- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
995-996

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingius, Daniel - Helsingland, norrländskt landskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

titel. Det var emellertid på ett annat område
än tjenstemannabanan, som H. förvärfvade sitt en
gång ganska kända och fruktade namn, nämligen på
den politiska pamflettens, sådan denna i yppig
frodighet utvecklade sig under Sveriges första
tryckfrihetsperiod. H. var "mössa" och utgaf under
åren 1766–72 en mängd små satiriska och polemiska
häften, hvilkas pikanta titlar och lika pikanta
innehåll gåfvo en motståndare anledning att gifva
H. vedernamnet "den svenske Thersites". Bland de på
sin tid mest kända af dessa flygskrifter må nämnas:
Öfversättaren af en svensk mans tankar hälsar
Aristarchus
(Gjörwell) med en lärd kyss (1769),
Triumviratet på Momi parnass (s. å.) och Ärestod öfver
ett växande cadaver
(1771). Dessutom var H. flitig
medarbetare i det af assessor Pfeiffer utgifna
"Dagligt Allehanda" (1771–74). Hans stilistiska
förmåga och dräpande qvickhet i flertalet af
dessa skrifter äro omisskänneliga. H. var äfven på
sin tid mycket berömd som författare af latinska
"stenstilar", en då omtyckt vitterhetsart. Han afled
i Stockholm d. 12 Aug. 1774. -rn.

Helsingland, norrländskt landskap, är beläget
mellan 60° 59’ och 62° 20’ n. br. samt 3° 36’ och
0° 35’ v. om Stockholms observatorium (18° 3’ 30"
ö. om Greenwich) och gränsar i n. till Medelpad,
i v. till Herjedalen och Dalarna, i s. till
Gestrikland och i ö. till Bottniska viken. Arealen
utgör 14,768 qvkm., deraf 13,801 qvkm. fastland
och öar samt 967 qvkm. vatten. Största längden,
i nästan n.–s., är 155 km. och största bredden
166 km. De största sjöarna äro Dellen, 126,3
qvkm., och Bergviken, 41,5 qvkm. Sistnämnda sjö
genomflytes af landskapets största elf, Ljusnan,
som i sitt nedre lopp till en längd af omkring 195
km. genomgår landskapet och derunder upptager såsom
biflod Voxnan, den största näst Ljusnan. Dellen,
som ock kallas Dellarna, d. v. s. Norra och Södra
Dellen, genomflytes af det tredje vattendraget,
i ordningen, Dellån. I öfrigt finnas flere små
och stora vattendrag och sjöar. Från hafskanten,
som blott på få ställen har någon egentlig skärgård,
sträcker sig ett tämligen fruktbart kustband, af
omkr. 10 km. bredd, mot det inre höglandet, som med
undantag af de genomstrykande floddalarna är ganska
ofruktbart, ty skogsväxten är svag och ljungen frodig,
och mossar och myrar duga föga till någon odling. I
det lägre landet, som ock är besväradt af sandåsar
och grusfält, är dock jordmånen genom lera och
andra för växtligheten gynnsamma aflagringar mycket
bättre. I den vestliga delen resa sig bergen till
560 m. öfver hafvet. Bergen äro fattiga på malm,
och de fyndigheter, som förut tidtals bearbetats,
synas nu vara alldeles öfvergifna; kalksten är mycket
sällsynt. Klimatet är i kustbygden ganska blidt,
i medeltal för året omkr. + 5° C., hvilket gradtal
betydligt aftager mot vester, der höjdsträckningarnas
bistra kyla vintertiden väger tyngre än dalarnas
ovanligt starka värme sommartiden. I det inre af
landet kan man skåda den för Norrland egendomligt
snabba vexlingen mellan vinter och sommar, då den mark

som höljes af 1 m. djup snö kan inom 14 dagar
vara grön och bära löfvade träd. Af landets areal
uppgifvas blott 13,3 proc. vara sterila, och det
öfriga användes med 4,5 proc. till åker och annan
odlad jord, 2,7 proc. till naturlig äng samt 79,5
proc. till skogbärande mark. Den för detta landskap
förr utmärkande linodlingen är numera i starkt
aftagande, synnerligast i norra och vestra delarna.

I geologiskt afseende är H. ännu icke
fullständigt kändt och synes för öfrigt visa föga af
intresse. Berggrunden utgöres af urformationens gneis
och granit, ofta tämligen oredigt blandade. Tydlig
gneis är rådande inom hela kustlandet norr om
Söderhamn äfvensom kring Los och söder om Los;
tydlig granit har iakttagits omkring Ljusneelf,
så långt åt öster som till Kårböle, bildande
fortsättningen af ett inom Herjedalen utbredt
granitparti. De lösa jordarterna, krossgrus,
rullstensgrus, sand och torfbildningar, ega en
vidsträckt utbredning. Leraflagringar torde
icke häller saknas inom det lägre kustlandet samt
längs floddalarna. Bland malmfyndigheter må nämnas
koboltgrufvorna vid Los.

I administrativt hänseende hör H. till Gefleborgs
län och bildar 3 fögderier (Södra H:s, Norra H:s
och Vestra H:s fögderi) med 23 länsmansdistrikt; i
judicielt afseende bildar det 3 domsagor, indelade i 8
tingslag (Vestra, Östra, Enångers, Bergsjö, Delsbo,
Forsa, Ljusdals samt Arbrå och Jerfsö tingslag). I
ecklesiastiskt hänseende hör H. till Upsala ärkestift
och omfattar 4 kontrakt, H:s östra, H:s vestra nedre,
H:s vestra öfre samt H:s norra kontrakt, fördelade
i 29 pastorat. Inom landskapet ligga två städer:
Söderhamn och Hudiksvall. H. uppsätter 900 nummer af
Helsinge regemente. Landskapets vapen är en bock i
svart fält.

Jämte jordbruket, som är befolkningens hufvudnäring,
har den lifliga trävarurörelsen ökat välmågan och
mycket bidragit till inflyttningar från andra orter,
hvadan folkmängden starkt tillväxt. Innvånarnas antal
uppgick vid 1880 års slut till 112,382 personer och
hade på de sista tio åren ökats med 21,6 proc.,
hvilket procent tal motsvaras i hela riket af
blott 9,5.

Folklynnet är sträft, och en stark
sjelfständighetskänsla kännetecknar
helsingen. Grofva brott äro hos den bofasta
befolkningen sällsynta. Lyxen är betydlig, om icke i
mat, så i dryck och kläder. Att bränvin skulle täras
mera i H. än annanstädes, torde icke vara skäligt
att påstå, men förbrukningen af s. k. vin är mer än
nyttig och försvarlig. Af officiella uppgifter att
döma synes kaffe vara för detta landskaps befolkning
begärligare än t. o. m. för de andre norrlaridingarna,
ty utan öfverdrift låter det visa sig, att med låg
beräkning kostar förtärandet af kaffe (med socker,
grädde och tilllagning) detta landskap omkr. 3
mill. kr. årligen. De ifrån Delsbo m. fl. socknar
välkända drägterna förekomma numera endast
undantagsvis och försvinna snart alldeles. Genom
landskapet går norra stambanan och inom detsamma
finnas enskilda smärre jernvägar: Hudiksvalls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free