Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångspel - Går-an-literaturen - Gårdarike (Garðaríki) - Gårdatal - Gårdby - Gårdeby - Gårdfarihandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pallarna. Dessas ändamål är att, i händelse af behof,
stoppa spelet eller att hindra detsamma från
att vrida sig tillbaka till följd af lastens
åverkan. – Från denna yttre del af pall-ringen
gå armar inåt i radiel riktning och förena yttre
delen af ringen med dess inre eller centrum, uti
hvilket undre delen af spelpivåen har sitt stöd. –
Spelpivåen, hvars understa ände räcker något nedom
den emellan däcksbalkarna under spelet anbragta
fyllningen, fastskrufras till pall-ringen och däcket
medelst mutter, påskrufvad pivåens undre, gängade
ände. På spelpivåen rör sig sjelfva spelet, hvars
hufvudsakliga delar äro: hjertstocken, dockorna (b),
hufvudet (c), skifvan (d) och spelpallringen (e)
med dertill hörande pallar (f). Uti spelhufvudet
äro anbragta hålen (g), i hvilka spelbommarna
(h) insättas, då spelet skall användas. Numera är
det brukligt, antingen att sjelfva ankarkettingen
lägges till spels, eller ock att för kettingens
invindande användes kettingskabellarium, till hvilket
ankarkettingen utefter ett tillräckligt långt stycke
fastgöres medelst sejsingar, hvilka under kettingens
invindande påläggas i förhand samtidigt med att de
längre akterligt befintliga sejsingarna lossas i den
mån de närma sig spelet. Men antingen ankarkettingen
lägges direkt till spels, eller kettingskabellarium
begagnas, har spelet utom de redan uppräknade
delarna äfven en kabellarie- l. kettingsring (i),
anbragt straxt öfver spelpall-ringen och så inrättad,
att kettingslänkarna väl passa i densamma. På däck
omkring spelet finnas då också två eller flere rullar
(k), som tjena till att leda den från spelet
kommande parten af kettingen utomkring spelet och bort
till däcksklysen (l), belägna ungefär midt öfver de i
hålskeppet anordnade kettingslårarna. Fordom användes
för ankarkettingens invindande alltid kabellarium af
hamptåg, och då behöfde spelet naturligtvis icke hafva
någon kabellariering, utan tågkabellariet upplindades
ett tillräckligt antal hvarf omkring speldockorna,
hvarefter, för att hindra kabellariet att slira på
speldockorna, manskap placerades i afhåll på den
från spelet gående parten af kabellariet. – För det
dubbla spelet nyttjas ej någon fast pivå såsom för
det enkla, utan båda spelen, såväl det undre som det
öfre, hafva en gemensam axel, hvilken dock inrättas
på sådant sätt, att öfre spelet i händelse af behof
kan frånkopplas det undre. Endast det undre spelet
är inrättadt på förut beskrifvet sätt för ankarets
lättande; det öfre är deremot mycket enklare till sin
konstruktion och blott inrättadt så, att spelbommar
i detsamma kunna insättas för att derigenom mera
manskap må kunna användas i och större kraft erhållas
af båda spelen. – Vid förhalning eller dylikt arbete
kan emellertid öfre spelet, användt för sig allena,
begagnas på det sätt, att en förhalningstross på
detsamma lägges till spels och invindas. Gångspelen,
såväl som bråspelen, hafva under tidens lopp blifvit
i mekaniskt hänseende mycket förbättrade. De enkla
gångspel, som numera förekomma på en mängd fartyg,
tillverkas oftast helt och hållet af jern; och genom
användande på desamma af
kugghjuls utvexling har drifkraften kunnat betydligt
minskas. På sistnämnda slags spel är det äfven
brukligt att, då handkraft användes för spelets
kringvridande, denna kraft får verka medelst
handvefvar och ej på spelbommar, såsom i det
föregående blifvit omnämndt. J. G. B.
Går-an-literaturen, ett gemensamt namn på den
literatur, som utgöres af C. J. L. Almqvists genom
sin mot äktenskapet fientliga tendens beryktade
"tafla ur lifvet": Det går an (1839), och de
af densamma framkallade följdskrifterna. Till
dessa räknas vanligen Det går an. Fortsättning (af
J. V. Snellman, 1840), ett mästerstycke af fin satir,
hvari Almqvists stil är så väl attrapperad, att man
nästan kunde tro boken utgöra en andra del af den
ursprungliga novellen; Sara Widebeck. En tafla ur
lifvet, af -e. Fortsättning till Det går an N:o 1
och Det går an N:o 2 (af Aug. Blanche, 1840), en
för alla lätt igenkänlig karrikatur, som dock eger
någon porträttlikhet med originalet och upplöses i en
stark burlesk; Månne det går an? (af V. F. Palmblad,
1840), hvari äfven mindre berättigade konseqvenser
dragas af Almqvists satser; Törnrosens bok. Nemligen
den äkta och veritabla (af V. F. Palmblad, 1840);
Eva Widebeck, eller det går aldrig an. En arabesk
ur lifvet. Af Faster Karin (af Vilhelmina Stålberg,
1840); Evelina Reder. Också en tafla ur lifvet (af
C. H. von Platen, 1841); C. J. Almqvists "Det går an",
uppfattad såsom en christlig idé, af en finsk flicka
(af Z. Cajander, 1847); samt slutligen Om äktenskapet
(af I. Hwasser, 1841), hvilken sistnämnda afhandling,
om den ock i någon mån föranledts af Almqvists novell,
likväl icke uttryckligen vänder sig mot densamma,
men väl mot andra yttringar inom literaturen, såsom
Göthes "Wahlverwandtschaften" och den samtida franska
romanen. Jfr slutanmärkningarna till 4:de delen af
"Valda skrifter af C. J. L. Almqvist. Ordnade
och utgifna af A. Th. Lysander" (1874-78).
A. F.
Gårdarike (Fornn. Garðariki), kallades fordom det
efter sina många gårdar (R. gorod, städer och
borgar) benämnda rike, som upptog ungefärligen
det område, hvilket nu kallas Stor-Ryssland och
Lill-Ryssland. Gårdarike bestod af tre delar:
hufvudstaden Holmgård (Novgorod) med tillhörande
område; Känugård, hvars område ansågs vara det bästa
landet i hela riket, och Palteskja med dithörande
landsträckningar. På andra sidan om Känugård låg,
efter nordboarnas föreställning, tatarernas
land. Th. W.
Gårdatal. Se Mantal.
Gårdby, socken på Öland, Kalmar län, Möckleby
härad. Arealen 1,989 har. 556 innev. (1880). Annex
till Sandby, Kalmar stift, Ölands medelkontrakt.
Gårdeby, socken i Östergötlands län,
Skärkinds härad. Arealen 2,848 har. 692
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Linköpings stift, Skärkinds kontrakt.
Gårdfarihandel var en åt allmogen inom As, Vedens,
Kinds, Marks, Bollebygds, Gäsene och Redvägs härad
af Elfsborgs län äfvensom åt borgarena i städerna
Borås och Ulricehamn medgifven rättighet att kring
landet föra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
