Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hofmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spefoglar (Lat. scurræ), dels som vanskapliga
dumhufvud (moriones). De egentlige hofnarrarna,
som från slutet af medeltiden hörde till
en fullständig hofstat, förekommo först efter
korstågen. Men under det de t. ex. vid franska
hofvet, såsom Bruisquet, Angeli och Chicot,
voro fina hofmän, som utmärkte sig såsom
spirituella berättare och för betydande
sällskapsgåfvor i allmänhet, lade de annanstädes
helt andra egenskaper i dagen. De tyska höge
herrarna hade hälst i sin närhet lustigkurrar,
såsom Kunz von der Rosen, Wiegand von Theben
(den s. k. Pfaffe von Kahlenberg), Klaus
Narr, hvilka efter deras allvarliga göromål
kunde förströ dem med sina puts. I England
voro narrarna djupa humorister, om man får
sätta lit till Shakspeares odödliga bilder af dem.
I Sverige förekom hufvudsakligen det lägre slaget:
hofdvärgarna, hvilkas gyllene tid räckte
ännu på 1600-talet. – I början af 1700-talet
försvunno genom den ton, som franska hofvet
anslog, narrarna från Europas hof, med undantag
af det ryska, der vid denna tid hofnarrsväsendet
nådde sin blomstring. – Hofnarrens
drägt, liksom skyldighet, var olik andra
personers. Hans hufvud rakades; han bar en
klotformig, turbanlik hufvudbonad, narrmössan,
på hvilken man redan på 1400-talet fäste ett
par åsneöron eller en tuppkam (en röd, i uddar
utklippt tygremsa, som gick från pannan
ned till nacken). Till narrkostymen hörde
vidare halskrage, bjällror på åsneöronen,
bröstet, armbågarna, knäna och skorna samt
narrspiran. Denna var ursprungligen blott en
säfstjelk med vippa, men sedermera förfärdigades
den af läder och försågs öfverst med ett
narrhufvud med uträckt tunga.
Hof- og stadsretten, underdomstol i Köpenhamn,
hvilken upprättades 1771 och trädde i
stället för flere förutvarande domstolar
(Hofretten, Borgretten, Bythinget m. fl.). Till 1845
handlade den äfven brottmål, men då upprättades
en särskild "Kriminal- og politiret" för
Köpenhamn. 1805 förenades "Hof og stadsretten"
med "Landsoverretten for östifterne"
och är således en domstol i andra instans
för de danska öarna på samma gång som
en civildomstol i första instans för Köpenhamn.
E. Ebg.
Hof-ordning. Se Hofartiklar.
Hofors, bruksegendom i Torsåkers socken,
Gefleborgs län, vid Hoån, s. ö. om Robertsholms
jernvägsstation på Gefle–Falu-banan. Det
tillhör Hofors aktiebolag, som inom
Gefleborgs län eger följande egendomar. I Torsåkers
socken: Hofors bruk, med 3 masugnar,
gjuteri, mekanisk verkstad och qvarn; tillverkningen
utgör omkr. 10,2 mill. kg. tackjern jämte
diverse gjutgods samt jern- och stålmanufaktur,
Robertsholms bruk, Montrose bruk,
Krattens bruk, med 1 masugn och en tillverkning
af omkr. 1 mill. kg. tackjern, samt flere
jordegendomar; i Ofvansjö socken: Hammarby
bruk, Kungsgårdens bruk, med finvalsverk
för tillverkning af omkr. 3,4 mill. kg. valsadt
jern samt sågverk med 2 enkla ramar för
sågning af 1,500–2,000 standard, delar i flere
bergsmanshyttor och smedjor samt flere
jordegendomar; i Jäderbo socken: Kungsfors
bruks- och jordegendom, med 5 smälthärdar, 2
vällugnar med räckverk samt såg och qvarn
och en tillverkning af omkr. 1,9 mill. kg.
stångjern, samt dessutom spridda hemman i Arsunda
och Ockelbo socknar samt Svärdsjö socken i
Kopparbergs län. Hela arealen utgör omkr.
32,000 har, hvaraf 24,700 har skogsmark, 4,900
har betesmarker och hagar samt 2,400 har
odlad jord. Taxeringsvärde omkr. 3,600,000
kr. Bolagets grufvor äro företrädesvis belägna
i Torsåkers socken, 7,5 km. från H., men
bolaget har äfven grufveandelar i Norberg
och Bispberg samt i Tuna och Svärdsjö socknar
i Kopparbergs län. – H., från början
ett gammalt bergsmansverk, egdes i två årh.
af slägten Petré, bl. a., i förra hälften af
1800-talet, af riksdagsmannen Thore Petré,
hvilken äfven var egare af Hammarby med
tillhörande egendomar i Ofvansjö socken. Efter
dennes död (1853) öfvergick egendomen till
hans arfvingar, hvilka sedermera bildade
Hofors och Hammarby aktiebolag (stadfäst 1873).
Till följd af de ogynsamma jernkonjunkturerna
i slutet af 1870-talet kom bolaget på obestånd
1878 och nödgades 1879 af träda hela sin egendom
till fordringsegarna. På konkursauktion
inköptes bruksegendomarna af den störste
fordringsegaren, Stockholms enskilda bank, och
såldes derefter till bankdirektör A. O. Wallenberg
m. fl., hvilka bildade Hofors aktiebolag
(stadfäst d. 15 Okt. 1880).
Hofpredikant. Se Hofkleresiet.
Hofra l. Hophra, egyptisk konung. Se
Apries.
Hofrätt, jur., i Sverige och Finland benämning
på domstolar i andra instans. Sedan de
förslag, som under Karl IX:s styrelsetid blifvit
framställda till ordnande af konungens domsrätt
genom en efter de förändrade tidsförhållandena
afpassad utveckling af de äldre formerna
derför, de s. k. lands- eller rättaretingen
och räfstetingen, icke ledt till något resultat,
framlade Gustaf II Adolf till 1614 års riksdag
förslag om inrättandet i Stockholm af en
"konungslig Hofrätt och öfversta dom", hvilken skulle
i konungens såväl närvaro som frånvaro ega
makt att döma konungens dom, och ifrån hvilken
något vad icke skulle få ega rum. Genom
den s. å. utfärdade rättegångsordinantien
bestämdes, i öfverensstämmelse med hvad af
konungen blifvit föreslaget, att den i Stockholm
inrättade hofrätten, hvilken fick namnet Svea
hofrätt, skulle döma konungens dom. Ehuru
således afsigten med hofrättens inrättande
ursprungligen varit att densamma skulle döma i
sista instans, intogs redan i den för hofrätten
d. 16 Febr. 1614 utfärdade fullmakt inskränkningen
"wår rättmätige höghet att bryta alla
skrocksoknir och offsoknir efter lagen
oförkränkt", d. v. s. konungen förbehöll sig ensam
fortfarande högsta domsrätt i riket. I den 1615
utfärdade rättegångsprocessen blef denna
inskränkning vidare bestämd på följande sätt:
"ändock Sveriges lag medgifver, att ingen må
vädja från denna wår konungsliga dom och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
