Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heliga sakramentets kongregation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heliografi (af Grek. helios, sol, och grafein,
skrifva) kallas konsten att medelst ljusets tillhjelp
åstadkomma en bild, som låter mångfaldiga sig i
tryckpress, och är sålunda en gemensam benämning på
alla fotografiska tryckmetoder, såsom ljustryck,
heliogravyr, fotolitografi o. s. v. Redan 1826
förfärdigade Nicéphore Niepce dylika tryckbara
bilder. För detta ändamål öfverdrog han metallplåtar
med en lösning af asfalt i lavendelolja och
exponerade dessa under flere timmar i kameran. De
ställen af öfverdraget, som träffats af ljuset,
blefvo dervid olösliga och qvarstodo oförändrade vid
plåtens följande behandling med ett lösningsämne för
asfalt. Derigenom uppstod således en bild. Genom att
etsa densamma med syror erhöll Niepce en kliché, i
hvilken teckningen var fördjupad, och som följaktligen
kunde aftryckas i koppartryckspress. – Sedan det sura
kromsyrade kalits ljuskänslighet blifvit upptäckt
och detta salt börjat användas för framställandet af
heliografier, har konsten gjort oerhörda framsteg
(se Fotografi). Numera åstadkommas på fotografisk
väg klichéer för koppartryckspress (heliogravyr),
för stentrycksprcss (fotolitografi, ljustryck,
fotozinkografi) samt för boktryckspress
(fototypi). A. D.
Heliogravyr (af Grek. helios, sol, och Fr. gravure,
af grever, E. graben; se Gravera). Se Fotografi,
sp. 124.
Heliokromi (af Grek. helios, sol, och chroma,
färg), konsten att framställa ljusbilder i naturliga
färger. Fransmännen Bequerel, Niepce, de St. Victor
och Poitevin hafva för åstadkommandet af dylika
bilder anställt flere försök, i hvilka klorsilfret
spelat hufvudrollen. Dock har man hittills ej
lyckats fixera dessa heliokromier. och konsten är
derför ej praktiskt användbar. – Fotografen Albert
i München, ljustryckets uppfinnare, har i nyare
tider framställt s. k. heliokromiska ljustryck. För
detta ändamål förfärdigar han af samma föremål tre
stycken negativa afbildningar. I en af dessa hafva
alla färger utom den blå varit verksamma. Denna bild
tjenar till att framställa en ljustrycksplåt, hvilken
vid tryckningen invalsas med blå färg. I den andra
bilden hafva alla färger verkat utom den gula, i den
tredje alla utom den röda. Den andra lemnar en plåt
för gul färg, den tredje en för röd. Alla plåtarna
aftryckas på samma papper och alstra derigenom en
bild, i hvilken färgerna äro ganska naturtroget
återgifna. De olika negativerna åstadkommas
genom färgade glas framför kamerans objektiv.
A. D.
Heliolithes (af Grek. helios, sol, och lithos,
sten), paleont., fossilt korallslägte, hufvudsakligen
förekommande i det öfversiluriska systemet. Polypariet
består af celler, som ej äro i omedelbar beröring med
hvarandra; mellanrummen mellan cellerna upptagas af en
rörformig massa (coenenchym). Cellerna äro försedda
med svagt framträdande radierande lister (septa) och
horisontala bottnar (tabulae), hvilka ock finnas hos
coenenchymets rör. Flere arter af slägtet äro funna
på Gotland. Angående dess systematiska ställning
se Halysites. B. L-n.
Heliometer (af Grek. helios, sol, och metron, mått),
fys. Se Mikrometer.
Heliopolis (Grek,; "Solstaden"). 1. Fordom stad
i Syrien. Se Baalbek. – 2. Fordom stad i Nedre
Egypten. 10 km. n. ö. om det nuv. Kairo, vid byn
Matarije. "Der var det förnämsta sätet för solguden
Ra’s l. Tums dyrkan, och dit kom fogeln Fenix, solens
själ, vid hvar Fenix-periods slut från österns land
för att låta bränna sig och å nyo uppstå föryngrad
ur askan". Af det en gång praktfulla soltemplet,
hvars sfinxalléer och obelisker Strabon såg,
återstår blott en 23 m. hög obelisk, på hvilken är
inristadt namnet Usertesen I (den andre konungen
af 12:te dynastien). Med templet var förenad en
läroanstalt, der många ryktbara grekiska filosofer,
bl. a. Platon, inhemtade kunskap. "Det var i H.,
som Moses fick sin lärda bildning och invigdes i den
egyptiska visdomen". Staden omnämnes flerstädes i
bibeln under namnet On. På hieroglyfspråk hette den
Pe-Ra ("solens hus"). Vid H. vann turkiske sultanen
Selim I en seger öfver mamlukerna (1519), och der
stod d. 20 Mars 1800 ett slag, hvari 10,000 fransmän,
under Kléber, besegrade turkarnas 60,000 man starka,
af storvesiren anförda här.
Helios, Grek. mytol., solguden, till sitt väsende
beslägtad med Foibos Apollon, men ej sammanfallande
med honom. Enligt Hesiodos är han en son af titanen
Hyperion och Theia, hos senare skalder kallas han
äfven sjelf ofta Hyperion, Titan eller Fäeton.
Från "oceanens bukt" i den fjärran östern eller
från sitt der belägna palats åker han hvarje dag på
sin af fyra snöhvita eldfrustande hästar dragna vagn
öfver himlahvalfvet, spridande värme och ljus öfver
jorden, till dess han om aftonen försvinner i det
vestliga mörkret vid oceanens motsatta strand. Enligt
några skalder färdas han under natten tillbaka
på ett gyllene skepp kring den norra halfvan af
jordkretsen. På ön Thrinakia egde han, enligt
Homeros, sju hjordar af hornboskap och lika många
fårhjordar, hvar och en innehållande femtio kreatur,
hvilket antal hvarken ökas eller minskas. Redan,
Aristoteles anmärkte, att med de sju gånger femtio
djuren menas det forngrekiska årets dagar. Såsom
solens och dagens Gud är H. tillika den allseende, för
hvilkens öga intet kan döljas, och derför åberopas
han ofta i eder och bedyranden. Hans dyrkan var
vida spridd, men i synnerhet hemmastadd på Rhodos,
der en kolossal bild af H. ("kolossen på Rhodos") var
uppställd i närheten af hamnen, och der man årligen åt
honom offrade ett fyrspann, som störtades i hafvet. Af
den bildande konsten framställdes han snarlik Apollon,
men vanligen körande sitt fyrspann och med strålkrona
kring hufvudet. A. M. A.
Helioskop (af Grek. helios, sol, och
skopein, se), fys., apparat för iakttagande
af solen. Såsom sådan apparat kan användas antingen
en tub med linser af färgadt glas eller ock endast
färgade eller sotade glasskifvor. En objektiv bild
af solen erhålles, om man utdrager en astronomisk
tub något längre än som erfordras för att betrakta
oändligt långt aflägsna föremål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
