Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräfsnäs - Gräfsteklar l. Grafsteklar - Gräfsvinet - Gräfsvinshunden l. Taxhunden - Gräfva - Gräfve - Grän - Grängesberget - Gränsbefälhafvare - Gränsbevakning - Gränsetullrätt - Gränsfästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde det till fideikommiss för en son i
sitt föregående gifte, sedermera kommendören
J. Gripenstedt; fideikommissrätten upphäfdes
1824. År 1848 inköptes godset af hertig Kristian
af Schleswig-Holstein, i hvilkens hand det gamla
slottet, genom en vandalisk behandling af okunniga
och likgiltiga förvaltare, råkade i det fullkomligaste
förfall. F. eges sedan 1880 af hertig Ernst Günther
af Schleswig-Holstein. B. S.
Gräfsteklar l. Grafsteklar, zool., sådana steklar,
förnämligast af gruppen Sphegidae bland de med gadd
beväpnade steklarna, hvilka i sand eller jord gräfva
små gropar, i hvilka de nedlägga sina ägg och jämte
dessa, till stekellarvens föda, i hvarje grop en larv,
en mjuk insekt eller en spindel, som döfvats med ett
sting. Af de dithörande slägtena Sphex och Pompilus
äro i Sverige många arter allmänna å sandfält, torra
backar och vid dikeskanter. De till gruppen Sphegidae
hörande steklarna kallas på grund af sitt lefnadssätt
oftare "rofsteklar" än "gräfsteklar", en benämning,
som dock på grund af det ofvannämnda kan försvaras.
O. T. S.
Gräfsvinet. Se Gräflingen.
Gräfsvinshunden l. Taxhunden. Se Hund.
Gräfva, sjöv., ett fartygs benägenhet att göra djupa
rörelser l. dufningar med förskeppet, hvarigenom
bogen har svårt att å nyo lyfta sig. Ett fartyg,
som gräfver och derjämte har våldsamma sidorörelser
l. rullningar, säges "arbeta illa i sjön" l. "arbeta
hårdt". Jfr. Dufva. R. N.
Gräfve, socken i Örebro län, Örebro härad. Arealen
2,242 har. 471 innev. (1880). Annex till Kil,
Strengnäs stift, Glanshammars kontrakt.
Grän. Se Karat.
Grängesberget, en bland Sveriges allra största
jernmalmsaflagringar, är beläget till största delen i
Grangärde socken, Kopparbergs län, och till en mindre
del i Ljusnarsbergs socken, Örebro län. Endast inom
Grangärde socken äro mer än 400 grufvor öppnade på
detta malmfynd. Hela längden af malmförekomsten är
omkr. 4,350 m. och bredden 300 till 400 m. Malmerna,
som äro af flere slag, ligga i flere parallella lager
i en finkornig gneis, strykande från n. ö. till
s. v. samt fallande 20°-45° åt ö. Den malmförande
gneisen underlagras af en grof granitgneis, som
hvilar på granit. Öfver det malmförande lagret ligger
eurit. De flesta malmer föra i mer eller mindre hög
grad apatit, hvarigenom jernet ur vissa grufvor blir
kallbräckt. Vidare genomsättes fältet på många
ställen af pegmatitgångar, utmed hvilka dock inga
väsentliga rubbningar i lagren förekomma. Deremot
pläga blodstensmalmerna närmast dessa gångar öfvergå
till svartmalm. De förnämsta grufvefält inom G:s
malmområde äro: 1:o Lombergsfältet, i Ljusnarsbergs
socken, Örebro län, der malmen utgöres af dels
jernglans, dels magnetit i blandning med jernglans
samt innehåller 50-60 proc. jern och omkr. 0,04-0,10
proc. fosfor. De malmen i öfrigt åtföljande mineralen
äro qvarts, granat och epidot. Malmerna äro i
allmänhet 6 m. mäktiga, utom i Ängesgrufvan, der
mäktigheten stiger till 10 m. 2:o Östra och Vestra
Ormberget, i Grangärde socken, Kopparbergs län,
med hufvudsakligen blodstenar jämte underordnade
svartmalmslager. Malmen håller 57-65 proc. jern med
0,06-0,12 proc. fosfor. 3:o Södra och norra G.,
likaledes i Grangärde socken, med rika
blodstenar och svartmalmer af mycket vexlande
fosforhalt. Fosforhalten tilltager i allmänhet mot
malmernas hängande, hvarför också grufvorna ej fullt
utbrytas åt detta håll. I stället brytas de närmast
liggandet belägna 3-6 m. malm. 4:o Strandberget,
en fortsättning af norra G., med i allmänhet större
fosforhalt. 5:o Risberget i Grangärde socken,
en fortsättning af Ormberget, med, i synnerhet
i norra delen af fältet, betydlig fosforhalt,
omkr. 0,3-0,5 proc. Grufvorna äro i allmänhet
gifvande, och malmprocenten i uppfordringen hög. Den
djupaste grufvan är omkr. 148 m. lodrätt under
dagen. Uppfordringen ur dessa fält var 1879 nära 44
mill. kg. och hade utan svårighet kunnat flerdubblas,
om ej fosforhalten gjorde malmen mindre begärlig.
Th. N-m.
Gränsbefälhafvare, befälhafvare för en vid
gräns posterad styrka. I Haparanda fanns en
gränsbefälhafvare ända till 1881 års utgång. C. O. N.
Gränsbevakning, en vanligen mindre trupp, som är
posterad vid en viss del – oftast den mest trafikerade
– af gränsen för upprätthållande af ordning och
öfvervakande af internationella förbindelsers
iakttagande. I Ryssland är gränsbevakningen
(Pogranitsjaja stracha) en militäriskt ordnad styrka,
som har till uppgift att bevaka gränserna i hela
deras utsträckning och att hindra smuggleri. Denna
styrka, som lyder under finansministeriet, består af
16 brigader, fördelade i mindre afdelningar, och får
officerare och underofficerare från armén. C. O. N.
Gränsetullrätt, domstol i gränsort, med särskild
uppgift att, jämlikt k. br. d. 16 Mars 1725, behandla
beslagsmål. Då de särskilda tullrätterna genom
k. kung. d. 7 Maj 1831 indrogos, och dessa domstolars
åligganden öfverflyttades på rådstufvurätterna, blef
tillika stadgadt, att de tvänne gränsetullrätterna
vid Funäsdalen (i Herjeådalen) och Haparanda skulle
tillsvidare fortfara, enär dessa tullstationers
aflägsenhet från närmaste stadsdomstol komme att
medföra tidsutdrägt samt kostnad och olägenhet för
parter och vittnen. I senast utfärdade tullstadga
(af d. 2 Nov. 1877) äro ock gränsetullrätterna
bibehållna såsom vederbörlig domstol för upptagande
af mål, som angå förbrytelse emot nämnda stadga,
i de fall att gränsetullrätten är närmare
än Rådstufvurätt. Gränsetullrätten utgöres af
tullförvaltare eller tullinspektören i distriktet
(ordförande), en kronobetjent och tre af häradets
nämndemän. L. A.
Gränsfästning, en i närheten af ett rikes landgräns
belägen fästning, hvars väsentligaste uppgift
numera är att tjena till stödjepunkt för egen armés
strategiska uppmarsch. I äldre tider förekommo
storartade gränsbefästningar, hvilka uppfördes
sammanhängande längs hela riksgränsen, för att skydda
mot närboende stammars plundringståg, t. ex. Kinesiska
muren, uppförd omkr. 200 år f. Kr., flankerad af
höga torn, piktiska muren, från omkr. 210, på gränsen
mellan England och Skotland, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
