Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkas hans arbeten öfver boktjärekreosot, morin,
maklurin, hartser, garfsyra, floroglycin, alkaloider,
sockerarter och ägghviteämnen.
Hliðskjálf, Sv. Lidskälf, Nord. mytol., var ett
högt vakttorn i eller vid Odens boning Vålaskälf
(se d. o.). Från Lidskälf kunde Oden blicka ut
öfver hela verlden och se hvad som hände; hans
allvetenhet berodde således till en del på egandet
af Lidskälf. Frigg sitter ock jämte Oden på denna
högt belägna plats. En gång, berättas det, hade
Frö satt sig i Lidskälf och fick derifrån syn på
den sköna jättedottern Gerd, men hans förmätenhet
straffades med en trånadsfull kärleks alla qval. Ordet
lidskälf, med betydelsen vakttorn eller spejaretorn,
förekommer äfven appellativt; så omtalas det ock, att
konung Atles borg var försedd med sådana lidskälfvar,
som förmodligen ansågos tillhöra hvarje välinrättad
konungaboning, och i öfverensstämmelse dermed har den
mytbildande fantasien äfven försett Odens himmelska
borg med en dylik prydnad. Då Lidskälf uti Eddan säges
vara ett högsäte (hásæti), får detta ord ej fattas
i sin vanliga bemärkelse af hedersplats (öndvegi)
i en hall, utan det betecknar endast en högt belägen
sittplats. Detta bekräftas ock genom den rimligaste
förklaringen af ordet, enligt hvilken det anses vara
sammansatt af hlið, bergkulle, fjällsida, fjälltopp,
och skjálf, bänk, sittplats (jfr eng. shelf, hylla,
bänk). Th. W.
Hlin. Se Frigg.
Hling-dsju l. Sjindu (Sjendu), en till birmanska
folkgruppen hörande stam, som, jämte en annan stam,
Lung-khe, innehar landet kring öfre loppet af
Kuladan (Kaladin), en af Arakans källfloder. Jfr
Lewin, "Hill tracts of Chittagong" (1869).
H. A.
Hlodyn. Se Lodyn.
Hlorriði, Nord. mytol., ett af guden Tors binamn,
hvilket betecknar honom såsom körande den af blixtar
omhvärfda vagnen. Th. W.
H moll, Fr. si mineur, Eng. b minor, den molltonart,
som har h till grundton och, i likhet med sin
parallel, d dur, företecknas med två #.
Hnikarr och Hnikuðr, Nord. mytol., två af Odens
binamn, båda med betydelsen sönderkrossare, skakare.
Th. W.
Hnoss, Nord. mytol., en dotter af Od och Fröja
samt syster till Gersime. Dessa Fröjas döttrar
voro så fagra, att alla sköna och dyrbara
smycken och klenoder fått sitt namn efter dem.
Th. W.
Ho l. Larka-Kol, en till det ur-indiska Kol-folket
hörande stam, som jämte sina närmaste fränder,
mundari och bhumidj, är bosatt på Tjutia-Nagpurs
(Chota-Nagpores) högslätter, n. v. om Kalkutta. Förr
voro de vilda och för europeiskt inflytande
otillgängliga hedningar, men genom protestantiska
missionärers arbeten hafva de nu blifvit driftiga
jordbrukare i Tjutia-Nagpur-, Manbhum- och
Singbhum-distrikten af prov. Bengalen. Deras antal
uppskattas af Dalton ("Ethnologia of Bengal") sålunda:
Mundari 400,000, Ho 150,000, Bhumidj 300,000. Deras
språk är ännu oskrifvet, men ett af evangelierna har
öfversatts af Nottrott på mundari-dialekten
och tryckts med nagari-typer (1877). För
öfrigt ega vi en grammatik öfver denna dialekt
af Whitley (1873) samt "Grammatical notes" och
"Vocabulary" öfver Ho-målet af Tickell i "Journ. of
Beng. As. Soc." (1866). H. A.
Hoang-ho (Hwang-ho, "gula floden"), näst
Jang-tse-kiang Kinas största flod, upprinner i
södra delen af landskapet Kukunor, på norra sidan af
Bajan-chara-kedjan, genom hvilken dess källområde
skiljes från Jang-tse-kiangs öfre lopp. Floden
flyter genom sjöarna Dsjaring-nor och Oring-nor,
bildar derefter en S-formig krökning mot n. ö.,
närmar sig den stora muren, skär densamma ett
par gånger, omskrifver sedan i en stor båge mot
n. ordo-mongolernas land, genombryter på nytt den
stora muren, bildar gräns mellan prov. Sjensi
och Sjansi, tvingas derefter af Tsin-ling
(Tsin-berget) att vända sig mot ö. och bibehåller
sedan denna riktning till staden Kaifong, der den
inträder på låglandet, som bildats genom flodens
aflagringar. Liksom fallet är t. ex. med Po,
ligger ej blott vattenspegeln utan äfven flodbädden
högre än det omgifvande landet. Öfversvämningar
äro derför vanliga, och de till skydd mot dem
uppförda stora dammbyggnaderna hafva flere gånger
visat sig otillräckliga. Sedan 602 f. Kr. har
H. nio gånger förändrat sitt mynningslopp; sitt
nuvarande utlopp i Petsjili-viken tog floden under
taiping-revolutionen, under hvilken, i början
af 1850-talet, öfvervakningen af dammbyggnaderna
försummades. Nya stora öfversvämningar egde rum
1868, 1869, 1872 och slutligen 1874, då mynningen
åter förändrades. Till följd af sitt merendels
snabba lopp och sina många forsar är floden endast
kortare sträckor segelbar. De största bifloderna
äro: fr. v. Ulan-muren (Tatsjung-ho l. Huang-sjui)
och Fuen-ho, fr. h. Thao-ho, Tsing-sjui-ho, La-ho
och Hwei-ho. Flodens längd beräknas till 4,400 km.,
flodområdet till nära 1,9 mill. qvkm.
Hoax (håks; af omtvistad härledning), Eng.,
skälmstycke eller narri, särskildt börsspelsfint.
Hobart (H. pascha). Augustus Charles, engelsk-turkisk
sjöofficer, son till earlen af Buckingham, f. 1822,
inträdde 1836 i engelsk örlogstjenst och deltog
under orientaliska kriget såsom befälhafvare på
"Driver" vid Bomarsunds bombardement (1854). Under
nord-amerikanska inbördeskriget förde han (1861–65)
en blokadbrytare, "Don", och uppehöll oaktadt
blokaden förbindelsen med Nord-Carolina. 1868 trädde
han i turkisk tjenst, och året derefter erhöll
han befälet öfver den för kufvandet af upproret på
Kreta utrustade flottan. Efter väl förrättadt värf
upphöjdes han af sultanen till storamiral och pascha
samt tjenstgjorde derefter såsom generalinspektör
öfver turkiska flottan. Vid rysk-turkiska krigets
utbrott 1877 erhöll han befälet öfver den på Svarta
hafvet opererande flottan.
Hobart Town [-taun], oriktigt Hobartown l. Hobarton,
hufvudstad i britiska kolonien Tasmania,
vid floden Derwent, nära dess utlopp. 21,118
innev. (1881). Staden är regelbundet byggd, har
stora bryggerier, sågar och qvarnar samt drifver en
betydande handel. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
