- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
731-732

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hanstein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hamburg, Berlin, Finland, alla delar af Norge)
samt genomreste 1828–30 på norska statens bekostnad,
i sällskap med G. A. Ermann och Due, Sibirien, från
dess vestliga del ända till Irkutsk och Kiachta. De
vetenskapliga resultaten af denna resa offentliggjorde
han bl. a. i det stora arbetet Resultate magnetischer,
astronomischer und meteorologischer beobachtungen auf
einer reise nach dem östlichen Sibirien in den jahren
1828–1830
(1863), hvilket han utarbetade i förening
med sin reskamrat Due. Derjämte offentliggjorde han en
populär beskrifning öfver sin resa, Reise-erindringer
(1859; "Resa i Sibirien", 1861). Kort efter H:s
återkomst från Sibirien inrättades i Kristiania
ett astronomiskt observatorium (1833), hvars förste
direktor H. blef. På hans framställning förenades med
detta ett magnetiskt observatorium 1839. Från 1837
ledde han Norges triangeluppmätning och var chef för
den gradmätning, som 1845–60 utfördes emellan Fuglenäs
vid Hammerfest (70° 40’) och Atjik (68° 54’). År 1861
tog han afsked från sin professur: de närmast följande
åren utgaf han de vid Kristiania observatorium
1837–63 utförda meteorologiska observationerna,
Meteorologische beobachtungen (1862–65). Död i
Kristiania d. 15 April 1873. Utom ofvannämnda arbeten
publicerade H. en stor mängd afhandlingar, de flesta
berörande jordmagnetismen, förnämligast i Poggendorffs
"Annalen" och i det af honom, i förening med Lundh och
Maschmann, utgifna "Magazin for naturvidenskaberne"
(från 1823), äfvensom ett antal värdefulla läroböcker,
Lärebog i mechaniken (1836–38), Lärebog i plangeometri
(1835) och Astronomie (ofullbordad).

Hanstein, Johannes von, tysk botanist, f. 1822,
d. 1880, blef 1865 professor i botanik i Bonn och
utgaf en mängd värdefulla arbeten öfver växternas
anatomi och morfologi, såsom Untersuchungen über
den bau und die entwickelung der baumrinde
(1853);
Die milchgefässe und die verwandten organe der rinde
(1864); Uebersicht des natürlichen pflanzensystems
(1867); Die scheitelzellgruppe im vegetationspunkt
der phanerogamen
(1869) och Abhandlungen aus dem
gebiete der morphologie und physiologie
(1870 ff).

Hanswurst, en gammal grotesk-komisk tysk teaterfigur,
förekom första gången 1519 i en nedertysk bearbetning
af Brants "Narrenschiff", nyttjades sedan i ett
fastlagsspel från 1553 och i ett skådespel från 1573,
men erhöll först i 17:de årh. en mera utpräglad
och konventionel karakter. H. blef hos tyskarna
representanten för galna streck, narraktighet och
grofkornig qvickhet, liksom "Pickelhäring" hos
holländarna, "Jean Potage" hos fransmännen, "signor
Maccaroni" hos italienarna och "Jack Pudding" hos
engelsmännen. I början tillhörde H. blott det lägre
folkdramat, men under 18:de årh. företogo sig flere
framstående konstnärer, såsom J. A. Stranitzky och
G. Prehauser, att konstnärligt utbilda denna typ för
den tyska folkhumorn. Småningom förlorade emellertid
H. sitt intresse, då hans skämt blef alltmera plumpt.

Författaren Gottsched och skådespelerskan Neuber
lyckades genomdrifva denne figurs förvisande från de
bättre tyska skådebanorna. Flere med H. beslägtade
teaterfigurer (t. ex. Kasperle) hafva likväl sedermera
framträdt.

Hanö, ö i Östersjön utanför bergshöjden Listershufvud
i sydvestra Bleking. Den höga, skogbevuxna ön, som
uppgifves hafva 10 km. i omkrets, räknas som 1/4 mtl
till Sölvesborgs landsförsamling, Blekinge län.

Hapale l. Sidenapslägtet hör till kloaporna och har
underkäkens framtänder ställda i en bågformig linie
och lika långa med hörntänderna samt hårpenslar i
öronen, men saknar man. Hit höra uistitin l. saguin
l. hvitöriga sidenapan, Hapale iacchus, som är ett
litet, vackert djur af ända till 27 cm. längd och
med 35 cm. lång svans. Kroppen är fint byggd; pelsen
är mjuk och långhårig samt skiftande i svart, hvitt
och rostgult; undre delarna och lemmarna äro hvitgrå;
hufvudet är mörkbrunt, med mörkt köttfårgadt ansigte,
som är sparsamt beklädt med små, ljusa hår och försedt
med en trekantig hvit fläck i pannan; öronen hafva
bländhvita penslar; svansen är svart, med ungefär 20
smala, hvita ringar och hvit spets. Uistitin träffas
blott i mellersta delen af Brasiliens kustland,
kan blifva mycket tam och har flere gånger ynglat
i Europa. – Penselapan, H. penicillata, är rödgrå,
med en rund fläck i pannan; det korthåriga ansigtet
är hvitt; de långa öronpenslarna, hufvudet, halsen
och nacken äro svartbruna; svansrningarna äro
omvexlande grå och smutshvita. Den är ungefår så
stor som förra arten. – Silfverapan, H. argentata,
blir 20 cm. lång, med en svans af 25 cm. längd. Hon
har långt, silkeslent, silfverhvitt hår, nästan
naket, köttfärgadt ansigte och svart svans. Likasom
de båda förra arterna är hon hemma i Brasilien.
C. R. S.

Haparanda (F. Haaparanta, "aspstrand"), stapelstad
i Norrbottens län, vid Tornio elfs vestra strand,
3 km. från dess utlopp i Bottniska viken. 1,039
innev. (1880). Till staden, hvars område är nära 34
har, höra 1,839 har mark; de bebyggda tomternas antal
är 109. 1880 var taxeringsvärdet för hus och tomter
531,200 kr., för jorden 6,000 kr. H. är regelbundet
och ganska vackert, men eger ej några mera ansenliga
byggnader. Dess läge vid riksgränsen och omedelbara
förbindelse till såväl lands som sjös med Torneå stad
tillföra staden rätt goda handelsfördelar, som dock
minskas deraf att dess hamn, Salmis, ligger 7 km. från
staden, vesterut från elfvens utlopp. Trafiken mellan
H. och Salmis uppehälles dels efter landsvägen,
dels med en mindre ångbåt på elfven. Stadens
handelsflotta bestod år 1880 af 2 segelfartyg om
308 tons samt 6 ångfartyg om 1,499 tons och 469
hästkrafter. H. har postkontor, telegrafstation,
tullkammare, bankkontor m. m., treklassigt allmänt
läroverk, seminarium för bildande af lärare
och lärarinnor vid småskolor i de finsktalande
församlingarna och länslasarett, hvars läkare är den
i staden boende provinsialläkaren. H. hör i judicielt
och administrativt hänseende under Nedertorneå och
Karl Gustafs tingslag af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free