestämma på hvilket ben djuret
haltar. För att utröna detta låter man rida hästen i
traf på hård eller stenlagd mark samt både uppför och
utför en backe. Hästar, som hafva fel i frambenen,
halta mera, då de gå utför än uppför en backe,
under det vid fel i bakbenen ett motsatt förhållande
eger rum. Vid lidanden i hofven – hvilka förekomma
till ojämförligt större antal än i öfriga delar af
extremiteterna – är denna ofta varmare än öfrige
hofvar hos djuret, och vid tryck med en hoftång eller
med en särskildt för hofundersökningar inrättad
s. k. visitertång visar djuret genom ryckningar i
benet tecken till smärta. Jfr Stengalla, Sömstick,
Spiktramp. 1. Rsr. 2. C. A. L.

Haltomys 1. Öckenspringråttor, zool., kunna anses
såsom typ för familjen springråttor (Dipodoidae)
bland gnagarna. De igenkännas derpå att öfverkäkens
framtänder hafva en långsgående fåra på midten och
att framför öfverkäkens trenne kindtänder stundom
finnes ännu en liten tand. Bakfötterna äro omkring
sex gånger så långa som framfötterna (emedan skenbenet
liksom mellanfoten är förlängd) och hafva tre tår,
hvilka vanligen ega blott två leder, som äro rörliga
endast i en riktning. Framfötterna äro mycket korta
och hållas tätt intill kroppen under språnget, hvarvid
djuren beröra jorden blott med yttersta spetsen af
tårnas klobärande led. Alla sinnesorgan äro, såsom hos
öckeninnevånare i allmänhet, starkt utvecklade; öronen
äro stora och gleshåriga, ögonen stora och lifliga,
näsborrarna stora och vida. Halsen är synnerligen kort
och föga rörlig. – Öckenspringråttan l. djerboan,
H. (Dipus) aegyptiacus, blir 17 cm. lång och har
en svans (tofsen oberäknad) af 21 cm. längd, är
ofvan gråaktigt sandfärgad och svartspräcklig, under
hvit, med en bred, hvit strimma på låren. Svansen är
ofvan blekgul, under hvitaktig och försedd med hvit,
i spetsen svart tofs. Denna springråtta är utbredd
öfver största delen af nordöstra Afrika och vestra
Asien. Hon bebor torra, öde landsträckor och träffas
stundom i stora flockar på ställen, som äro bevuxna
med alfa-gräs. Der gräfver hon sig vidt förgrenade,
men föga djupa gångar, i hvilka hon gömmer sig vid
ringaste fara. Oaktadt öckenspringråttan är ett
äkta nattdjur, leker hon likväl stundom utanför
sin håla midt i den brännande middagssolens
hetta. Araberna äta gerna hennes kött och fånga
henne derför medelst nät, hvari djuren utjagas ur
sina gömslen. I fångenskap visa de icke den ringaste
rädsla, utan blifva genast förtroliga med menniskan.
C. R. S.

Halvard. Se Hallvard.

Halymenia Ag., bot., ett algslägte, som bildar
typen för en egen grupp, Halymenieae, hörande till
Ceramieae bland Florideae l. rödalgerna. Jfr Florideae.
O. T. S.

Halys, grekernas benämning på floden Kisil Irmak i
Mindre Asien, fordom det lydiska rikets östra gräns.

Halysites, kedjekorall, paleont., fossilt
korallslägte, hvars polyparium består af långa
rörformiga celler, som ej beröra hvarandra
på alla sidor, utan äro ordnade i rader såsom
länkarna i en kedja. Dessa kedjor hafva ett mer
eller mindre oregelbundet slingrande förlopp och
bilda ett nätverk, som har olika utseende hos
olika arter. Sjelfva cellerna hafva starkare
eller svagare radierande listor (septa), och
det inre är afdeladt genom horisontala bottnar
(tabulae). Alla med denna senare karakter försedda
koraller hafva förut sammanförts till en grupp
(Zoantharia tabulata), men i senare tider har
det visats, icke minst genom prof. Lindströms
undersökningar, att denna grupp ej är naturlig,
utan att hit räknade slägten böra fördelas på de
familjer, med hvilka de i sin allmänna organisation
öfverensstämma. Så föres numera H. till Tubiporidae
(orgelkorallerna), Heliolithes till Helioporidae
och Favosites till Poritidae. H. förekommer
hufvudsakligen i öfversiluriska systemet,
och ett par arter (H. labyrinthica och
H. escharoides) äro allmänna på Gotland.
B. L-n.

Halöre kallas i flere sagor en under den tidigare
medeltiden mycket besökt marknadsplats vid Öresund,
hvilket fick sitt namn efter densamma. Man har
i allmänhet antagit, att H. var samma udde, på
hvilken Helsingör sedermera byggdes – en åsigt,
som icke blifvit undanträngd af flere forskares
antagande att H. var ursprunget till Köpenhamn.
C. R.

Ham [amm], stad i franska depart. Somme, i en
kärrtrakt vid floden Somme. Omkr. 3,200 innev. Slott
(grundadt före 10:de årh. och sedermera flere gånger
ombygdt och utvidgadt), hvilket ofta användts till
statsfängelse och bl. a. hyst Jeanne d’Arc, Ludvig
af Bourbon, Karl X:s sista ministrar, Louis Napoléon
(1840–46), Cavaignac, Changarnier och Lamoricière.

Ham (Cham), Noahs yngste son, framställes i 1 Mosebok
(10: 6–20) och 1 Krön. b. (1: 4, 8) såsom representant
för de söder om hebréerna boende folken liksom Jafet
för de nordliga och Sem för de i midten mellan
båda boende (hebréerna och de med dem beslägtade
stammarna). Såsom H:s söner nämnas Kusch (Etiopien),
Mizrajim (Egypten), Kanaan (Palestinas urinnevånare)
och Put (som nyare forskare anse beteckna folken på
Röda hafvets östra kust). Kanaaniternas groft sinliga
tänke- och åskådningssätt, den dödliga fiendskap, som
rådde mellan dem och Israel samt deras undanträngande
och underkufvande af israeliterna hafva fått ett
uttryck i berättelsen om huru H. "såg sin faders
blygd och sade det sina bröder" (1 Mosebok 9: 20–27)
samt huru Noak derför förbannade hans son Kanaan och
dömde honom att blifva "en träl under alla trälar
bland hans bröder". Jfr Hamiter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free